Jag måste vissa mina misslyckade projekt också...

För oj oj att det finns såna! 

Jag har länge tvekat/funderat på att måla stockväggen i hallen. Husets enda. 

Jag har tvekat för att den är vacker som den är. Vår hall är dock ohyggligt mörk och det har stört mig väldigt. Det märks extra mycket på sommaren. Man är ute och det är ljust och härligt och så kommer man in i en mörk grotta. Så idag slog jag till när det var bra torkväder. Ville inte måla vitt men så ljust som möjligt ändå. En pastellig nyans ville jag ha. Jag blandade färgen tills jag var nöjd med kulören. Kromoxidgrönt blandat med vitt. Det blev en klassisk nyans som man hittar lite varstans i gamla hus. (Innan syntetfärgerna kom med sina miljontals nyanser fanns det inte så många blandningar och kulörer att välja på.)

Så målade jag. Nästan tvärsäker på att det skulle bli jättebra.

Därför blev jag jätteförvånad att jag inte alls tycker det blev så bra.

Jag tycker det blev kallt och otrevligt. 

Inte alls den sköna brytningen mellan de ljusblå dörrfoderna och den ljusgröna väggen. 

De bruna stockarna ser mycket varmare och mysigare ut!!!

Näe jag är faktiskt inte alls nöjd. 

Så trist! Så tråkigt. 

Nu blir det att gå till förrådet och blanda och mixtra tills jag är nöjd. Antingen försöker jag blanda en helt annan nyans eller så målar jag vitt. Rosa var min första tanke, men det slukar mer ljus än man tror så jag tror det blir för mörkt...

Fortsättning följer...

(Som vanligt.)

Solen skiner på oss idag också. Det är inte alls lika varmt som igår men finner man lä är det okej. Pyttsar ut fler och fler sommarsaker. Våra trasmobiler och annat pyttsas sakta ut. Den här har solblekts så vi håller på att göra en till som är klarare i färgerna. 

Det som ser gult ut var grönt i fjol. 

Just nu står en lökpaj och doftar himmelskt i ugnen. Mannen står och grillar och jag ska nu bära ut dukningen i trädgården så att vi får premiäräta grillat ute. DÅ är det sommar! 

Fast det kan nog behövas lite tjocka tröjor.

Men än sen. Myset finns där ändå. 

Som alltid här uppe i norr kommer värmen alltid som en chock. Som en totalöverraskning. En glad sådan.

Vi har haft riktig sommarvärme hela dagen!

Jag skyndade mig in i härbret för att plocka ut solstolar och sittgrupper och parasoll och dynor redan på morgon. 

Det gäller att ta vara på såna här dagar för i morgon kan det komma snö. 

Trolgigtvis inte, men det är inte ovanligt med svåra bakslag häruppe. 

Jag har krattat och vårstädat rabatter. Jag har sett små gröna aningar om vad som komma skall. Men mest ser det ut så här. Grått och beige. Inte mycket grönt. Det torra gräset verkar oemotståndligt att rulla sig i och sen ser Pommac ut som en levande skräphög. 

Ska bli skönt med färskt gräs istället som inte lossnar.

Vi har kvar en hel del snöfläckar/högar här och var också. 

Men när solen gassat och bjudit på temperaturer långt över tjugo grader då har man glömt snön och det skräpiga gräset och bara blundat och kännt det som att det varit högsommar.

Jag har blåsor i händerna och sveda i skinnet av att ha krattat halvnaken mest hela dagen. Det GÅR inte att låta bli när solen inte visat sig på så länge.

I höstas innan första snön kom fyndade jag detta fina parasoll på återvinningsmarknaden. Det gömdes undan i härbret och jag hade helt glömt bort det tills idag. Så fint det var. Med frans och allt!

Inifrån vardagsrummet ser man ut över vår blivande veranda. Vi har ställt ut möblerna för att testa hur det känns att sitta där. Jag tror att vi efter två års funderande äntligen hittat den ultimata platsen för vår fasta uteplats.  Det är nog det mest naturliga och bästa stället.

Bestämmer vi oss för detta är det bara att sätta in en dörr där, istället för fönster. En slags balkongdörr förstås och så bygga golv.

Så småningom ska det (kanske?) bli ett uterum, med lite värme. En vinterträdgård. Ett orangeri.

Drömmelidröm!!!!

Oups!

Det var länge sen jag "satt fast i traderaträsket", en fras som en viss bloggare myntade häromdagen.

Ikväll var det som att fan flygit i mig. Jag har för länge sen insett att tradera blir mest bara dyrt i längden eftersom man (i princip) alltid kan hitta det man söker. Kul när man söker något men livsfarligt för den goda ekonomin... (..."Man blir inte rik på sina höga inkomster utan på sina låga utgifter...")

Så jag har slutat jaga på tradera. Det ger mig bara dålig smak i munnen. Men så myntade vissa bloggare detta med "fast i traderaträsket" och de orden fick mig att ta upp min bekantskap med träsket igen.

Två köp blev det innan jag sansade mig.

Dessa två:

Fina burkar och dessutom te i dem.

Men fråga inte om jag behövde dem!  Svaret är nämligen tveklöst NEJ för fan!

Men ibland vill man bara vara en slösa. Dryga hundringen slösade jag på detta och det ska jag väl komma över.

Burkarna gör mig glad så det var nog ändå en god terapeutisk handling!

Efter brasa och folksamlingar har jag landat i mitt hem, min borg, och gått omkring med kameran efter mörkrets inbrott. När man har ett orustat hem med fula skruttapter gör sig hemmet allra bäst i lampsken. Dagsljus är sååå skoningslöst mot en åldrande skönhet. (Huset! Jag pratar om huset!)

Så här kommer en liten bildkavalkad på mitt favoritmotiv.

Gamla skruttsoffan har fått gamla skruttlapptäcket på sig. Det är hål lite överallt för att tygerna är så nötta och tunna. Men jag älskar det ändå!

(Skrutt+Persilja=Love, ni vet.)

Ser ni det stora trädet utanför?  Det är en stor gammal rönn som är så vacker. Skruttig. Igen. Den kommer förmodligen snart att blåsa omkull eller nåt. Men den är så vacker och magisk!

Min favoritkudde och mitt favoritbord. Turkos och grönt-fina färger ihop!

På andra sidan bordet lite mera rörigt. Den rosa fåtöljen är min favoritläsplats.

Vid teven har jag exprimenterat med guld och orange och en gammal blommig 40-tals gardin. Det är kul att experimentera!!! Lampan är också ett experiment. Orange skärm med gigantisk bollfrans i orange. Jag gillar det!Oooops, nu har Pommac hoppat upp i läshörnan. Vänta nu. Får han ligga där? Äh, synd att störa honom när han somnat...

En turkos duk som jag färgat ändrar helt karaktär på tevehörnan.

I köket, samsas termosar med korgar och ljusstakar.Det har blivit en hel del turkost i mathörnan på sista tiden. 

Men backar man några steg ser man ju själva köksdelen som innehåller fler färger än turkos.

När man lämnar köket ser man detta. Genom lilla hallen och in i vardagsrummet.

Och här kommer omvänt. Från vardagsrummet in i köket.

I vardagsrummet kan man hitta detta. Röda lampskärmar har jag gott om. 

Ankan har äldste sonen gjort, liksom handavtrycket. Det skiljer dock 14 år mellan alsterna.

Mormors vita virkade duk har jag färgat turkos och guldkandelabern har jag sprejmålat röd.

på min fortsatta valborgsvandring hittar jag min fiiina födelsedagspresent igen och blir glad i magen.

Vår söte Pommac har haft en dålig dag idag. Inte viftat på svansen, inte verkat hungrig, inte lekfull. Sjuk helt enkelt. Man blir så orolig. Samtidigt är jag cool och kollar att han dricker och kissar och inte är varm. Och avvaktar.

Jag hoppas att han mår bättre imorgon. 

Fick en så sorglig nyhet om en annan hund som dött i cancer endast tre år gammal. Så sorgligt! Jag lider med den familjen som nu ska vänja sig att vara utan sin älskade hund.

Jag minns när mannens hund, (som han blev husse till som 13-åring), dog 14 år gammal. Jag fick lyckan att leva med den fina hunden i nio år. Fast han fick ett långt och bra liv var sorgen stor den dagen han somnade in.

Jag kan gruva mig redan nu för den dagen då Pommac inte ska leva hos oss längre. 

De som säger "det är ju bara en hund" har aldrig älskat ett djur på riktigt.

I sonens rum har undre slafen på våningssängen haft tre udda madrasser istället för en tjock. Dessa tre är alla olika breda och det har länge irriterat mig att se den skeva ojämna kanten under överkastet. 

Så fick jag idén att framhäva deras olika bredder istället för att dölja dem. Tog tre överkast istället för ett och så lade jag bredaste madrassen underst och den smalaste överst.

Det blev mycket bättre.

Och så fick jag ju in tre färger istället för en. 

Det är jobbigare att bädda förstås men underslafen sover han inte i, så den fungerar mest som en soffa. 

Annars är jag rätt så inspirationslös som ni märker. Det händer inte så mycket som det brukar. Men jag tror det är bra att ha en svacka, för man kan ju inte vara kreativ jämt.

Jag har satt frön, och städat och lagat mat. Men det är inte så kul att rapportera om! 

Trött som alltid på fredag sitter jag nu och försöker hålla mig vaken en liten stund till. Vill vänta ut yngste sonen till han är mogen för sängen. De två äldre sönerna orkar jag aldrig vänta ut längre. De klarar sig och orkar vara upp väldigt mycket längre än mig. Dottern med kompis sover sen en timme. Gäääääääsp.

Satt och spanade in Rice sommarsortiment.

Plötsligt ser jag något jag känner igen. Min tapet! Min tapet som jag valt bland hundratals vintagetapeter. Det var lustigt! 

Giraffen vi har på väggen är utskuren från en tapet ur ett gammalt tapetlager ur vilket jag valde just denna tapet och det är alltså samma som Rice använder i sin reklamkampanj för sommaren 2009. Slump eller så läser de min blogg. Hahaha! Deras stylist har samma smak som mig iallafall.

Näe, inte ens Rice orkar hålla mig vaken. 

Gonatt. Fy bubblan vad skönt att sova!!!! 

Jag har en kris. (Läs pms.)

Som alltid vid denna bokstavskombinations närvaro blir jag vilsen och galen och olustig.

Får för mig att göra "galna" saker. Som att klippa håret eller måla om eller något annat drastiskt. Jag lär mig aldrig att jag helst ska låta bli just denna period av månaden...

Eftersom jag inte är mig själv utan någon helt annan så lyssnar jag inte på den klokare delen av mig. Nå, vad har jag hittat på nu då som är så drastiskt? Jo, jag skulle byta ut mina hissgardiner för att jag varit less på deras blå kalla färg som de avger när de är nedfällda. (De är mycket nedfällda på sommaren eftersom vi har så mycket ljus så länge på dagarna.)

Provade med längder som barnen lätt kan dra för när solen skiner och de vill se teve.

Började med de vita broderade gardinerna jag haft liggande. (Vill ju gärna ta av det jag har i stället för att rusa ut och köpa nytt.)

Satte upp dem men det blev alldeles för romantiskt och skirt för min smak, och dessutom lyste det så ljust om fönstrena ändå att det speglades i teven. Vitt gick bort.

Så då fick jag för mig att färga de röda. Hallonröda. Mest eftersom jag hade ett paket hallonrött i tvättskåpen.

Vanligt folk har röda gardiner till jul. Men den här käringen mot strömmen sätter upp dem lagom till vårdagjämningen istället...
Jag gillar det! Men det är så...rött.
Tillsammans med alla mina röda lampor blev det väldigt mysigt men nästan lite bordelligt. Eller juligt. Så om jag nu låter gardinerna vara kvar, som är väldigt praktiska och döljer solljuset men ger ett varmt och mysigt sken istället för bara mörker, borde jag kanske byta ut lite lampskärmar mot mer ljust sken. Gröna, vita osv. Jag har ett litet lager så det är inget problem. För just nu skaver det. Kanske är det bara pms:en som skaver, men mest är det nog pms:ens efterverkningar som gör att det skaver. Att jag försökte mig på att göra större förändringar under pms:ens inverkan. Det är liksom ingen god idé. Det stämmer sällan med den vanliga jag som finns där bakom alla underliga hormoner som gör mig så personlighetsförändrad.
Så för att göra en lång historia kort, jag är inte riktigt nöjd...

Jag kommer förmodligen att göra något åt detta pmsdåd om några dagar.

Av en annan bloggerska fick jag en bild som hon trodde jag skulle gilla. Och visst tusan gjorde jag. Jag blir alldeles glad över att se såna här saker! Varför är inte fler fastighetsägare/arkitekter så här lekfulla?

UNDERBART!!! (Ni fattar väl att det är de prickiga balkongerna jag faller för!)