Jag försöker bestämma mig för att det inte ska vara så förbenat viktigt att vara nöjd med varje centimeter av ens hem. Att det rentav måste finnas något som man inte är nöjd med. Likväl skaver vissa saker så mycket att jag inte får ro. Det är väl ändå konstigt.
Men det är när jag gjort något själv och inte riktigt är nöjd som det skaver värst. För när jag nu gör något själv då SKA det ju vara perfekt. Eller inte perfekt men som jag vill ha det. Då får jag väl hålla på tills jag är nöjd. Tycker jag...
Vad är det då som skaver så mycket att jag när jag vaknar tänker på det direkt på morgon.
Jo, mitt hörnskåp. Det är irriterande att jag inte får det att smälta in.
Jag gillar det. Jag gillar att det inte passar in liksom, det är ju det jag strävar efter många gånger, att inte matcha alls utan mixa. Men detta hörnskåp, njae, det är något med det som skaver och irriterar. Men nu har jag fått en knäpp idé.Tänk om det skulle få bo ute på bron, eller trappen som andra säger. Där finns plats, den är lite inbyggd med glasrutor så att det inte regnar direkt på och så har jag alltid gillat när man möblerar och inreder ute också. Vår bro som är så skuttig och ful kanske skulle bli glad över en sån ära. Men kanske skåpet känner sig utskuffad ur gemenskapen? Eller är det skåpen själv som vill vara fri? Den kanske vill stå fritt och det är därför det skaver hos mig. Skåpen försöker säga mig nåt. Kan jag vara kvinnan som talar med möbler?
Hm, det är nog bäst att jag lyssnar på min inre röst. Jag ska göra ett test.
(Dårfinkens första inlägg i dag, var ska det sluta?)
Lotten
25 mars 2009 07:52
Vad kul att du gillade paketet;-) PIF-gåva (pass-it-forward) Var du en av tre som skulle få av mig för väldigt längesedan för att du var en av de tre första som kommenterade mitt inlägg.....
Ha en bra dag! Kram Lotten
http://ornnastet.blogspot.com
Gry
25 mars 2009 07:53
Jag väntar med spänning på fortsättningen!!
Kram
Helene
25 mars 2009 08:14
Den känsla du beskriver känner jag så väl igen har också försökt acceptera att allting hemma inte kanske stämmer och att man får försökaleva med det även om det skaver i hela huvudet. Fortsätt att sök den bästa platsen för ditt skåp!
http://djurhomeopati.bloggagratis.se
Persil,ja
25 mars 2009 09:45
Lotten: Nämen! Det hade jag INGEN som helst aning om att jag varit med i. Vilken tokig överraskning!!!! Blev hur glad som helst.
Gry: Roligt att någon är road av en kvinna utan annat umgänge än möbler. Typ. :D
Helene: Skönt med lite stöd från en likasinnad! :D
Mynta: Börjar baxa snart, fast möblen har talat igen.
Agneta
25 mars 2009 10:18
Ut med det bara! Det är ju en perfekt idé att kunna förvara alla "prylar-som-hamnar-precis-utanför-dörren" i ett snyggt skåp, för det blev verkligen snyyyggggtttt!
Mynta
25 mars 2009 11:16
DU!!!!
Sopsorteringsskåp????
Eller var det en ytterst korkad snilleblixt från mig (som vanligt)???
Jag menar då till torra, "fina" sopor som papper, batterier, glödlampor, diskade glasburkar mm mm....
NUUUUU måste jag köra till jobb!!!
Heeeeeeeeejjjjjjj................
http://livetenligtmynta.bloggagratis.se
krickelin-krickelin
25 mars 2009 11:37
Känner igen det där, här flyttas allt om hela tiden. För att det liksom skaver och man får ingen ro tills det blir bra. Jag kan sitta och titta på tv och helt plötsligt slänga mig ur soffan och flytta om allt i fönstret. Då skrattar min man. Jag tycker att skåpet är jättefint, passar nog bra inne som ute. :) Ha en bra dag.
http://krickelin-krickelin.blogspot.com
Gry
25 mars 2009 11:44
Hur går det med snacket? Har ni pratat klart än, du och hörnskåpet?
Apropå veden; den är faktiskt nästan antik... eller på god väg att bli. Har legat i boden i nästan 17 år, så visst är den torr allt. Hanteras med varsamhet, och tja- du kanske har rätt i att den borde skickas i lite Edens lustgård, haha..
/Gry
http://www.baragry.blogspot.com
Persil,ja
25 mars 2009 11:56
Mynta: En snilleblixt värdig oppfinnarjocke! Fast...jag måste lyssna med skåpet om det känner sig lite förringat av att bli sopskåp...?
Fast det är klart, fina sopor är ju fina sopor.
Krickelinkrickelin: Å, en frände! Härligt! vi borde bilda klubb vi ofrälse som inte får ro i kroppen! :D
TT: Nej nej nej. här i norr har vi BARA soliga osvenska somrar. Jäpp!
Gry: nä vi håller på att förhandla, skåpet verkar vara en sån som vet var skåpet ska stå! (Visst är jag värdig att gästspela hos babben rentav!:D)
Skulle ge vadsomhelst för att se dig stå i antikrundekön i Karsltad för att värdera veden! :D
Synne
25 mars 2009 13:37
Hej du med alla vackra färger.
Så skåpet har talat...
Snälla skriv bok om hur du talar med möbler. Så måste du komma hit och hjälpa mig, för mina möbler säger massor men jag förstår inte...
Skulle helt ärligt behöva någon som kan hjälpa mig med möbleringen....'
Väntar nu med spänning på fortsättningen.
Ha en fabelaktigt onsdag med skåpsflytten.
Kram Synne.
http://nabolandet.blogspot.com
bertil
25 mars 2009 14:41
kul och oväntat idé! det är ju oftast det som inspirerar en! det oväntade!
ja visst är strävan efter perfektion ett heltidsjobb! åhh du skriver så bra!
mvh Linda
http://bertilblogg.blogspot.com
sanna
25 mars 2009 16:00
vet precis vad du menar att man aldrig kan bli nöjd! nån liten fixar nerv kliar det alltid i..! kram sanna
obs du svarade aldrig på mitt inlägg om ljusen=/
http://sannaostefan.bloggagratis.se
sanna
25 mars 2009 17:29
haha ingen fara=) bara kul o höra vad du tycker efterssom du har så himla bra smak! jag älskar alla färger och former..avskyr ett sånt där stelt o "vanligt" hem man själv haft sååå länge blää! min förvandling i hemmet började ju i vardagsrummet...kommit till köket nu MEN! ja men har inte bestämt riktigt än hur ja vill ha det!börjar nog med o klä om köksbordet..brukar nita fast en vaxduk i stället för o köpa nytt bord=)mmm o lite stoldynor ja det här ska nog gå hhaha..nej FY vad jag babblar jag ber om ursäkt!
kram sanna
http://sannaostefan.bloggagratis.se
Camilla (eller tant mormor)
25 mars 2009 18:23
Hej!
Jättebra idé att ha skåpet på "bron". Betyder det att kon i Lille Katt-sången från Emil i Lönneberga sket på trappen? Ett tips bara: tänk på fukten om det är ute. Kan bli sådär mögelprickigt.
Skåpet är bedårande. Jag är sugen på att måla en snygg siluett av kråkor inne på en vit vägg, vad säger du om det?
Kram!
http://www.hattematte.blogspot.com
Kaspara
25 mars 2009 18:29
Heisan Persilja som evner å snakke med møbler!
Jeg er imponert over din verbale kommunikasjon med møblene! Hi, hi
Ja, tenk om man kunne slutte med å irritere seg over de centimetrene man ikke er fornøyd med i heimen.....
Lo litt av det, for jeg kjente meg igjen.
Er enig i at det grønne hjørneskapet skiller seg litt ut, men kontraster og uventede farver/former kan jo være med på å skape en spenning.
Det hadde selvsagt vært sjarmernde utenfor huset også. Du får følge magefølelsen på hva som er best.
Tusen takk for kommentar. Jeg er litt shaky jeg med tanke på den reportasjen. Litt skummelt å komme ut av bloggskapet.....
Vi får se hva som er av muligheter i forhold til linker, eller om jeg fotograferer litt av reportasjen når den kommer. Det er flere svenske som lurer på dette.
Nå baker jeg rundstykker til kveldsmat. Det blir varme rundstykker med smeltet smør på, mmmmm.
Ha en trivelig kveld, du kreative nordsvenske Persilja!
Klem fra Kaspara
http://kasparasregbue.bloggagratis.se
Stora E
25 mars 2009 18:34
Skåpet har talat: Det blev alltför intryckt där. Spännande att se var det hamnar...
Vi har samma tv-favoriter ser jag. Jag bara älskar Mias förmåga att TOTALT ändra karaktär. Ungefär som dina möbler... De älskar jag också!
Kram!
Gry
25 mars 2009 19:29
Hm...aningen irriterande. Kommentaren föll bort, och jag som var mitt i en låååång berättelse om hur det skulle sett ut om jag mötte upp på Antikrundan med min ved.
Jo, du förstår. Vi skulle genast hämtas ur kön, få följa med till sminket och piffas till lite, jag och min ved. Sen skulle alla experterna storma fram till oss och nästan slita i oss för att alla vill att just dom ska få känna, lukta och pilla lite på min ved. Bo Knutsson skulle absolut hävda att det rörde sig om avancerad konst. Fick han skulle han ta med sig hela vedhögen och plassera den som en installation i Paris eller varför inte New York? Peter Pluntky skulle protestera och lekfullt ge sig in i en beskrivning av hur små barn redan på ja, vad ska vi tro, kanske 1100-talet, lekte med detta stycket trä. Knut Knutsson skulle genast kasta sig ner på alla fyra, sticka näsan lite i vädret och börja lukta ovanför, runt och ikring veden. Han skulle bli alldeles till sig av hur fantastiskt det var att jag skulle komma med detta föremålet just idag. Han skulle börja rabbla siffror (och jag skulle stå lite blygt där på sidan om och säga "Ja, ja just det. Just det") och han skulle vänta i det längsta med att avslöja hur mycket detta allmogeföremål skulle kunna bringa in på en Bukowskis. Anette Granlund skulle inte va ett dugg imponerad, då detta vare sig representerade någon Märta Måås eller ens en äkta orientalisk matta. Max Sjöberg skulle gripa in och säga att han minsann var säker på att mitt föremål (alltså veden) ursprungligen var menat som ett vapen, och ungefär där skulle det hela börja balla ur totalt..... Anne Lundberg skulle glatt försöka att fånga kamerans uppmärksamhet för att få reportageteamet att bryta och skicka in lite reklam, eller shit, det är ju SVT, eh..... Ja, rent av kolla in lite hos Carl Bildt eller någon annan antik person, antikintresserad ska det va, förståss. Vid det laget skulle jag och veden redan pyst iväg. Vi hade insett att erbjudandet att få hamna i Persiljas trygga, fast lite knasiga hem, var värt mer än alla pengar i världen. Om experterna fortfarande rullar runt i en illsint hög och skriker glåpord till varandra är det ingen som vet, men min ved fick de aldrig!
THE END
Puss ;-)
http://www.baragry.blogspot.com
Gry
25 mars 2009 19:33
Pst! Egentligen hade jag tagit mig in till dig för att ge ett litet tips vid ommöblering. Du kanske har hört det för, men potatis i tjocka skivor kan flytta berg!
När du ska flytta tunga eller stora, otympliga möbler, skär bara en potatis i tjocka skivor. Har möbeln ben så är det en skiva per ben som gäller. Annars får du fördela jämt. Lyft upp möblen lite och knuffa under potatisen. Når du fått in skivor på varje ben är det bara att trycka lite lätt med pekfingret och möbeln sklider iväg. HELT SANT!!! Funkar dock inte så bra på sträva golv (eller mattor!!). Jag ska mejla dig en bild som bevis!
Kram
Persil,ja
26 mars 2009 09:34
Camilla: Kråkor på vägg låter skittufft!!!
Kaspara: Fast du verkar ha hittat en slags stil iallafall. Själv experimenterar jag kanske lite väl mycket så det blir för brokigt, men jag kan liksom inte hindra mig! :D
StoraE: Ja hon kan verkligen gå in i olika karaktärer.
Gry: Jag ser författaren i dig! :D Skön story. Och du kan ALLA namnen på de i antikrundan. Det avslöjar tanten i dig! Mouhahahahaha!
Gry: Ja! Det tipset är verkligen supercoolt. Har ej testat men ser framför mig när jag med pekfingervalsen knuffar omkring möbler. (Men träningen jag får samtidigt blir ju liiiite loj...:D Vill gärna se bevis!
Gry
26 mars 2009 09:57
Letar desperat i mina bildfiler!!! Verkar ha lyckats radera, och trovärdigheten sjönk till typ 0...... Shit. Ja, då återstår det bara att be dig lita på mig ;-)
Kramis
Pst! Gillar ditt hörnskåp skarpt ;-) Hm... har ni pratat klart på riktigt? Tyckte det såg lite bortkommet ut där i sonens rum, men det är bara en känsla jag fick... och jag pratar ju inte med möbler så fäst ingen betydelse vid mitt svammel :-s
Persil,ja
26 mars 2009 12:21
Gry: jojo! så brukar det allt låta när skrävlare ska upp till bevis! jag får nog komma och tala med dina möbler och lyssna jag...
nä, f´låt, skojaba! Du är MYCKET trovärdig! Jag tycker det låter för dumt för att vara påhitt! Jag menar VEM kommer på nåt dylikt???
Måste faktiskt testa. Men jag glömmer ju allt så fort jag går iväg och ska göra annat. Måste skaffa ett mantra. SKIVA POTATIS-FLYTTA MÖBLER SKIVA POTATIS-FLYTTA MÖBLER! Såja, nu skajag nog minnas det!
