Det var märkligt vad det var många som delade min dröm om ett personligt café!!!

Det måste vara BRIST på såna i vårt avlånga land, eller så är det något med caféer. En frihetskänsla, en dröm om att få göra något för sig själv. Naturligtvis har man bara glada, coola, mysiga, tacksamma gäster. Ingen som klagar på dåligt fikabröd eller som pissar i papperskorgen, eller börjar slåss  och riva inredningen. Ingen som torkar snoret på den klädda soffan eller som tar fram en stilett och strimlar skinnsoffan som står i ett hörn. Nä, på vårt drömmars café är det idel vänlighet och lycka. Bakom kulisserna står Mannen och kastar lystna blickar på oss och stjäl sig en kyss så fort han kommer åt, medan vi stressar förbi med en plåt nybakta bullar, rosiga och granna. Barnen kommer till caféet efter skolan och sliter åt sig en bulle och ger oss en kyss på kinden innan de sätter sig i sitt favorihörn och gör sina läxor. Här finns ingen teve, inga datorer, bara färska buketter på borden och kaneldoftande bullar. 

Sockerkaksidyll helt enkelt. 

Det är det vi vill ha!

Ett enkelt liv, utan vardagliga konflikter, utan oro för ekonomin, utan stress och läxor och syskonrivalitet. 

Det finns i det där caféet vi målat upp inför våra inre.

Vi kanske ska titta på våra liv. 

Sätta det i relation till någons liv som är svårare. Liv som har ingredienser av sorg, smärta, sjukdom, krig, riktig fattigdom, svält osv osv. Vi kan säkert allihopa hitta någon i vår närhet som har det sämre än oss. Jämför neråt, se vad vi har, var tacksamma för det vi har.

Okej, drömma är underbart, men ibland behöver vi öppna våra ögon och se vad vi verkligen har. 

Gör det.

Se.

Och njut.

Att vara frisk, ha mat för dagen och leva i ett land där krig och naturkatastrofer är något som finns långt bort, det är större än vi egentligen förstår. 

Tänk vad bra vi har det!

TÄNK VAD BRA VI HAAAAAAAR DET!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Tänk, vi kan drömma om ett mysigt café. Vi kan nästan känna att det är uppnåeligt. Nästan.  Det gör drömmen njutbar. Skön.

Tänk, vi har ork och kraft över att drömma.

Bara det.

Det är LYCKA det!

Vilka lyckoostar vi är!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 

Lisa

21 februari 2009 08:06

Vi har ett litet personligt café här i stan, det är i kulturhuset. En gamla brandstation som skulle rivas men alla ungdomarna på 70talet i jkpg höll polisen borta. Så nu är det k-hus. Det är mysigt men de kunde gjort lite till. Men det är gamla in slitna möbler och 2hand tallrikar. Sen är det billigt också. De ställer ut tavlor.Men de kunde spicat upp de lite mer. Hade varit skoj att driva ett cafe. Hade velat ta ut svängarna rejält jag med ;)

http://www.pinkfriday.blogg.se

 

IT-mamman

21 februari 2009 09:09

Här är en länk till ett inlägg om Vurma:
http://odiskat.blogspot.com/2008/07/livet-har-sina-goda-stunder.html
Tyvärr inte så många inredningsbilder, men bl.a en blid på de fantastiska namnen på mackorna.
Du ska händelsevis inte ta en minisemester till Hufvudstaden vid Kristi Himmelsfärd när jag råkar vara där? Boka, boka, boka!

http://itmamman.se

 

Ellen

21 februari 2009 13:58

Kjære Persilja!

I vår familie har vi et barn med en kronisk diagnose som gir mye usikkerhet om hans helsetilstand i fremtiden. Ingen kan gi oss noen garantier. Det kan gå veldig bra og det kan gå veldig dårlig, men sjansene for at det går sånn temmelig bra er heldigvis litt større. Det jeg prøver å si, er at vi har det bra. Helse er ikke nødvendigvis en garanti for lykke! Vi tenker at vi må gi hverandre og oss selv gode dager, prioritere sammen med magefølelsen - og så kan ingen ta fra oss de gode dagene. Det som kommer, det kommer. Og det gjelder ikke bare for oss i vår situasjon - det gjelder for alle! Livet utdeles med svært få garantier tross alt!

Klem :)

 

maria

21 februari 2009 15:08

precis så du beskriver är det på mitt cafe jag har i dagdröms land.
håller med om cafe vurma som nån skrev om.går tyvärr sällan på cafe nu för tiden.

 

Persil,ja

22 februari 2009 08:57

Lisa: Låter mysigt! Du skulle pimpa till det!

IT-mamman: Tack! Väggen på det caféet är underbar!

Ellen :Tack för de kloka orden. det är en trösterik tanke att man är så klok och lever ett gott liv fast sjukdomen bor hos en. Det är ju så man måste göra! Det är lätt att tro att allt ska rasa bara för det, men dina ord är fantastiska. Jag tror det är hela hemligheten med livet att se på det så, ta vara på varje dag och vara glad för varje dag. Inget är ju självklart när man är frisk heller, man kan möta en buss som utplånar oss eller vad som helst. Tack för din fina kommentar!!!

Maria: Vurma verkar vara något alldeles speciellt. Och de verkar ha bra renommé också!

 

Carola

22 februari 2009 09:36

åh så kul att hitta en till 4 barns mamma...
Är nybliven sådan..

Härlig blogg har du och jag ska ta mig tid att läsa igenom den ordentligt..
Fortsatt trevlig söndag

http://mammacarola.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...