Jag hittade en alldeles underbar text som jag bara måste visa för alla som vill se.

Själv är jag en som har svårt att uttrycka mig med få ord. Jag behöver alla mina ord för att komma fram till vad jag vill. Min beundran blir enorm inför alla de som kan uttrycka sig med få ord men ändå skriva vackert och insiktsfullt.

Läs och njut:

Det finns en tid för kraftfull galenskap och för nätter utan slut. Så som det finns
en tid för tankar som inte vågat bli tänkta, för dagar i stillhet och för jäkligt mycket mod.
I den rosa gryningen kan jag höra ett hjärtas bortglömda sånger och jag ler till
det outtalade som värker sig trött i alla mina inre rum. Jag är där jag står och allt har
en nyare nyans av liv. Nu är jag vanvettigt förälskad igen. Förälskad i livet.

Poeten hittar ni HÄR.

Käraste GRY!

Sluta genast med ditt Twittrande! det är inget för dig.

(För jag fattar inte ett förbannat skit och jag kan inte ens svara dig på den där flr944sl%%€%##?Ä--de skitsidan.) Kom tillbaka till bloggvärlden. Jag vet att Twitter är mera coolt och inne men det där snuttifierandet är inget för dig. (Och jag fattar inte et jooootttta!!!!)

Kika in till min bloggvän Kaspara som har öppnat säljblogg. Finfina grejor i hennes alldeles säregna fina färgblandnig som jag döpt till "Kaspariga" färger. Det är orange, lila, rosa, vitt, turkost och rött och en gnutta gult i härliga kombinationer. Här kommer ett smakprov:

Nä, nu går jag och lägger mig. Är SÅÅÅ sömnig!

Vet ni exakt nu klockan 21:32 har jag haft 1395 besök och endast 2 kommentarer. Det är 1 promille.

Hallå!!!!???

Är det någon där??? 

HOHO°° Jag hör bara ett eko i rymden.

Vet ni, det är roligt att blogga. Jag gör det mest för min egen skull. Men utan kommentarer dör bloggen. 

Att ha många besök är roligt, det måste ju betyda att de som hälsar på här iallafall kommer tillbaka någon gång, men de som kommenterar är samma gamla vanliga trogna besökare. Tack alla ni! Det är GULD att få ha en kommunikation med er!

Jag har dagar då jag inte heller hinner runt och kommentera så jag vet hur det är. Man kikar in men tänker att jag skriver nåt nästa gång när jag inte är så stressad. Det är inte er jag "vill åt". För ni är som jag. Och det är HELT okej. 

Man alla ni andra. Alla ni bakom dessa besökssiffror. Kan inte ni kasta in en liten kommentar ibland? Vad som helst. Visa att ni varit här. Säg nåt. Smyg inte bara ut.

För jag är så nyfiken!

Man behöver inte ha en blogg för att kommentera! Man kan vara anonym. Där det står namn kan man skriva Jesus fast man heter Gud. 

Eller inte skriva nåt alls. Man kan också mejla till mig om man vill vara mer privat. Det är jättekul att få mejl! (Min adress står imin presentation.)

Kommentarerna är liksom bloggens puls. Utan puls ingen blogg.

Jag får bloggstillestånd om jag inte får några kommentarer!!!!

Så kom igen nu!

Ge mig lite bloggmassage! 

Lite elchocker! 

Jag behöver näring för att inte tappa blogglusten.

Fyfanken vad jag tigger!!!!!

Men det är så att jag har pms också. Så det är faktiskt lite synd om mig! 

Godnatt!

Imorgon bitti när jag slår på datorn, hoppas jag att där finns åtminstone tre promille. Mouhahaha!!!

Jag heter Ulrika Ohlin

Jag bor på Kanarieöarna.

Jag är 72 år och är pensionär.

Min favoritmat är Pommes Frites.

Jag har 2 barn.

Mitt hår är blå och rödrandigt och mina ögon är jeansblå med lila inslag.

Min idol är Carola. (Jä-la Molly!)

Där ser man! Vill du veta vem du är så använd mallen nedan!

Tack till Tant Grön! som visade detta skojsiga.

Förnamn= Mellannamn

Efternamn= Bästa vännens namn

Hemort=senaste semesterresan

Ålder= Mammas ålder

Jobb= Pappas jobb

Favoritmat= Det du avskyr!

Antal barn= Antal piercingar (hål i örat räknas)

Hårfärg= Färgen på din tröja

Ögonfärg=Färgen på dina byxor

Idol= Den du senast lyssnade på

Jag faller för uppriktighet.

Ibland.

Inte alltid.

Inte sån uppriktighet som bara är elak, typ: "Jag tycker det är fult!" eller "Nä, det var mycket bättre före" om man ber om en kommentar på nåt man gjort eller ändrat. Det är visserligen ärligt men jag tycker inte man behöver vara brutalt ärlig...

Idag fick jag en kommentar där en Sara ber mig att länka till henne för att hon vill ha mer läsare. Det är ärligt. En del som kommenterar hos mig har ju den baktanken att några av mina många besökare ska komma över till dem, men de säger nåt annat.

Jag blir därför lite förförd av Saras ärlighet.

Jag gillar det. Så nu skriver jag här om henne för att hon ska få några flera läsare. Det är inte ett regelrätt bloggtips eftersom jag inte läst på hennes blogg ännu, men alla bloggar är ju värda lite besök så ta och kika in hos Sara och säg hej! Det ska jag göra!

Tänk vad allt sker på dagen ett år efteråt. Här tjatar jag om min pms och kolla vad jag skrev om i fjol. Har heeeeelt glömt bort det där!!!!

Vad dum jag var som inte ställde upp!!!!!

Nu hade jag vågat!

Kikade-lite-på-mina-inlägg-och-insåg-att-jag-verkar-lite-självgod-ibland!

Som-en-annan-dryg-och-överlägsen-dr-House!

Tänk-så-blir-jag-när-jag-försöker-vara-peppande-och-nöjd-med-mig-själv.

(Om-ni-undrar-över-de-här-bindestrecken-så-beror-det-på-att-jag-fastnade-vid-yngste-sonens-dator-som-har-fel-på-mellanslaget.

Skullejagintehastreckskulledetseutsåhärochvaraskit
svårtattläsa!)

Så-jag-får-köra-med-dessa-streck.

Självgod-ja.

Det-vill-jag-ju-inte-vara-för-det-är-jag-faktiskt-inte-alls.Inte-ett-smack.Se,nu-verkar-jag-ju-självgod-igen!Suck

Hahaha!Det-är-inte-lätt-att-vara-både-nöjd-med-sig-själv-och-försöka-ignorera-janten-och-samtidigt-inte-verka-självgod!En-svår-ekvation.

Och-vad-var-detta-inlägg-nu-överhuvudtaget-bra-för???

Ja.herregud-det-kan-man-verkligen-fråga-sig.Det-var-då-betydligt-roligare-att-sitta-här-och-svamla-än-att-skura-toan-och-städa-diskbänken

Jag-skulle-ju-kunna-göra-som-Tabita-förstås.Slå-två-flugor-i-en-smäll