Såg Lantlivs fina äppelträd och kom ihåg min idé jag fick för ett tag sen. Att låta varje barn välja varsitt träd och plantera på tomten dit vi flyttar. Jag visar vad som finns och vad som går och så väljer de. Jag hoppas ju på körsbärsträd, äppelträd, syren (räknas syren som träd eller buske?). Det finns rätt många träd på tomten redan; stora gamla rönnar, stora hundraåriga björkar, stora hundraåriga tallar, aspar, alar (blä) och säkert nåt annat jag inte hunnit se.
Varsitt "vårdträd"-för nu ska vi bo där! Vi ska komma hem. (Tror jag...)
Kanske ska jag låta dem välja varsin växt istället och i ordet växt ingår allt; buskar, träd, perenner. Så får de större valfrihet. Kanske vaknar trädgårdsintresset hos dem. Min 10-åring (som är intresserad av allt) har redan grävt sin första rabatt i stugan. Den blev orange, hans favoritfärg, med kejsarkronor (som vi kallar den oranga liljan häruppe) och oranga ringblommor. Den blev så fin! Dottern har också visat lite trädgårdsintresse. Sätter frön från allt.
Det ligger nog i generna. Min mormor var genuint blomintresserad. Min morfar odlade massor (han var bonde) och min mamma och pappa är entusiastiska amatörodlare; pappa av blommor, mamma av grönsaker, kryddor, rotfrukter och dylikt. Min farfar och farmor (som bodde i Skåne lyckostarna) hade också en fantastisk trädgård.
Min syster har också en fantastisk trädgård i sörmland (lyllo). Jag är avundsjuk på alla med lägre växtzon än jag.

Den här dan började struligt. Men jag vände den rätt. Nu verkar den dock vilja bända sig tillbaka till strulläget. Barnen är alldeles omöjliga! Skriker, busar, leker stojigt, jagar upp varandra, skriker åt varann, och med jämna mellanrum råkar de i luven på varann och skriker på mig för att jag ska komma och döma i skuldfrågan. Suck!!!

Någon som vill köpa fyra underbara barn? De är billiga i drift, självgående, underhållsfria och alldeles, alldeles bedårande.
Det är specialpris idag. Passa på! Endast 50 öre styck!
Äh, jag är inte knusslig, jag prutar gärna. Ni kan få kläder och leksaker och sportutrustning på köpet!

Vi har fått svar på breven vi skickade till nya skolan!
10-åringens brev var tjockt och det visade sig att alla i klassen skrivit varsitt brev till honom och dessutom klistrat på sina foton. Alltså, underbarare brev har jag då aldrig upplevt i hela mitt liv. Ett lyckorus susade genom oss när vi läste dem. Lyckliga det barn som kommer ny i den klassen. SÅ känns det!
Här kommer några utdrag ur de bedårande välkomsthälsningarna; (jag kallar sonen L.A och alla andra namn är utbytta dvs påhittade)

"Tjena L.A Våran klass älskar att leka sanning eller konka. Hoppas att du inte har nått mot det. Vi har coola killar i vår klass. Alla är snälla. Alla tjejer hoppas att du är söt". (tjej)

"Hej L.A jag gillar att leka och få nya kompisar. Och jag länktar till du kommer. Hejdå" (pojke)

"Hej L.A jag gilalr att dansa, jag är bra på matte och gillar att gå på stan. Jag ser fram emot att du kommer men nu undrar jag har du murkt hår eller ljust hår. är du kärleksfull & snäll eller lite vanlig som alla andra killar i klassen ja om man inte räknar med tobias gillar du murkhåriga tjejer eller ljushåriga Ps om du gillar murkhåriga tjejer har du kommit till fel klass" (ljushårig tjej)

Ett lååååångt välpräntat brev med uppradade intressen, många frågor att svara på, listade djur, låtar, sporter och så slutklämmen: "jag hoppas du kommer att gilla mig och eleverna i klassen pratar jättemycket om dig" (tjej)

"Hej L:A jag är en tjejtjusare och datanörd. vi i klass 4 tycker om sanning eller konka ps det finns as snygga tjejer!!!"(pojke)

"Hej L.a alla i klassen är jättespända o länktar efter att se dig o att få en ny kille i klassen" (tjej)

"Hej L.A du värkar vara en kul filur :)jag bara skoja jag är ganska snäll men usel på att skriva och lämna mällan rum. men jag försöker, hoppas att du ska trivas. jag bor i xxx och är inte så ful det är bara ett foto linda är galen i och få se dig. det finns en till som är norrman. två norrmän menar jag så du behöver inte känna dig nervös" (kille med dålig koll på geografin)

Och så många fler brev där de berättar om sina intressen och var de bor osv.
SÅ gulligt!!!

Vem skulle inte känna sig välkommen till denna klass?
Det finns hopp om mänskligheten!

Nu har maken kört iväg med ett släp med möbler och småpryttlar och framför allt tyger som jag packat hela morgonen. Det ska lastas av i vårt radhus 35 mil bort, som ska "stajlas". Det ska säljas inför flytten till norrbottensgården. Vi har inte bott där på åtta år så det behöver verkligen stajlas. Det är så bortglömt och oälskat!
Nu ska jag gulla med det och sätta dit mina favoritmöbler och jag ska pynta och "boa in mig igen". Skapa hemkänsla. Huset är vårt sen 1989, då vi ganska unga köpte det och renoverade det. Vår smak har stått sig rätt bra. Det är helt okej för att vara från 89-90. Jag var redan då förtjust i vitt och pasteller så jag vägrade trenden som var då; grönt, terracotta och mörkblått. Och bårder var på mordet. Halva väggen grön, halva teracotta och så nångon gräslig bård. Sånt satte våra kompisar upp-dock inte vi.
Som tur är!
Så det går nog att få jättefint med lite enkla grepp.
Bara jag inte gör det så fint så jag får ångest över att sälja det. Jag kanske blir nostalgisk, våra tre äldsta barn är födda där, det finns så mycket lycka i väggarna!
Men det är dags att gå vidare. Vi ryms ju inte där! Vi har ju blivit en sexpersonersfamilj sen vi sist bodde där. Nej, vi ska skapa ny lycka i gården med stora trädgården!
Vecka 11 ska jag ner och greja med huset. Då ska jag fota före och efter bilder, precis som i tv-programmen. Ska bli kul att leka inredare!

Denna bild inspirerar mig. Papper, det är härligt!