Jag ser detaljer.

Min man ser inte detaljer. Han ser helhet. Jag ser helhet också, men framför allt detaljer. Jag kan gå in i ett rum och scanna av rummet och uppfatta en hel hög med detaljer. Däremot är jag ett uselt vittne eftersom den här förmågan inte är utvecklad på annat än det jag tycker är snyggt. Jag ser snygga detaljer. Eller jag ser fula också, men de lagras inte på hårddisken, de bara ses och trillar ut där bakom liksom. 

Vår stora systemkamera har ingen närbildsförmåga. Det har varit trist. Den tar fina bilder men jag vill många gånger ha närbilder. På detaljerna. Vi har en liten pluttkamera som är mest filmkamera och som jag varit lite hård och negativ mot. Tills jag för någon dag sedan fick en stund över liggandes på sängen.

Ni vet, sådan dötid medan maten gratineras i ugnen. 20 minuter till att bara vara.Då fann jag plötsligt en massa nya funktioner på den lilla "dåliga" kameran och plötsligt var den inte så dålig längre. Den hade ju macro för sjutton!

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii!

Ta bort!!!!

Ta bort!!!!

Ta bort!!!

Det där är INTE min tå! Nej, det kan det inte vara!!! Hjälp!!!!!!!!

Jag har inte sett min tå på nära håll på mycket länge. Vad har hänt?????  Är det nerifrån man åldras först? 

Ja, tån ser då ut att tillhöra någon 80-årig gubbe. Inte såg min tå ut sådär sist jag hade tid att ägna mig åt den. (Få se nu, när kan det ha varit...1993 kanske, på våren...)

Fy faderullan, nu är det fotbad och smörja och rycka strån som gäller. 

Har ni fortfarande respekt för mig trots dessa förfärligt nedvärderande närbilder. (Iiiiuuuuuoooh!)

Jag ska INTE använda macron på mig själv mera, jag lovar! Hu sån hemsk upplevelse.

Nä jag håller mig till dörrknoppar.

Inte riktigt skärpa där nej.

Lilla saltskålen.

En lupinknopp.

Ja, för att vara en liten darrig kamera är det väl okej.

Jag har hängt upp en liten rosa hylla som jag fann på loppis för en tid sedan. Den var i total samklang med tapeten. Men den hänger endast i en spik därbak, den har ett hål i sig och så spikar man i en spik i väggen och trär på hyllan. Så det går inte att belasta den med något alls egentligen. Men en lite gorilla i plast gick bra.

Det märks att mamma i huset är en bloggare. 

Det påverkar alla omkring.

Sonen som byggde lego fotade sitt bygge under vägen. Allt för bloggen.

 Homer on the way.Nästan klar.Det märks att jag har en konstnärlig son va? Bara att bygga lego på detta vis. Som en bild. Och notera skuggan till vänster...

Sen kom han med kameran och sa kolla mamma, och spelade upp bilderna snabbt så att det blev  en tecknad film när Homer byggdes. Du kan visa den på bloggen, lade han till. 

Tack. Gör det gärna! 

En loj söndag med kallt väder kan vara riktigt underbar. Inga måsten. Fullt legitimt att bara vara inne och slappa. Fast det har jag inte gjort. Jag har städat och rensat och grejat. Mått gott. Kikat på trädgården och glatt mig åt att det faktiskt hänt något. Oj vad det växt på dessa varma dagar och nu när kylan kom är det som att det blev krispigt och ännu vackrare. Som att kylan konserverar det vackra som värmen tagit fram.

NU ser hinken ut som jag vill. Frodig! Överdådig! Härligt.

Petuniorna trivs.

Rosenbönan klättrar så gott den hinner på spaljén den fått.

Lobelia är tacksamma, de håller i gång hela sommaren och finns i bra färger som blått och lila.

Gurkörten har slagit ut. One of my favorites! Ätbar i sallader och på tårtor!

På eftermiddagen idag for vi en sväng till stugan. Fotade mina älskllingsutemöbler som verkligen behöver lite omvårdnad, men jag tycker de är så vackra som de är med sin avskavda färg så åren går och de förfaller mer och mer. Verkligen shabby chic!

Som jag nämnt är trädgården i stugan en förvildad trädgård. Ogräset tävlar om gunsten och platsen i rabatterna. Här en ros jag satt med några liljor jag också planterat tillsammans med gräs och bedårande käringtand-ett ogräs jag är hopplöst förälskat i. 

 Svärmarbänken är nu mest omsvärmad av rosor. Den har alltid varit omgiven av de rosa rosorna men det är först på de senaste två åren som rosorna tagit över. Det behövs lite mänsklig hand här snart.

Finlands vita ros trivs ypperligt ute i skärgården. Buskarna som växer på ön har kommit seglande med vattnet och spolats i land på vår ö.  Det känns romantiskt att tänka att de kommit ända från Finland.

Inne i stugan var det varmt och gott jämfört med ute och i båten. Burr vad kallt vi fått.

Jag har fått ta till tights under kjolen för att inte frysa. Men jag vägrar att ha annat än flipflops. Är det sommar så är det!

Dottern den tuffingen åkte gummibåt hela vägen hem. Hon sket väl i att det var kallt. Får man chansen att tolka efter storbåten med gummibåt tar man den. Så är det bara.

Hur jag än vänder och vrider det så har jag en möbel för mycket. Ett hem ska i första hand fungera och vara praktiskt. Det är min sanna övertygelse. Sen må det vara hur snyggt som helst, funkar det inte blir det ett störobjekt. Min älskade ärvda soffa, den svängda skönheten är i viss fara. Jag har vägrat att göra mig av med den i åratal, ja i princip sen den dagen då vi hämtade den från svärmors förråd har jag fått kämpa om dess existensberättigande. Mannen har aldrig gillat den.

Själv är jag passionerat förälskad i den. Så jag kommer definitivt att försöka ta bort något annat. Men oj vilken bra plats för syhörna jag skulle få om soffan inte stod där. Soffan tar plats-och används inte alltför mycket. Däremot kastar jag kärleksfulla blickar på den dagligen. Tyvärr får den väl en del arga ögonkast också. 

Så hur göra? 

(Nu är det ingen idé att hugade spekulanter hör av sig och säger att de gärna tar emot den eftersom jag aldrig kommer att göra mig av med den helt, åker den blir det till ett förråd.)

Min hjärna jobbar på högvarv för att försöka komma på en annan lösning. Någon fiffig lösning som jag inte tänkt på förut...

Syhörna...

Hm...

Det blir säkerligen en del ommöbleringar här snart om jag känner mig själv rätt. Omkastningar. På jakt efter den ultimata praktiska lösningen...

Tur att det är kallt ute och nordanvind. Inget trädgårdsväder och inget badväder. Nä, perfekt varainneochdona väder!

Jag har sett en film till ikväll. "Att göra en pudel". Det är en verklig feelgoodfilm. Gillar man inredning är det ett plus eftersom inredningen både hos Edit (spelad ypperligt av Lena Nyman) och hos huvudpersonen Rita (duktiga vackra Eva Röse) är så cool och härlig!

Filmen är en kioskroman med romantik, vänskap, "den goda vackra oskyldiga flickan möter den onda drömprinsen to be som blir god i hennes sällskap". En härlig må bra film helt enkelt. Jag brukar se den då och då och njuta av inredningen och Eva Röses härliga energi. Det är inte alla filmer man kan se i barns sällskap heller, men denna är klart barnvänlig. Se den om ni inte gjort det. En svensk Julia Roberts möter en svensk Hugh Grant. Det är nästan löjligt så lik han är Hugh.

Har suttit och sett "Det nya landet" på Svtplay. Jag såg det förra gången det gick på teve, 2000, och det är bara SÅ bra. En av de bästa serier som gjorts. Serien berör och jag blir så jävla arg på mig själv som lever i min tomteboidyll och inte gör mer för än jag gör för andra människor. Det är mitt vanliga dilemma. Önskan om att göra mer än jag gör. Betala av min lycka liksom. Får ni andra såna tankar? Att ni har det så himla bra och att ni vill dela med er mer? Jag känner ofta så!!!

När jag då ser såna här program ökar den önskan.

Serien är skriven av Peter Birro och Lukas Moodysson. Toppklass. Skådisarna är toppklass. Älskade Lia Boysen efter den här serien. De två som spelar Ali och Massoud är superba båda två!!!

Längtar till del två.

Ni som inte sett denna serie MÅSTE göra det! Det kan ni göra HÄR.

Mitt senaste inredningsprojekt börjar nu vara klart. Sovrummet.

Jag vet inte om det är det bästa sättet att få dottern att sova själv men hon har nu fått en besökssäng hos oss, så vet hon att hon är välkommen. Det är ju bara det att jag gjorde den väl så mysig. 

Jag kunde inte låta bli att göra fint. Hon har fått vår kökssoffa och det känns kul att den ÄNTLIGEN får användas som den användes förr i tiden. 

Det blev jättemysigt.

Hon har fått en sån där halv lampskärm som sänglampa. Det är ett kärt loppisfynd som nu fått lite rosa bollfranspiff. 

Söt!

Sovrummet vågar jag nu visa i sin helhet utan klädhögar och annat bråte.

Det är det mest städade rummet i huset just nu. Superrent och fräscht. Ack, måtte det så vara resten av livet året månaden veckan helgen!

Tyget bakom sängen är konstigt. Det går inte att få till utan bubblor och veck. Men jag ser det inte längre, bara när jag svor och försökte hänga det rakt utan bubblor och veck. Phu! Onödigt arbete. Man ser inte sånt om man är normalt funtad.

Till och med buddha verkar bli lite trött och avspänd härinne...

Min sekretär har fått komma in och bara finnas till och vara snygg. Från att ha varit datorbord, sybord och skrivbord får det nu en lugn semestertillvaro  bara som ögonfröjd. (Fast känner jag oss rätt är det snart några högar med kläder där...)

Ljusstaken har jag fått av barnen i julklapp ett år. Det är väl en adventsljusstake men det struntar jag i. Den får stå framme året om hos mig. Det är en gubbe utanför Kiruna som gjort den. 

Röda skåpen är nu (propp)fylld med sängkläder. Lakan, örngott och påslakan. 

Väskan som hänger på stolen är din Lotti om du läser det här. Hoppas du gillar den. En söm bara, sen kommer jag till dig. Jag hoppas att det inte hinner bli höst med min fart. Nä, jag lovar här offentligt att den ska bli klar innan helgen. Sådetså!!!!

Hihi! Först paret Obama som funderade på en labradoodle och nu norska kronprinsparet! Det börjar bli inne att ha en labradoodle.

Jag säger bara GRATTIS till ett bra val. Om alla labradoodlar är som vår Pommac får de den absolut snällaste hunden i världen och det är väl inte fy skam.

Deras valp ser ut precis som vår Pommac! Kuuuuul!!!

Jag tycker pudelklubbens resonemang i artikeln jag hittade är löjlig.

Det där med renrasigt är ju bara trams. Ras som ras, bland eller ej, huvudsaken är väl att hunden är frisk och har bra lynne. Det är klart att om man är väldigt intresserad av utställningar och sådant är det väl skoj att ha en renrasig hund. Jag är dock enbart ute efter att få en trevlig familjemedlem och då var vår blandis ett lyckokast!

Tack Ellen för tipset om vad som händer i kungafamiljen i vårt grannland! 

Kul tävling hos Gitte. Finfina priser! Ursnygg vaxduk eller tapeter eller...ja kika in och läs själva HÄR!

Den här vaxduken är såååå snygg. DU kan vinna den! Kika in hos Gitte nu då!