Inlägg publicerade under kategorin Bloggrelaterat

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg.

Jag ska nämligen flytta!!!


I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på stört.


Min flytt ska inte betyda nån större förändring. Jag byter bara adress. Jag hoppas att ni vill följa med!

Jag vill att ni följer med. Jag kommer att känna mig så borta och ensam annars. Följer ni med blir det inte så stor förändring.

När jag flyttar i verkliga livet har jag höga ambitioner om mitt nya liv.

Allt ska bli mycket ordentligare, mer strukturerat, mer vuxet, mer moget, men lika fort trampar jag vidare i mina gamla fotspår. Så blir det säkert nu också. Kanske kommer det märkas i mina inlägg att jag försöker vara belevad och tjusig, men jag tror verkligheten skiner igenom fort. 


Att jag inte riktigt kan alla verktyg i nya bloggen kommer säkert också att märkas. Det är svårt att vara kreativ och spontan när man får lägga pannan i djupa veck för att bara lägga in en bild.

Men hänger ni med och stöttar mig kommer jag fort att känna mig som hemma igen.

Min nya blogg heter Persiljas Hus.

Det här är alltså inte ett Hejdå. Det är ett HEJ! Kom hit! Jag har flyttat!


Så vad väntar vi på? Följ med mig till nya huset nu då! Välkommen till Persiljas Hus!


Av Persilja - 27 augusti 2009 11:59

Jag har inte dött och inte övergett bloggandet och pysslar inte och är inte heller sjuk. Jag har bara inte tid. Men jag kommer snart!

Basattnivet!


Av Persilja - 23 augusti 2009 00:40

Vinnaren är:



MORGANA!!!


Tjooohooo° Grattis!

Hur känns det? Omtumlande förstår jag! Men nu har du den stora äran att styra mitt nästa inlägg! Så sätt igång att fundera!


De rätta svaren var 1) Jag har handdiskat idag. 2) Vi åt på en kinarestaruang och ja "Mammanihuset"; det var Österns Pärla! (bonus till dig!) 3) Sagan jag förknippade med en ö och en eld på stranden var naturligtvis Hattstugan.


Visst var asscociationen rätt klockren med elden på stranden och den runda lilla ön. Jäpp! Tack för alla svar!!! Roooligt!!!!

Av Persilja - 22 augusti 2009 19:54

Okej!

Det ordnas ju tävlingar till höger och vänster. Så nu ordnar jag en också. 

Dock utan lottning (inga små söta barn som drar en lott ur en skål) inga länkkrav what so ever. 

Nä, en frågesport vill jag ha.

Och den som har alla rätt först får den stoooora äran att bjuda mig på bio. Nej vänta nu, det är kanske ett straff. Måste fundera ut annat pris...

Inget jag ska posta...det glömmer jag bara...hummm...

Något enkelt...

Jo!!! 

Den som vinner får bestämma precis vad jag ska blogga om i ett inlägg. Precis vad som helst-nästan...jag har ett veto, som jag får använda en gång. 

ÄR inte det här ett kul pris, ÄR det inte? (Hallå? Nåååågon?)

Nåväl, först ska man klara frågorna. 

Så! Beredda???

1) Idag har jag gjort något som jag inte gör varje dag, men borde. Något som de flesta människor gör varje dag, men som jag kan skjuta upp till morgondagen lika gärna...

Ledtråd finns i bilden...


2) Vi har varit på restaurang alldeles nyss och jag sitter här så nöjd och belåten. Vilken slags restaurang åt vi på? 

Ledtrådar i bilderna nedan.

Vet någon lokal förmåga exakt vilken restaurang det är ger det bonus.


3) På väg hem från stugan idag  passerade vi denna ö som gav mig barnboksassociationer. Till vilken svensk barnbok associerade jag? Vilken saga?Lite trixigare va? 

 Kan du svaret på dessa tre frågor så lämna dem i en kommentar. Gissa vilt bara.






Av Persilja - 18 juli 2009 09:42

Ser du Lisa! Jag är redo för ditt bröllop! Aprikosa klänningen ligger bara och väntar!

Oh my god. Jag sydde den själv. Maken tar kortet, annars hade man fått se hans smoking. Den hade jag också sytt i svart ylle. Den var snygg. Tänk om det inte varit 80-tal. Då hade jag kanske valt någon snygg färg. Kan någon fatta vad man tyckte var så himla snyggt med aprikos. Jag älskade verkligen färgen. Satsade på både gardiner och kuddar och kläder. 

Men så har den blivit bannad sen dess också. 

Skulle inte förvåna mig om det blir nästa stora färg i modet.

Av Persilja - 7 juli 2009 10:15

Blogg vett och etikett.

Jag är en sån som gärna har mina egna regler både i verkliga livet och i blogglivet. Jag tycker ofantligt illa om oskrivna regler och måsten. Jag vet, det är nåt fel på mig.

Det är ju regler som byggts upp i samhället under lång tid och de har väl en slags funktion, men eftersom jag är en ifrågasättare så kan jag inte låta bli att ifrågasätta olika regler. 

Som middagsbjudningar till exempel.

Vår familj är ju en stor konkarong. Om några fler samlas vid middagsbordet så gör det ju knappt till eller från. Det känns lätt och opretentiöst att bjuda på middag. Inget extrabesvär alls. Men då finns det gäster som inte kan komma på middag utan att direkt bjuda tillbaka, som en förpliktelse. De kan absolut inte komma två gånger i rad och äta hos oss utan måste prompt bjuda varannan gång. Och bara för att det ska vara så. Det känns inte spontant och lustbetonat utan som ren och skär förpliktelse. Någon som förstår känslan? Att det är trist att det ska finnas måsten som styr hur vi umgås.

Eller som det här med att man bör ha med sig en gåva till värdinnan. Det är ju jättetrevligt och fint men det blir liksom mindre omtanke bakom gåvan för att den är ett måste.

Äsch. Jag vet inte om jag får fram mina tankar så bra. 

Jag kan störa mig på att det finns "regler" för hur man umgås. Man ska säga tack för senast, ha med sig gåva, bjuda igen, inte bjuda två gånger i rad, då får den man bjuder dåligt samvete osv osv.

Det finns naturligtvis människor i vår närhet som inte följer dessa regler och det är så befriande, men alla de som gör det borde genast sluta, för många regler är så fåniga och vem har bestämt allt egentligen?

Grejen är väl att jag är så sensibel. Jag märker när det blir fel, när jag gör fel. Jag känner människors obehag eller olust så väl. Jag önskar ibland att jag var mindre sensibel så att jag verkligen bara kunde leva som jag vill och inte se andras förväntningar eller besvikelser. 


I bloggvärlden finns det också regler. 

Många fåniga.

Jag som då vill ifrågasätta allt kan inte låta bli att reagera.

Ta detta med länkandet.

Länklistan.

Den verkar så himla viktig för en del. Det blir som en innelista. Den som inte står med känner sig utanför, mobbad. 

Länklistan blir bara längre och längre. 

Jag slutade för länge sen att uppdatera min. 

De jag besöker ofta finns ju i min dator, jag vet ju hur adressen börjar och skriver in boktsäverna och får fram ett förslag. Därför glömmer jag att lägga dem i länklistan. Det funkar så bra utan.


För mig har länklistan blivit ett verktyg för att hitta igen bloggare eller sidor som jag inte besöker så ofta. En adressbok helt enkelt.

Men i bloggvärlden har länklistan blivit en slags bekräftelselista. 

Där visar man vilka bloggare man följer och de bör då helst ha en länk till dig på sin lista. 

Jag får då och då kommentarer som "om du länkar till mig så länkar jag till dig". 

Ööööh! 

Jag länkar ju jättegärna till någon jag vill hitta tillbaka till, men jag gör det ju INTE för att jag ska få en länk hos den andre. Om någon annan vill hitta till mig så ska de ju länka eller bokmärka mig men inte gör de väl det bara för att de ska få hamna i min länklista???

Så alla ni som inte finns i min länklista ska absolut inte lägga in några värderingar i det. Det betyder absolut ingenting. De bloggare jag gillar besöker jag och lämnar kommentarer hos och om jag inte varit in på länge hos någon kan det bero på att jag tappat bort er eftersom jag är så dålig på att uppdatera min länklista. Så bästa sättet att själv uppdatera er adress eller att få andra besök via mig (för det är väl mycket därför det är så viktigt att ligga på länklistor) är ju då att lämna en kommentar med egen länk. Det är största chansen att få nya besök. De flesta bloggare hittar man ju via kommentarer hos andra.

Det är därför bloggvärlden känns så liten. Alla känner alla. 

Men jag följer inte de regler som någon hittat på. Jag vägrar.

Jag gör som jag vill och bloggvärlden är så ny att det inte ska vara så grundmurade regler ännu. 


Andra osynliga regler som en del bloggare följer slaviskt verkar vara att om inte jag kommenterat på ett tag hos dem så kommenterar de inte hos mig. Någon slags rättvisegrej.

Jag är en sån som går på humör. Ibland är jag inte på humör. Andra gånger kan jag skriva en massa kommentarer hos någon.

Hos en del känner man sig förpliktad att kommentera, gör man det inte blir de sura eller ledsna. 

Här i bloggvärlden vore det skoj om man slapp alla oskrivna regler. Alla gör som de vill.

Utmaningar antar man om man vill, men man måste inte. Länkar gör man för sin egen skull, inte för någon annans. 

Artighetslänkar är så meningslösa. 

Jag funderar allvarligt på att ta bort min länklista. Eller gömma den om det går. Så att den verkligen bara är till för mig. 

Tycker det känns jobbigt att någon känner sig utestängd eller undrande varför de inte är på min länklista. 

Ja det var lite bloggtankar här på förmiddagskvisten. 

Jag hoppas ingen blir ledsen eller arg på mig nu.

Jag ville bara klargöra att jag inte funkar som många andra i bloggvärlden så att lägga in värderingar i mitt agerande är fel eftersom jag inte hakat på de oskrivna regler som cirkulerar i bloggvärlden. 

Jag gör som jag vill. Det är min blogg, mitt verktyg. 

Jag vill att det ska funka för mig

Är jag ego då?

Ps Vill klargöra att de allra flesta är sköna typer som tänker själv och inte slaviskt följer alla (märkliga) regler som någon försökt införa i bloggvärlden. 

Av Persilja - 7 juni 2009 19:44

Här kommer en smällkyss till alla er som kommit med de mest FANTASTISKA, underbara, TOKFINA, snälla, konkreta, härliga, generösa, ärliga, snälla, vänliga, kärleksfulla och hjärtevärmande kommentarer!!!!!!

Det har varit som en injektion rakt in i mitt hjärta. Att en massa människor som jag aldrig träffat kan säga så fantastiska saker till mig. Det är så generöst och vänligt så att jag blir alldeles rörd! 

Vilken vitaminkur!!! Vilken energiboosting! 

Jag är alldeles sprallig och glad och lycklig. Och det vill inte säga lite jag som har pms och allt!

TACK fina fina ni!

Och alla ni andra läsare kan också ta emot min slängkyss för att ni kommer hit och läser mina förvirrade konstiga underliga gnälliga inlägg. Det är ett under och jag är uppriktigt glad för att ni gör det! 

Varsågod en ärligt menad tacksamt utdelad slängkyss till alla som vill ta emot den!

Tacktacktacktacktacktacktacktacktacktacktacktack för att ni alla finns!!!!

Av Persilja - 7 juni 2009 07:42

Det har blivit tråkigt att blogga! Hjälp!

Jag funderar återigen allvarligt på att lägga av. Jag bara matar om samma sak hela tiden känns det som. Jag har nu hållt på i över två och ett halvt år.

Det finns andra som har så mycket mer att tillföra.

Jag har haft en enorm skrivlusta och en enorm glädje av att dela med mig av mina kreativa projekt, men på sista tiden har allt börjat kännas allt mer meningslöst. Det känns ibland som att det är en tävling. Mest kreativ vinner. Och är det nåt som får mig att tappa lusten så är det tävlingsmoment. Fy, jag hatar tävlingsdårar. Vill inte bli en sån.

Jag vill absolut inte finnas med i såna sammanhang.

Jag skriver mina inlägg efter vad jag håller på med och vad som vill ut. Har gjort. Nu kan det ibland kännas som att jag ska göra nåt för att ha nåt att skriva om och då är jag inte på rätt spår. Då lever inte bloggen för mig utan jag för bloggen och det är ju stört!

Jag tror antagligen inte själv på att jag ska sluta, för det är verkligen enormt skoj att ha sin blogg för att uttrycka sig med. Att ha kvar och kika tillbaka är också skoj. Jag har precis passerat 3900 bilder. Snart 4000 bilder!

Jag skulle behöva katalogisera alla inlägg bättre...De flesta inlägg ligger i kategorin "inredning" för att det alltid nästan är med en inredningsbild oavsett vad jag skriver om. Så det är svårt att hitta något specifikt om jag söker.

Det är som med allt annat i mitt liv. Mitt sätt att leva skapar ett slags minikaos, var jag än drar fram. Så även i bloggen.

Kanske borde jag starta om från scratch. Döpa om mig och starta en helt ny blogg. Kanske här på Bloggagratis som jag kan. Få ordning och reda från början. Stajla om mig. Vete skrutt vad jag ska göra. Men olustkänslorna när jag öppnar bloggen på morgon är inget kul. Förr har det varit det bästa med dagen nästan, att få öppna bloggen och se vad som hänt. Det är inte den tjusningen längre. Det beror förstås också lite på kommentarstorkan. Det är inte många som orkar ge respons. Jag förstår dem. Allt är redan sagt. Som tur är finns ni tappra själar som håller min blogg igång. Utan er raringar skulle jag nog slutat för länge sen. 

Det är en milstolpe jag nått till kanske. Dags att byta väg, eller att ge upp eller att hoppa på en buss och bara dra iväg från alltihopa och eventuellt komma igen senare med nytt mod i bagaget.

Samtidigt vet jag att så länge jag lever detta liv med närheten till datorn kan jag inte hålla mig från att blogga. Det är för beroendeframkallande. Jag klarar inte av att bryta beroendet. Men då kan det fortsätta trots att jag inte tycker det är kul längre. Eller skriver uselt som en kratta.  Inget bra alls.

Hej! Jag heter Persilja och jag är bloggolist.

Fast jag tror jag vill fortsätta vara det, men jag vill komma från de olustkänslor den gett på sista tiden.

Kanske är det bara det gamla vanliga, pms...

Eller jo, jag vet att jag har det, och då kan jag väl aldrig se något annat än i svart...

Skit vare samma. Vilket underligt inlägg det här blev då!

Jag funderar på att sluta, men kommer som vanligt inte att klara av det.

Så då borde jag försöka hitta tillbaka till glädjen istället. På nåt sätt.

Sluta känna att jag bör publicera något, för det kan jag göra ibland. "The Show Must Go On" på nån vänster.

Jag måste hitta tillbaka till glädjen.

Jag måste fråga er läsare om ni märker av något av vad jag nu skriver. Har min blogg tappat glädjen, stinget, lusten? Är den upp och ner. Eller jämn och likadan hela tiden? 

Märker ni att (om) jag trampar vatten?

Händer det att ni går in här och tänker guuuuud så tråkigt, fort ut härifrån?

Ni som följt med länge, har jag ändrats mycket?

Tänk nu på att jag är i känsligt läge (pms) så ta´t lugnt i kritiken annars eldar jag upp hela bloggen i ett nafs. (Läs: Jag vill bara höra berömmet, hahahaha!)

Mejla gärna om ni känner att ni orkar. Så kan vi ta kritiken lite tyst så där så att inte alla kan läsa vad vi pratar om.

Jag behöver feedback. Nu är jag här och gnäller igen. Jag skäms! Varje gång jag har pms har jag börjat blanda in er. Snacka om familjärt!

Bäst att sluta nu innan jag förstört fööör mycket. Over and OUT! (Fööörlåååt!)


Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Fyrabarnsmamman med Blogkeen
Följ Fyrabarnsmamman med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se