frida

15 april 2009 22:09

Har folk sagt så till dig, att det är gräsligt? Så himla fräckt, i så fall.
Smaken är ju, som bekant, som baken. Klart att folk tycker olika, men man behöver ju inte vara ohyfsad för det...

lycke

15 april 2009 23:13

Håller helt och fullständigt med dig! Vill inte heller bli färdig, inte alls - varför det! Bry dig inte om ifall du får dumma kommentarer, jag har en teori om varför det är så ibland, men den drar vi på mail, för det blir för långt, tänk på hur otroligt många läsare du har...alltid nån som inte kan bete sig då kanske!

Love, Lycke

Tant Grön

15 april 2009 23:19

Men herre gud! Är vi gift med samma man??? Jag känner precis som du, vadå klar, vad gör man då, då måste man ju börja om eller flytta, eller vadå? Klar är ju bara för stunden isf, för man utvecklas ju hela tiden, hittar ständigt ny inspiration, nya idéer. Ja, jag gör iaf. det, fattar ju att inte alla är som jag, men utvecklas vill jag ändå tro att de flesta gör, gärna alla, världen skulle nog bli lite snällare då?

Cel'Dara

15 april 2009 23:51

Jag satt just och funderade på en sak. Undrar hur mycket bollfrans Persilja hinner göra av med på en livstid? En sisådär.. 300 mil kanske? :-)
Men det gör du alldeles rätt i, för det är jättefint. :-)

Annica

16 april 2009 07:47

Jag vill OCKSÅ ha ett gammalt hus att "pyssla" om! Jag och sambon har pratat om att köpa ett "renoveringsobjekt". Vi skulle i så fall bo mitt i renoveringen och ta rum för rum (och inte slita dag och natt i två månader), vilket då skulle ta flera år att "få färdigt" och då när man tror att man är "färdig" så tänker man: "Nä, men ska vi inte ta och fixa lite i de där rummen som vi gjorde klart först...? Lite nya tapeter...? Möblera om...?" Och sen är man igång igen! Vi gillar att möblera om, men i den här lägenheten finns inte alltför många olika sätt att ställa sofforna. Sovrummen är lättast. En dag när jag borstade tänderna i badrummet (vi var på väg ut, hela familjen) passade sambon på att möblera om i vårt sovrum, ställde sängen mot en annan vägg. Jag blev LITE förvånad när jag kom ut ur badrummet! "Va? Hur hann du det här? Jag var inne i badrummet i 2 minuter! Och vi ska iväg nu också!" Han bara ryckte på axlarna. "Det var väl inget..."

Persil,ja

16 april 2009 08:05

frida: äsch, det finns alltid människor som inte mår bra som måste få ur sig sin frustration på andra.

lycke: nej, vad ska man ha för hobby då ? :D

Tant Grön: Visste väl det. Det har jag sett för länge sen, att du i mångt och mycket är precis som jag.

Cel´dara: haha! Ja, kanske det är en rätt siffra. Såg att ett av mina första inlägg för över två år sen handlade om just bollfrans. ;D

annica: Din man och jag skulle vara en livsfarlig kombo. Vi skulle nog ha ommöbleringsmaraton!

rosalucia

16 april 2009 08:59

Nä det är väl klart att man aldrig blir färdig, vadå..det låter ju konstigt ju!!??? Hur skulle man kunna bli "färdig"..hemmet är ju en stor del av ens liv å speglar förhoppningsvis de som lever där..å med tanke då på att alla växer (en del kroppsligen å andra i tanken..hm..), så måste ju även hemmet hänga med i förändringarna...eller va????? Självklart.
Alldeles säkert kommer det nån sån period i livet när man behöver ha ett vitt hem och vita linnegardiner för att må bra...men den tiden är INTE nu (å kommer nog inte att vara så långvarig, när den väl kommer..).
NU behövs det liv & rörelse & färg!!!!!!!

Men tack å lov att alla är olika, hur trist vore det inte annars....

rosalucia

16 april 2009 08:59

Nä det är väl klart att man aldrig blir färdig, vadå..det låter ju konstigt ju!!??? Hur skulle man kunna bli "färdig"..hemmet är ju en stor del av ens liv å speglar förhoppningsvis de som lever där..å med tanke då på att alla växer (en del kroppsligen å andra i tanken..hm..), så måste ju även hemmet hänga med i förändringarna...eller va????? Självklart.
Alldeles säkert kommer det nån sån period i livet när man behöver ha ett vitt hem och vita linnegardiner för att må bra...men den tiden är INTE nu (å kommer nog inte att vara så långvarig, när den väl kommer..).
NU behövs det liv & rörelse & färg!!!!!!!

Men tack å lov att alla är olika, hur trist vore det inte annars....

Tove

16 april 2009 09:28

Først må jeg si TUSEN, TUSEN TAKK for kommentaren din hos meg i går. Og at det kommer fra akkuratt deg.. Elsker jo stilen din og alle ideene dine:) Som bildene du viser her.. de er så koslig, fint og kreativt. Og det med å bli ferdig...nei så kjedelig! Mannen min har vokst opp i et hjem der ingenting noen gang blir forandret på. Og det er klart det preger hvordan han er... Han er kjempesnill og lar meg styre på som jeg vil, og hjelper til når han kan ( han er nemlig ikke det jeg vil kalle en "handyman", hihi), men han blir veldig overgitt også, skjønner ikke hvorfor ikke alt kan ha sin faste plass..., hihi Han har heldigvis innsett at det er slik jeg er, og at jeg nok aldri kommer til å forandre meg. Stilen min deriomt.. den kommer helt sikkert til å forandre/ utvikle seg:)

Klem

helena

16 april 2009 11:48

Jag är djuuuupt och hopplöst förälskad i/avundsjuk på din fina, virkade mormorsfilt i soffan i förra inlägget! En sån VILL jag ha!!!
Jag kan se på stilrena, välordnade hem och tänka att "Åååå, om man ändå kunde vara så säker i sin smak..." Men jag har kommit fram till att..., nä.., vad trist det skulle va!!! Trivs i min allmänna villervalla....
Kram

Cattis

16 april 2009 14:30

Det kan absolut inte bli för mycket av det goda ;) Och har man hus finns det alltid nåt att göra och det är ju det som är så himla kul! Det jag behöver göra nu är att investera i färger och tapeter och tyger och...så ska jag sätta igång också. Blir så himla pysselsjuk när jag är in till din myspysiga blogg och få se ert härliga, färgglada och kreativa hem! ♥

Kramen!

Drops

16 april 2009 14:46

hello..
Jeg ville bare si at kreative mennesker trenger prosesser vettu...Vi blir aldri ferdige ...vi er bare på vei...Og godt er det...Det er jo så moro...
Lykke til videre med dine prosjekter, jeg følger med og leser og koser meg og..innimellom ler jeg litt...du skriver så herlig og rett fra levra...

Klem fra Drops=)

maria

16 april 2009 16:17

alltså man blir så glad å inspirerad när man ser dina bilder/hem.
tyget ihop med fåglarna,fiiint!!
myshörnan härlig!!det känns som jag upprepar mig men jag tycker det är såå kul att kika in hos dig att jag allt som oftast ler för mig själv.
nu har jag röjt i lägenheten för visning ser helt skumt ut,fniss
men jag vill helst inte flytta det är mer mannen som vill.
ska se om jag hinner fota lite innan det blir kaos igen
kram kram

Anna

16 april 2009 17:55

Läste din kommentar hos Mynta angående familjens framtida möjliga rörlighet. Eskilstuna väntar på fam Persiljanski!!!!

Kram
Anna

irmeli

16 april 2009 18:47

hur mysigt som helst, ser ditt hem ut att vara!

Persil,ja

16 april 2009 23:30

Rosalucia: Helknasigt juh!

Tove: Det kan min man också bli trött på. Han kan säga var har vi kaffet nu då?

Helena: Den är ett kärt traderafynd för några år sen!'

Cattis: Visst är det skoj att hålla på!

Drops: Kloka ord om kreativa! Och snälla ord som vanligt!!! :D

maria: Jajajaja!!!! göööör det! vill se!!!! Men ska ni flytta? Du måste mejla och uppdatera! :D

Anna: Men vänta nu...har inte DU sagt nån gång att E-tuna är lite betongöken eller vad det nu var? Fast när du bor där kan man nog överse med det... ;D

Irmeli: Tack!

Anna

17 april 2009 10:11

Ja Persilja, men om Du kommer hit då kan du förvandla Eskilstuna till en äng. Med alla färger och din otroliga kreativitet!!! Eskilstuna behöver dig :)

Och jag skulle bli jätteglad om du bodde närmare. Pimpla te i ditt kök skulle bli min favosyssla!!!