Det måste vara kärlek banne mig!
Mannen min hade utan min vetskap lejt sin pappa som hamnvakt tillsammans med honom, istället för mig. Han såg att jag var sliten och att kanske midsommarfirandet skulle blivit för mycket för mig om jag dessutom inte fått sova natten innan. Sånt är KÄRLEK!
Jag fick en plötslig bonuskväll och istället för att slänga ut mattorna och städa som en tok som många grannar verkar göra idag gick jag ut i trädgården och tog tag i några planteringsprojekt jag haft. Trädgårdsarbete är mumma för själen. Det kanske är mitt bondearv som gör det, för jag mår gott av att stoppa händerna i jorden. Att gräva, plantera det gör mig lugn och harmonisk. Jag fick ner mina vindpinade och nästan frostnupna luktärtor i en stor järngryta som följde med huset. Några nyinköpta luktärteplantor gör dem sällskap också.
Hoppas att de tar sig allihopa!
Järngrytan gör mig glad! Den har förmodligen följt med huset under många år. Kanske kokade man tvätten i den för 100 år sen eller nåt. Den har fått en mera lyxig pensionärstillvaro som kruka för luktärtor och andra skönheter.
Några luktärtor fick flytta ner i lådan jag och Mannen byggde för några år sen av spillvirke vi hittade i uthuset. Där ska krasse, ringblommor och luktärtor spira och blomma. De får klättra i den underliga kreation jag gjorde i ett litet sjok av kreativitet som föll över mig. Ville ha lite bling bling och gick och rotade i kökslådorna eftersom jag inte vill köpa nytt pynt utan alltid försöka vara kreativ istället och finna pyntet bland grejor jag har. Silvertesil och leksaksballongvisp var bra bling bling! De får agera prydnad tills blommorna tar över med sin överlägsna fägring.
Nu vill vi ha liiiite värme här så att vi får fart på plantorna!
Allt är så smått och vindpinat och inte ens gräset har kommit igång på de skadade ställena. Det brukar täckas på de fläckar det frusit redan före midsommar, men inte i år.
Fuchsian har jag hängt ut ikväll. Få se om den blir ynklig av den kyliga vinden...
Hängde upp det solblekta väderbitna vindsnurrade flaggspelet dan före examen. Tänkte sy ett nytt men insåg min begränsning. So what att det är alldeles solblekt. Det vajar fint för vinden ändå.
Klockspelet av krukor jag gjorde för en tid sen funkar faktiskt. Det har blåst rejält utan att det gått sönder. Däremot kluckar det fint i vinden.
Här lyser kvällsolen fint på dem.
Ja, det funkar faktiskt att försöka fokusera på det positiva. Skit i att huset är totalstökigt!!! Skit i att gropar inte är grävda eller trappor målade!!!
Livet vi lever är NU. Det jag gör det gör jag, det jag inte gör det gör jag inte. Enkelt va? Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Är jag inte glad så är jag inte glad. Är jag inte kreativ så är jag inte det. Att hålla på att förvänta sig saker av mig är bara dumt. Det blir inte bättre än så här just nu. Men det är ju ändå rätt bra! Jag har låg kapacitet under pms och det är bara att acceptera. Att gnälla över det är så...meningslöst och skapar bara en stress hos mig. Det är på nåt sätt bortskämt att förvänta sig tiptop psykisk stabilitet hela tiden.
Men så är man ju inte mer än en simpel människa...
widde
18 juni 2009 22:54
Åhh, vad härligt att du slapp vara hamnvakt..här är en till som småmyser...har också planterat ikväll, lite perenner som jag fått av en äldre grannfru (tjänster & gentjänster)..åhh, vad jag gillar det!! Fick även en humle som jag planerat vid barnen lekstuga..inse vad mysigt det kommer att bli med humle klättrandes över den..*ler
Du är så klok..man ska fokusera på det positiva, livet är nu..å imorron är det midsommar..hoppas du får en "glad hela dagen dag" och kan njuta av att bara finnas till!!!
Kram Widde
http://widde.bloggagratis.se
Mynta
18 juni 2009 23:01
SIMPEL människa??
Du är en uuunderbar människa - t o m under dina värsta pms-stunder!!
Känner så väl igen dina inre kamper med dig själv.
Tror vi måste lära oss att vara snällare mot oss själva. Mer förlåtande och framför allt mer accepterande. Det är ju egentligen lite konstigt - man är jätteduktig på att bry sig och hjälpa andra människor, men så fort man kommer till sig själv blir det liksom en helt annan inställning! Vad har skapat det??
Varför är det fult att bry sig om sig själv? Det är ju först när man själv mår bra som man kan hjälpa andra bättre. Eller hur?
Du har alldeles för höga krav på dig själv. Tagga ner. Du är helt underbar som du är. Du duger. Jag också (tror jag). Livet är för kort för sånt här. Lev livet som du VILL leva det - inte som du TYCKER att det BÖR levas. Detta säger jag samtidigt till mig själv. Har varit unga fröken duktig alldeles för länge. Nej - släpp lös klimakteriekärringen i dig!! Full patte (som vi säger här i Skåne (vi som inte är riktigt som dom andra... ☺ )!!!!
Här har du nämligen en klimakteriekärring till! Har dragits med vallningar och svettbryt i ca två år redan!! Hormonerna svallar - men sån é ja!! (Där kom Tiffany igen!!) Stolt men svettig och svullen. Skit samma. Jag duger ändå. Tänker INTE äta hormonpiller för att bli av med detta jobbiga - kom an bara "Mother Nature"!! Vi är snart vänner igen.
Tips: Köp en mattbankare. Alla kreativa infall angående ev användning anmodas.
Slå HÅRT.
Puss på lilla (svettiga?) pannan.
♥♥♥
http://livetenligtmynta.bloggagratis.se
Persil,ja
18 juni 2009 23:13
Widde: I love humle: livskraftigt och frodigt. Tack för snälla ord!!!
Mynta: Ordningen återställt, den förlorade dottern är här igen. :D
Vi klimatkterieKÄRingar tar världen med storm tillsammans. Det är många som skäms för att de hamnar där. På nåt sätt är det ju ett skällsord och en slags reträtt. Så fel. De tär ju nu det BÖRJAR. Nu får vi ääääntligen slippa dessa pmshormoner även om det blir jobbigt ett tag. Jag har inga svettnignar ännu, men som du märker kommer inte den där mensen när den ska...:D
Trevlig midsommar min käraste vän!!!! Hoppas det är postutdelning imorrn. Fniss.
Tant Grön
18 juni 2009 23:17
Gu va härligt med lite kärlek!
Fick själv känna lite på det idag :-) När jag var på väg ut genom dörren för att inkassera min fantastiska morsdagpressent så säger mannen helt apropå, att han funderar lite på det här med husvgn och att han tänkt om, vi kanske skulle skaffa en husvagn i alla fall. Åh glädje!!!
http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se
Mynta - IGEN!!!
18 juni 2009 23:22
Snygg tesil!! Snyggare än vispen faktiskt.
Blev sugen på ett klockspel.
Ett gjort av krukor, alltså!! Inget annat!!
Fnyys! Vem tar du mig för??
Svartryggen på den andra bilden uppifrån räknat, skulle jag gärna kliat lite. Först lite längs ryggraden, sedan upp bakom öronen. Sist en riktigt go´ (påtvingad) puss rätt på nosen!! Han är ju bara helt underbar!!
Visst har han full förståelse för dina känslor just nu? Varför känns det alltid så med hundar? Är SÅ tacksam att få leva tillsammans med en hund. Inga ord behövs. de finns liksom bara där. Man utbyter blickar och kroppskontakt. Bara sådär.
Puss...på näsan???
Är ju i klimakteriet...
Persiilja
18 juni 2009 23:29
Tant Grön: Men hurrej! Den kvinnliga listen har segrat återigen! :D
Mynta igen: Där hänger också en sporre för deg, en sån där citrusräfflare eller vad det heter och så ett kaffemått i rostfritt, men de syns inte på bilder. Tesilen är katten bland hermelinerna eller rättare sagt hermelinen bland katterna...
Hundar är världens mest kärleksfulla varelser. Pommac har handpåläggning-eller tasspåläggning. Det är hans specialitet. Lägger alltid upp tassen på oss och ser oss i ögonen med den största själen som finns i världen.
Ellen
19 juni 2009 01:07
"Det jag gör det gör jag, det jag inte gör det gör jag inte. Enkelt va? Det behöver inte vara mer komplicerat än så. Är jag inte glad så är jag inte glad. Är jag inte kreativ så är jag inte det."
Det går jo an å kalle det livsrytme. For deg er det kankje mye styrt av pms, andre styres mer av årstider f.eks Men jeg tror det er viktig å finne en personlig rytme i livet. :)
Persil,ja
19 juni 2009 08:17
Du vill inte veta - ingen annan heller...: Så var det ja. Ciseleringsjärn. Medge att det är ett urbota löjligt namn. Vem fan behöver kunna sånt. Och Zestjärn. Va??? Säger mig intet. Men citrusräfflare däremot är ett utmärkt påhittat ord!
Ellen: Jo, det är sant. Så är det och det är märkligt att man ska behöva leva ett (förhoppningsvis) halvt (mer) liv innan man knäcker koden! ;D
Tanten: Exakt! Håller med till fullo!
susanne
19 juni 2009 10:11
hej vad fint planteringen blev..mina är ynkliga dom med!
men med lite mera värme midnatts sol så blir det nog kalas :)
hoppas ni får en fin midsommar!
http://supermamman.bloggagratis.se
Stort och smått
19 juni 2009 12:13
Vilket underbart klokt inlägg!!! Du har så rätt i det du skriver - vi lever här och nu! Inte sen! Sen kan vara försent! Och minns man verkligen ett städat hus? Jag minns inte om jag hade städat förra midsommar, eller om fönstren var putsade - och det är skit samma! Däremot minns jag om jag gjorde något roligt eller trevligt i stället!!!
Dessutom har du en massa härliga bilder, som vanligt!
http://stortosmatt.blogspot.com
Lycke
21 juni 2009 13:48
Hihihi, stoppar du också kvistar i krukor och grejar!!! Vad kanonfiiin den där grytan var, nån sån har kag minssan inte, kooonstigt!!! Funderar också på att köpa liote extra plantor, för mina krasse är också elände!!!
Kramis Lycke
http://till-vidas-ara.bloggagratis.se