Senaste inläggen

Av Persilja - 14 juli 2009 11:10

Snacka om att ha tur med vädret!

Varmt och vindstilla. Båtturen blir en njutning!

Väntar på att äldsten ska orka ur sängen. Får nog vänta. Eller jag får nog ta till tungt artilleri...

Passade på att skruva upp tallrikshyllan vid bordet. Blev genast en magnet för pyssel. Så fort jag gör nåt mysigt ställe visar det sig snabbt om det är lyckat eller inte. Vill barnen vara där är det lyckat. Nu var det det på en gång. De håller på att producera en detalj till lekarna idag.

Annars tryckte jag bara dit en massa favoritsaker för att testa hur hyllan funkade. Det kommer förmodligen inte att se ut så här sen. Vill ha funktion, så det blir mer sånt vi behöver vid bordet. Kanske lite pennor och annat som jämt ska stuvas undan fort från bordet vid matdags.

Men nu första dagen får den vara full av "pynt".

Favvosaker från Indiska som jag samlat på mig genom åren...

Buddhorna tar bort de sju års olycka som skulle drabbat oss när dottern krossade en spegel. Allt enligt henne!

Jag har ALLTID varit svar för gorillor. 

Koppen fick jag av en gammal granne, dock ej en bloggande sådan. (Jag har ju två bloggande exgrannar annars. Supermamman och Kvasthilda.) Men koppens exägare borde blogga för hennes hem är underbart. Det och hennes stuga har varit i lokaltidningen iallafall efter tips från mig...

Av Persilja - 14 juli 2009 00:22

En dag full av kreativ lust. Garaget har verkligen blivit atélje istället. Mannen har snickrat på de spröjsade rutorna från stugan. De har alla fått nya små spröjs i alla 9 rutor och panelen har blivit utbytt. Nu ska jag måla, så har vi balkongdörr och balkongfönster igen i stugan.

Dottern har också varit kreativ. Målat en hel familj.

Det blev en fin familj. Vår. 

Notera att även Pommac och fåglarna är med. (Ett vitt får fick agera labradoodle med lite svart färg.) Som sagt det är inget fel på kreativiteten.

Jag fick sån lust att tapetsera! Har gjort skåpluckorna från stugan fina.

Oj, tog jag i för mycket???

Jag bara råkade göra det jättefärgglatt...

Längtar till stugan för att prova hur det passar!

Men imorgon har vi släktträff. I mina föräldrars stuga. En liten en. Bara vår familj, min brors familj och våra föräldrar.  Vi ska lyxa och äta surströmmning och ha femkamp.

Jag älskar att leka så det ska bli jättekul.

Vi ska åka båt dit, vilket är en årlig tradition. Det är en fin tur från Hagaviken till Sundom. Inte så värst långt, men bökigare än att åka bil och därför lite extra.

Längtar till imorgon. Men vänta nu, det ÄR ju redan imorgon!




Av Persilja - 12 juli 2009 23:10

Hehehe, jag är nog en lite märklig prick ändå. När jag har mina pmsdeppar känner jag det som att jag skriver för mycket om depp och svartsyn. Sen när jag är fri från skiten och mår bra, som nu, och ser världen som vacker och ett lyckans land, ja då känner jag att DET står mig upp i halsen. Det blir liksom för mycket av det GODA.

Jag vill inte att min blogg blir en sån där förljugen "se hur fint vi har det och så lyckliga vi är"blogg.

För så är det inte. 

Vi har det inte fint och är inte lyckliga. Eller jo, det har vi och är vi, men inte BARA. Det är stökigt, skitigt, bråkigt, surt, gnälligt, trist och katastrofområde här ibland också. Vi är som alla andra och jag hatar när det blir "perfekt" fasad över det hela. Men jag gillar ju inte heller när det bara är gnäll! Eftersom jag älskar vackra miljöer och har ett djupt rotat intresse för inredning och allt det medför (har haft i herrans många år) så blir det ju lätt en fasad jag bygger. Ovetandes liksom.

Men jag hoppas att man kan se igenom den. Att det inte verkar så puttinuttigt och idylliskt. Ibland är det ju det. Sekundvis. 

Har idag varit i stugan en sväng igen och njutit av det stilla vädret. Helt vindstilla och spegelblanka fjärdar. Ovanligt!

Vi gick en liten skogsvandring och såg några björkar som gått av. Alla som gått av såg ut så här.

Fulla av vårtor eller vad de kallas. Det är förmodligen ett tecken på ett ruttet inre.(Konstigt att inte jag har en massa vårtor...mouahahahaa!) Denna björk kommer alltså att falla vid någon framtida storm så vi ska passa på att såga ner den och får samtidigt prima ved. 

En tall hade också fallit.

Helt rutten inuti.

Efter den lilla skogspromenaden drack vi kaffe och te på bryggan.

Idyll idyll. Eller få se nu, barnen bråkade faktiskt om den sista ballerinakakan. Dottern nöp sonen och sonen knuffade henne varpå mannen sa åt sonen och jag blev irriterad på mannen för att han inte sa till nyperskan. Alltså inte bara idyll utan gnisselgnissel också. Bra!

Vill ju ha balans!

Väl hemma klippte jag Pomsi.

Det behövdes verkligen!!!

Innan jag klippt färdigt lät jag honom ha en vanlig labradoodlefrisyr några minuter. Jag gillar den inte men tänkte att jag ju måste prova. 

Lämnade högt på huvudet som det "ska" vara.

Men när två av barnen låg raklånga på gräset i hysteriska skrattanfall insåg jag att Pommac nog ville ha sin vanliga frisyr. Kort överallt tack!

Svalt och skönt utan några finesser. Jag lämnade först en tofs på svansen också, men den åkte också. Nej, vi är inga  tjusiga frisyrtyper. Praktiskt utan några utsvävningar ska det va!


Så här ser det ut i sonens rum med svängda soffan. Den trivs bra där. Sonen gillar den. 

Så den får bo där tills han eller jag ledsnar. 

Väggen därbakom är mitt största velprojekt. Jag kan verkligen inte bestämma mig för om jag gillar den eller inte. Det är gamla väderbitna väl utvalda brädor som någon tidigare ägare spikat dit. Tanken är god. En uttänkt ovanlig detalj. Men det är mörkt och jag vet inte om jag tycker det är så snyggt. Ihop med min väl valda turkosa vägg blev det mycket bättre än den jeansblåa tapet som satt där förr. Ibland funderar jag på att måla vitt. Men eftersom det är ett torrt väderbitet material vet jag inte riktigt hur det kommer att bli. Många varv måste det målas säkert och då försvinner ju det speciella på nåt sätt också.

Nej som sagt, mitt största velprojekt. Jag brukar inte vela så här mycket.

Så tills jag funderat klart får det se ut som det gör.


Vet ni vad! 

Det är mörkt, eller i allafall skumt, hos oss nu. Man får tända lampor igen!

 Det tycker jag är ganska mysigt efter att de stått oanvända länge.

Mannen tycker dock att vi ska snåla på strömmen och går och släcker hela tiden medan jag muttrar. Ser ni; mera gnissel!

Nu ska jag gå och se om jag kan hitta något att gnissla om. Allt för balansen!


Av Persilja - 12 juli 2009 21:28

Jag har alldeles för tråkigt och färglöst hem!

Kolla bara!

Så här ska man ju ha det för att mota bort kylan och mörkret som vi har stora delar av året!

Jag blir såååå lycklig av att se detta hem.

Det är två tomtar som bor här och det är ett så tillåtande fritänkande skönt och cooooooolt hem!!!!! Se mer här!


Av Persilja - 12 juli 2009 09:20

  Jag måste visa två bilder från när barnen var mindre. d

Dottern är nyfödd och sönerna bekantar sig med henne.

Det är ljuvliga bilder och som tur är sållar mitt minne duktigt. Jag minns

knappt hur tungt det var den här tiden i mitt liv.

Vi bodde på främmande ort utan släkt och vänner och mannen jobbade dygnet runt.


Av Persilja - 11 juli 2009 09:04

Jag har en rätt kass liten kamera men jag ville testa dess duglighet iallafall. (Den braiga kameran har plötsligt batteriladdaren pajat på. Suck.)

Gick ut och fotade i rabatterna. 

Märk väl, det finns de som tar blombilder så mycket bättre än mig. Men detta är mina blommor, fotograferade av mig, visade på min blogg, så håll till godo (och håll truten ....hehehe.)

Det finns många som är på gång.

Den här krolliljan har åkt från kära IT-mamman genom hela Sverige i ett hushållspapperrör och den har i år blivit stor och stark. Väntar på de oändligt vackra krulliga blommorna.'

Stormhattarna köptes i parti på plantrean i fjol. Sent i juli åkte de ner i jorden, gula och fula och det kändes som en chansning. Lyckan blev stor när de i år växt sig friska och höga. Snart ska de blomma i ljusblått och i blått och (jag hoppas hoppas) i rosa.

Den röda Dahlian har mörkröda vackra blommor men det var knopparna jag föll för. Mörka skönheter!!!Gurkörten som jag är sååå förtjust i. Det är väl att jag känner igen mig. Så här ser jag ut...före ajjjjjepilering. Mouhahahaha!

Trädgården är full av denna så typiska svenska torparblomma. Prästkrage. Så bra namn. En prästkrage har personlighet. År efter år blommar den utan att riktigt uppskattas för sin enkla skönhet. Pioner, rosor, dahlior, pelargoner försöker alla övervinna varann i överdådiga blomning. Men prästkragen behåller sin värdighet och ändrar inte sitt koncept.

Här är jag. Enkel och vit, men bedårande vacker om man bara tar sig tid att SE mig. 

Ser ni så vacker den är?! Och ingen blomma lyser upp på kvällen som denna vita bondbrud. (Ja inte Bondbrud-utan bonnbrud.)

Idag när många vill ha exotiska blommor med svåra namn, kanske prästkragen faller i glömska. Men inte hos mig. Den finns i överflöd och jag älskar den!


Ibland sänder naturen ut små budskap. Bara så där.Kan det bli tydligare???


Av Persilja - 10 juli 2009 23:22

Tänkte sitta soffan.

Men ena soffan var upptagen av några Bionicles som hade födelsedagskalas

Den andra soffan var upptagen av en författarewannabe på min gamla Olivetti.

Både Olivettin och Bionicle samlingen grävdes upp ur svarta hålet som nu är utplånat. (Läs garageröran.)

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Fyrabarnsmamman med Blogkeen
Följ Fyrabarnsmamman med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se