Jag lever tre parallella liv. Ett i verkliga världen. (Faktiskt. Mouhahahha!) Det andra i bloggvärlden och det tredje i flickrvärlden.

I flickrvärlden fick jag ett konstruktivt förslag för att lindra min klåda. Min itchibitciirritation. Ta bort det blå.

Enkelt och klart. Och klockrent.

This is more me!!! ÄR det inte?

Mer rörigt och stökigt och skruttigt. Det var för balanserat och städat och matchat med det blå. För raka led. För mycket union jack. För mycket Gant känsla-ni vet NewEnglandstil, med röda stjärnor och blåa ränder. För mycket golfklubb.

Eller är jag heeeeelt galen?

Well, mitt liv måste vara mycket tråkigt och händelsefattigt eftersom jag ägnar energi åt detta. Så nu får det vara slut och jag ska nu gå ut och leva! Hej världen jag kommer nu!

Så är sänggaveln på plats.

Jag kastade alltså inte ut den med ett vrål, även om det liiite känns som att jag borde ha gjort det.

Jag är inte riktigt nöjd. Efter alla mina storvulna planer -ni skulle ha fått titta in i mitt huvud då jag kläckte idén och bilden av "THE gavel" växte fram- det var en härlig syn! Det som nu står i vårt sovrum stämmer liksom inte överens med det som jag såg och det är vääääldigt irriterande. Jag måste ställa om mig och sånt är inte lätt när man heter tjurig envis Persilja. Det är svårt! Det skaver liksom. Som ett irriterande skavsår.

Jag känner igen symptomen fast jag ignorerat den.

Jag har ställt in sänggaveln vid sängen, fixat till runt om och envist bestämt mig för att få till det och BLI NÖJD.

Men jag känner mig själv och jag vet hur svårt jag har för skavsår, så följetongen får förmodligen nya avsnitt. Men det får bli en annan säsong. Det här får bli säsongsavsnittets sista del. Nästa säsong kommer vid ett annat tillfälle...skulle jag förmoda...

Nå hur blev det då?

Tadaa!!!

Här sett från Pommacperspektiv.

Och här från sidan där man också ser dörren som fick sig ett varv lightgrön färg när jag målade min ljusgröna stol om någon minns. Tyvärr räckte stolsfärgen bara till ett varv på dörren så den står sen några veckor och väntar på att jag ska blanda ny färg.

Blä!!!!!!

För att stå ut med gaveln och dess utrryck var jag tvungen att byta ut våra grönmålade, blomtapetserade sängbord mot några mer vita.(Tur jag har många småmöbler att flytta runt!) Klarade dock inte av en helt vit yta utan slängde på lite vaxduk med hjälp av vävlim.

De är jag helnöjd med! Där känns det i magen på en gång att det är rätt. VARFÖR kan jag inte få samma känsla för den förbenade gaveln. Jo, helt enkelt för att den är fel!

Buhuhu!

Jag är disharmonisk nu. 

Eller är det pms på gång...???????? Nån som vet? Inte? Va? håller ni inte koll på sånt! Hmpfff!

I LÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖVE you tant GRÖN!!!

Jag blir så glad när någon verkligen är intresserad av mina projekt!!! (Ja, jag förstår ju alla er andra 99,9 procent som (***gäääääsp****) inte är det) men JUST DÄRFÖR blir jag så hjärtinnerligt glad när den där promillen (ja, just DU Gröna käääära Tanten) visar ett sånt brinnande intresse.

Så här kommer det nu, bara för dig, greenlady (alla ni andra får titta också om ni vill) den superduperhelcrazytokiga sänggaveln:

Taaaaadaaaaaa:

Alldeles puuuurfärsk. Jag torkade bort sista limfläcken för 2 minuter sen. Så den ses inte på plats och göres ej rättvisa. Så imorgon ska jag sätta den på plats och då gäller det. Blev det en flipp eller en flopp!???

Först sågade jag nya vågor.Provade hur den passade och var hyfsat nöjd. Bättre än monsterstampe iallafall. 

Jag var faktsikt grinfärdig när jag skulle tapetsera. Först var jag tvungen att tänka tänka hur jag skulle kunna få till vågorna på tapeten. Kom till slut på att jag skulle lägga dem under gaveln och rita av vågorna. Lade våderna kant i kant med mönsterpassning men hur svårt var inte det när gaveln låg ovanpå och tapeten med mönstret mot golvet!!! Jag kämpade som en furie och trodde att jag klippte till våderna perfekt, men så när jag stod inför faktum, med färdigklippta limmade våder och började tapetsera, ja då insåg jag att det inte blev så bra finish. 

Då tänkte jag förstås "Vaaaaaarfööööör kunde jag inte nöjt mig med en rak kant??" Men vågelivågad var den och snett och vint var det så slutresultatet ser för närvarande ut så här...

Grrr!

Men jag är inte den som ger upp!

Nope. Detta löser jag.

Imorgon. 

Då är finishen tiptop och gaveln på plats vid sängen. 

Skulle inlägget utebli kan man förmoda att jag fått ett frispel och vrålande humpat gaveln ur huset och haffats för förargelseväckande beteende. Eller nåt.

Jag fick en idé om en sänggavel. En storslagen idé som måste verkställas omgående. Mannen kom hem med skruvdragaren och regnet slutade regna och jag kunde fortsätta mitt projekt.

Först hade jag kapat plywooden (tror det heter så-är lika usel på träsortsnamn som på blomnamn-vilket dock inte hindrar mig från att slänga mig med dem.) till samma bredd som vår säng. Sen använde jag den kapade delen som topp till min storslagna sänggavel. Ritade lite vågelivågor så att jag skulle få sågelisåga. (Mitt nyfunna favoritnöje-jag går jämt omkring och spanar in presumtiva objekt att använda sticksågen på...)

Jag ritade vågorna på fri hand och kom ändå exakt på mitten med mittenpartiet. Det kändes som ett gott omen.

Jag förstärkte på baksidan med reglar.

Se så fint sågningen blev!

Nu skulle den bara tapetseras i en cool tapet men först ville jag prova den på plats.

Så baxade jag in den i sovrummet och ställde den bakom sängen.

OH MY GOD!!!! Det såg ut som om fucking jävla stampe från kaninmonsterfarmen hade landat!

Vilket asschabrak! 

Så galet fult det blev.

Eller som dottern sa "...eeeh....den är....hihi....ja förlåt...bli inte lessen nu...men den är lite prinsessig" (vilket i hennes värld är det mest fula man kan tänka sig just nu eftersom hon lämnat prinsessåldern med råge.)

Mannen var mer diplomat men ändå tydlig:

"Men L vill säkert ha den!" (Mellansonen som älskar allt som är ovanligt och galet...)

Hm. Ja. Så kan det gå med storslagna idéer.

Jag har redan skruvat av överstycketoch ritat nya vågor.Funderar på om den kommer att se bättre ut lite lägre. Fortsättning följer.

Har ett sånt där inspirationsskov. Vill göra tusen och en saker, och gör det också, samtidigt. Håller på att snickra en sänggavel till mig och Mannen, en riktigt tjusig sak. (Endast det bästa är gott nog åt oss, mouhahhaha!!!)

När jag skulle skruva fast stödbenen så 1) började det regna och 2) hade Mannen tagit med sig skruvdragaren till ön. (Han håller på med renovering av en dörr på stugan.)

Morr!!! En sån makalös fräckhet att börja regna och sno borrmaskiner.

Att jag störs av regnet beror på att jag måste skruva ihop sänggaveln utomhus, så stor är den. Låter groteskt nästan, men jag har goda förhoppningar att min idé ska bära ända fram.

Så nu sitter jag här istället för att skruva ihop min tokgavel.

Fick ett mejl från en bloggvän om några tapeter som är till salu på blocket. Hon "tänkte på mig när hon såg dem". Snacka om att kunna läsa mig rätt! Om jag varit en tapet skulle jag sett ut så här! Oh, my god! Snyggaste jag sett på år och dag. Jag blev tokkär!

Tyvärr är det sju rullar till salu och tyvärr säljs de i Bräcke utanför Sundsvall, så för mig är det omöjligt. Har varken råd med sju rullar eller frakten just nu.

Men tänk om någon av er läsare bor där i närheten av Sundsvall och tycker att ni behöver...hm...fem rullar och dessutom brinner av iver att få göra mig glad så kanske vi kan göra en liten deal. Två rullar och frakten på dem kanske jag skulle ha råd med...hehe...får mig att tänka på när jag sålde DN som fjortonåring. Utanför en del dörrar stod en smal skylt: "Bettleri undanbedes". Det tog mig en hel säsong att fatta vad det betydde.

Här är adressen till blocketannonsen. Och gud nåde den som läser detta och köper tapeterna och tapetserar med dem och sen skickar en bild till mig och visar hur snyggt det blev, och dessutom råkar pricka in min pms-vecka. Gud nåde er.

Gääääääääsp!

Har hållt på försökt få till min syhörna och få plats med allt jox jag tror jag behöver för att sy. Sen har jag pyntat skiten också. Det känns så nu, för att jag är sååå trött. Slänger ut dessa bilder bara innan jag går och lägger mig. Här ses den gamla köksskåpen som jag faktiskt (pinsamma jag) räddade ur byns majbrasa. Jag kunde bara inte se den brinna upp. Och se, den fick ett nytt liv hos mig. Färgen inuti matchar till och med den nyare ikeahyllan i grönt.

Tapeten är så gräslig att jag inte drar mig för ett endaste skruvhål. Jag skruvar upp grejor hejvilt, allt för att täcka väggens alla ytor. Längtar tills vi tapetserar med en vacker tapet då kan jag njuta av en ren prylfri vägg. Men tills dess är det maximalism som gäller.

Ska fortsätta fixa till det i morgon. Sortera ut grejor och tyger. Och här kommer en bild på Mannen in action. Vissa "klagade" på att jag aldrig visar honom. Han vill inte synas på bild, men denna bild avslöjar ju inte mycket så den får passera. Nå, Tant Grön blev din nyfikenhet något stillad nu...? 

Jag håller på att fixa min syhörna för hundraelftielfte gången. Jag har valsat runt i de flesta rum nu. Ingenstans trivs jag och får den arbetsro jag vill ha. Men jag ger aldrig upp. Den ska finnas, den ultimata platsen.

Just nu håller Mannen på att skruva upp ett gammalt köksskåp med skjutdörrar ovanför min (nya) arbetsplats i vardagsrummet. Jag började själv, men fick lätt irriterad ge efter för större erfarenhet. "Kan själv" fick stå åt sidan en stund för "ta emot hjälp". Det blev avancerade lösningar i hållfasthet då skåpen inte har något bakstycke, väger bly och väggen består av gips. Gipsexpandrar, vinkeljärn, rejäla skruvar och muttrar har varit inblandade i uppsättningen tillsammans med rå muskelstyrka och ja, jag måste väl erkänna det, en del hjärna också. Jag hade VISST löst det själv om jag fått prova mig fram, men jag var för ivrig att få upp den på väggen. (Slut på en dåres försvarstal.)

Foton kommer sen när jag fått fixa och dona lite. Nu ska det bli bra!!!

Igår fick jag en fantastisk present. Ikea PS Krona. Sååååå fin!!!

Den är jättestor och maffig men samtidigt så skir och vacker!!! 

En bit ifrån ser man hur stor den är. Jag kanske kommer att ha stora fina vinterapelsiner och grape i den i vinter. (Längtar efter de söta julapelsinerna redan!) Eller bröd när jag bjuder på middag med hembakt bröd. Eller garnnystan (fast jag stickar så sällan att det blir för dammigt...) Eller sockor, vantar, ja, endast fantasin sätter stopp för vad man kan ha i den.

Sydde, eller i allafall klippte, lite igår. Dottern ska få en ny kudde till sitt rum. Jag tycker det är roligare att sy en åt henne än att springa iväg och köpa en. Jag tog ett gammalt kuddfodral (lat som jag är) och så klippte jag 25 stycken rundlar. Alla i olika tyger.

De ska jag sy fast med sicksack söm. Än så länge ser det rätt så bra ut.Men att sy rundlar vet alla som provat är ingen baggis. Tyget töjer sig, det är svårt att inte få veck och det kan bli alldeles bubbligt. Så slutresultatet kanske hamnar i soptunnan med ett ilsket kast. Det vet jag inte ännu.

Mitt mål är att det ska bli bra iallafall. Men om jag inte visar nåt slutresultat kan ni låta bli att fråga. Då vet ni att det gått åt skogen. 

Och visst! Jag har fått inspirationen från den där kudden från Rice som så många bloggare visat. Deras är så mycket mer snyggare med fantastiska tyger och avancerade rynkor. Men dottern blir nog glad för mammasydd kudde också! (Och plånboken blir allra allra gladast!)

Today we went to the cottage endast för att grilla korv och elda i öppna spisen. Tre stycken passade på att bada tills de huttrade och skakade. Det var inte mer än 16 grader ute och 17,5 i vattnet. Badsäsongen börjar vara över, fast mina barn är hårdingar. Kallare får det allt bli innan de ger upp.

Men nog kom brasan till pass!

Tänk att en grillad falukorv med senap kan kännas så exklusiv!!!

Det är märkligt!