Efter brasa och folksamlingar har jag landat i mitt hem, min borg, och gått omkring med kameran efter mörkrets inbrott. När man har ett orustat hem med fula skruttapter gör sig hemmet allra bäst i lampsken. Dagsljus är sååå skoningslöst mot en åldrande skönhet. (Huset! Jag pratar om huset!)

Så här kommer en liten bildkavalkad på mitt favoritmotiv.

Gamla skruttsoffan har fått gamla skruttlapptäcket på sig. Det är hål lite överallt för att tygerna är så nötta och tunna. Men jag älskar det ändå!

(Skrutt+Persilja=Love, ni vet.)

Ser ni det stora trädet utanför?  Det är en stor gammal rönn som är så vacker. Skruttig. Igen. Den kommer förmodligen snart att blåsa omkull eller nåt. Men den är så vacker och magisk!

Min favoritkudde och mitt favoritbord. Turkos och grönt-fina färger ihop!

På andra sidan bordet lite mera rörigt. Den rosa fåtöljen är min favoritläsplats.

Vid teven har jag exprimenterat med guld och orange och en gammal blommig 40-tals gardin. Det är kul att experimentera!!! Lampan är också ett experiment. Orange skärm med gigantisk bollfrans i orange. Jag gillar det!Oooops, nu har Pommac hoppat upp i läshörnan. Vänta nu. Får han ligga där? Äh, synd att störa honom när han somnat...

En turkos duk som jag färgat ändrar helt karaktär på tevehörnan.

I köket, samsas termosar med korgar och ljusstakar.Det har blivit en hel del turkost i mathörnan på sista tiden. 

Men backar man några steg ser man ju själva köksdelen som innehåller fler färger än turkos.

När man lämnar köket ser man detta. Genom lilla hallen och in i vardagsrummet.

Och här kommer omvänt. Från vardagsrummet in i köket.

I vardagsrummet kan man hitta detta. Röda lampskärmar har jag gott om. 

Ankan har äldste sonen gjort, liksom handavtrycket. Det skiljer dock 14 år mellan alsterna.

Mormors vita virkade duk har jag färgat turkos och guldkandelabern har jag sprejmålat röd.

på min fortsatta valborgsvandring hittar jag min fiiina födelsedagspresent igen och blir glad i magen.