Ännu en solig dag. Känner dock att jag inte kan skriva ett enda inlägg till med sol i sinne. Fan, det blir ju så sockersött ibland att man mår illa. ÄR mitt liv så här sockersött?

NÄE!!! Det är surt och salt och beskt och miljoner andra smaker! 

Solen skiner, våren har kommit, barnen mår bra, flera kompisar har sovit över, på dvd:n spelas Ronny och Julia.

Jag vaknade med huvudvärk. Börjar vara många dagar med det nu. Det kommer liksom i skov. Jag vet inte om det är solen, mina ögon kanske har svårt för sol. Eller så är det allt sockersött. För mycket socker kan definitivt ge ont i huvudet.

Jag har en drös med saker som jag borde och vill ta tag i. Rätt stora saker men jag bara flyter med i vardagens sysslor och känner frid och låter dagarna gå. Visst är det härligt att bara flyta med och känna frid, men till slut börjar det gnaga i en när saker som man vill få gjorda inte blir gjorda. 

Jag har hamnat där nu.

Det är dags att börja beta av. Avsluta. Få gjort. Sluta njuta så förbannat. (Lida mer kanske?) Det är som att om man får glass hela dagarna så vill man ganska fort få något matigt och nyttigt.
Jag vill inte ha mera glass nu.

Jag vill ha salt och surt och beskt.

Någon som förstår en endaste ord???

Jag vet knappt själv vad jag menar. Eller jo, det vet jag och jag försöker här finna en väg. En väg ut ur detta sockersöta. 

Det KAN bli för mycket av det goda!

Så nu ska jag försöka införa mer sälta och syra i mitt liv. Kanske härdsälta!

hahahaha!

Tjohoo! (Vad fan menar kwinnan?)

Jag kanske håller på att bli lite galen?

Jag tror jag ska börja med en lång och tråkig promenad med Pommac då jag inte njuter av skogens skönhet och luftens ljumma vind på min kind. Istället ska jag försöka svettas och flåsa och snora och lida.

Huvudvärken har inte gått över, bra, då blir det ännu jobbigare. 

Tjohoo, elände! Jag kommer. Fyfan vad det ska bli trist!!!