Kicki med 4

27 april 2009 22:04

Har skickat en liten utmaning till dig på min blogg!!

Hoppas du vill vara med. Tycker verkligen om din blogg.

lycke

27 april 2009 22:46

Åhh, hoppas det är ok med pommac!!! Säkert har han bara en svacka han med...precis som du och även jag...har inte heller känt mig fit for fight precis..får bara massa knas-idéer i huvudet, är trött och det killar i halsen, så du är inte ensam! Sött med madrasserna! Själv kom jag bara på att fota toan påväg in på toaletten, men tänkte att det är nog inte så kul att se...säger mannen min i allafall, fniss

Kramar Lycke

Kvasthilda

28 april 2009 02:15

Min svärmor har aldrig förstått det där med att jycken är en familjemedlem som andra. *suck*
Det går väl i cykler för hundar likväl som människor. En liten vårdepression. Snart är han tillbaks i sina gamla gängor igen!

Du har då fantasi så det räcker o blir över :-) Tror pojken trivs med sina tre olikfärgade madrassöverdrag!

Annica

28 april 2009 07:26

Vi har också hund! Han är tio år nu. Han verkar inte vara samma gamla vanliga hund längre... Han verkar nästan lite senil! ;) Kan hundar också bli dementa tro? Har hört att små hundar lever längre än stora. Vi har en drever. Hoppas vår hund lever i många år till då!

Mynta

28 april 2009 08:03

...kan ju bara säga att jag instämmer helt och hållet...
Har man en gång valt att lava tillsammans med en hund blir det ALLTID hund. Jag har fått sååå mycket utbyta av mina hundar genom åren, och jag vågar faktiskt säga att det har varit ömsesidigt. Den speciella kontakt man får med sin hund är helt otrolig. Hunden som den tysta betraktaren och goda lyssnaren, med blickar och kroppsuttryck som talar om massor. Samtidigt med en kropp full av lek & bus. En kropp som också kan vara på helspänn och beredd att försvara matte/husse med sitt liv. Vill inte ens tänka tanken på när vi inte har vår lilla gräddbulle kvar längre. Hoppas hon får ett låååångt liv.

Hur ÄR det med Pomsi idag? Hoppas bättre. Han kan ju också ha fått nån sorts förkylningsinfektion el nåt som går över inom kort. Hoppas det i alla fall. Alla har ju "sina dåliga dagar", som Lycke också nämnde här ovan; djur som människor...
Puss på nosen (den torra & varma?) från mig och gräddbullen med hopp om snar bättring!

Nåt helt annat: Jag har aldrig testat den gula såpan (bara den gröna samt citronsåpan). Är där någon skilnnad rent rengöringsmässigt? Är någon effektivare än den andra? Olika doft?
Tack för bra städtips! Rengöring av ugn med citronsåpa har jag redan provat på - helt oslagbart!! Superrent & väldoftande!!

Vet du - jag bor endast 1,5 mil från den där ättiksflaskan...

♥♥♥

Rosie & Harry

28 april 2009 08:31

Hoppas er hund blir bättre håller med det är inget kul att behöva ta bort ett ungt djur. Men det är ju tur ändå att det finns folk som kan om djuret är så dåligt så den lider.
Ha en bra dag kjamen.
P.s det blev bra med färgerna

Nannas matte

28 april 2009 09:05

Stackars stora Pommac! Hoppas han snart får det bättre! Jättejobbigt när man inte kan "tala" med djuren och fråga var det gör ont eller varför dom är hängiga. Dom är ju heller inte så piviga som oss människor och det ska nog mycket till för att dom visar att dom är dåliga men så länge han dricker är det ju bra. Krya på honom!

Numera avhoppad Svenska/SO-lärare

28 april 2009 09:15

"..att lava tillsammans med en hund..."

-Hur gör man då?
Återupplever Pompejis utbrott tillsammans, eller nåt?

Likaså undrar jag över orden "utbyta" samt "skilnnad". Intressant skribent detta.
Måste vara språkutbildad, eller nåt.

- Jaså? Svenska/SO-lärare? Säger du det?
Ja - men det förklarar ju saken!!

Persil,ja

28 april 2009 09:22

Avhoppad Sv/SO-lärare: Det är tur att ni finns ni avhoppare som styr upp det språkliga förfallet hos vissa kommenterare.

Numera avhoppad Svenska/SO-lärare

28 april 2009 09:27

- The pleasure is on MY side.

(Kanske borde utbildat mig till engelsk-lärare, istället?)

Fru Larsson och jag - forever.

Nannas matte

28 april 2009 09:28

Får man kommentera en "kommentator"? Jag gör det iallafall, blev först sur när jag läste kommentaren från avhoppad svenska/SO-läraren men fattade när jag såg att det var Mynta själv som skrivit, haha, självironi?? Ja, det kan gå fort när man skriver ibland!!

Mynta

28 april 2009 10:40

Kommentar till kommentatörs-kommentator (?):
=)
(Nannas matte)

Bra att du insåg min självironi.

Min självironi är min största "ventil".
Utan den hade jag nog inte överlevt.
Är rätt duktig på att vara taskig mot mig själv. Lång erfarenhet, liksom.

En taskighet med humoristisk knorr. En rå men hjärtlig pekfingerpetning rakt i mitt eget öga (!) mår jag bra av, ibland. En vass men hjärtlig armbåge rakt i sidan, kanske man också skulle kunna kalla det. För att liksom rycka upp mig själv och skaka av mig alla jobbiga & påträngande tankar. Som för att säga: "Hörru! Ryck upp dig nu. Jävligare än såhär blir det väl ändå aldrig? Höhö."

Tilläggas bör också att jag ger ALL heder åt mina gamla lärarkollegor (och alla andra lärare också), som fortfarande är kvar "därute", och gör ett fantastiskt jobb.
Och för att ni orkar.

JAG orkade inte.

FÖRLÅT Persilja för att JAG ockuperar DIN blogg nu.
Kände bara att jag var tvungen...