Britten

10 juli 2009 23:38

Visst är det härligt att hitta saker. Och att plocka undan annat. Även om det innebär att mamma inte får plats i soffan. ;-)

Här har 14-åringen städat undan allt lego och burit ner i källaren, tillsammans med annat som inte får plats i tonårslivet.
16-åringen har varit till källaren och HÄMTAT UPP Bionicles och Pokémonkort och hade jättekul!
Tur att man kan spara och upptäcka igen.

Natti natti!

Morgana

11 juli 2009 07:18

Åhå, den där bilden skall jag visa min blivande 6-åring.
Han ÄLSKAR Bionicles... han har en bok som vi läser i titt som tätt för att bena ut vad alla figurer är för något och står för och kan göra och... Jisses, det är tur att de skriver namnen med fonetisk skrift, så man har en vettig chans att uttala namnen.*L*
Nu när han har fått sitt egna rum, så är det också lite lättare att sprida ut alla små yttepytte bitar, UTAN att man behöver riskera att trampa på/dammsuga upp/stoppa i munnen (det sista gäller la Bebis) dem. Hurra!

Godmorgon förresten :-)

Persil,ja

11 juli 2009 09:03

Britten:Kul att de vill återse sina kära leksaker. bra att vet då så man inte rensar för hårt...:D

Morgana: Min son hade dille på bionicles. Önskade bara sig såna. Själv förstod jag ingenting och tyckte väl att det räckte med några stycken men så fort han såg en ny tindrade det i ögonen och de var helt annorlunda. Det var ju ursvårt att ge en sån till överraskning, att veta vilken han INTE hade. Det räcker ju inte med att veta färger, för det finns flera i samma färger och de kan vara olika på några detaljer. Som tur är hittar de nu på egna namn på dem, dock rätt avancerade, inte Knut och Pelle precis... Denna låda åker fram från garaget med jämna mellanrum, men som 10-åring vill han inte ha dem i sitt rum. (Pinsamt.)

Morgana

11 juli 2009 10:48

"Jag vill leka med hon nån gång!" blev Grabbens respons när jag visade honom bilden :-D