Lisa

16 mars 2009 21:10

Love it! Önskar att Shaun kunde vara lite konstnärlig han med, gud va skoj vi kunde haft ihop och pysslat.

Angående ditt blogg inlägg här nedanför så tror jag inte alls du är ytlig. Blir ju lätt att man inriktar bloggen på ett visst intresse och visst kan heminredning vara ytligt. Men det är också väldigt kreativt och kan sätta igång positiva biverkningar, som att man skapar mer (utvecklas). Det blir ju negativt om man börjar känna det som nåt tvång och nåt som inte är skoj. Jag tycker det är kul med själva formandet och skapandet av ett hem, en spegling av en själv.

Persil,ja

16 mars 2009 21:43

Lisa: Min man trodde inte jag var konstnärlig eller kreativ heller, men det har kommit med åldern. (Eller kanske med att ha levt med mig så länge.) Han gillar nu skarpt att få designa olika saker:D Jag får uttala mig om jag gillar det eller inte innan han slår till och skapar, men det är hans idéer bara lite finslipade av mig...
Jag tror nog aldrig att jag kommer att känna inredningen som ett tvång. Jag får tänka som du skrev, se det som en utveckling av ens förmåga. Klokt! Fast det är intressant att fundera varför det är så viktigt för mig men inte för en del andra....

JennyAnn

17 mars 2009 08:12

Åh gud så charmigt! Tänk att spränga ramarna sådär! Bara se bortom rummen och låta allt bli möjligt. Det känns så fritt och osvenskt. Här petar vi på med panellängderna och blomkrukorna och dammet. Jag skulle önska att mitt hem blev mer....franskt? Som i en film.....Jaja. TACK för inspirationen! sa JennyAnn

Persil,ja

18 mars 2009 07:06

Jenny Ann: Ja visst var det läckert. Fast med en sån yta! guuud så härligt att sätta tänderna i!!!