En grön liten krabat har flyttat in.

När vi kom till djuraffären fanns bara en enda stackars undulat till salu. Mitt hjärta sa direkt att vi naturligtvis måste förbarma oss över den lille vännen. Han såg så ensam ut!

Vi kikade före jul också och då fanns där minst 20 stycken undulatungar. Alla var sålda och denne lille stackare hade suttit ensam kvar ända sen jul. Han såg frisk och kry ut och sjöng glatt. (Det var bara i min fantasi han var deppig och ensam.) Vi bestämde oss raskt för att köpa honom trots att han kanske inte var helt purung. Försäljaren lovade att han inte var äldre än fyra månader. Jag hoppas det är sant. (Vi vill ju gärna få honom tam.)

Han blev infångad med håv och instoppad i en kartong. Där kämpade han febrilt att ta sig ut ur kartongen genom att sticka näbb och klor ur lufthålet. När vi står vid kassan och ska betala ser vi att det syns blod på hans huvud. Vi blir förstås förskräckta men avböjer säljarens förslag att släppa ut honom i buren igen för att se vad det var. Det kändes som en onödig stressfaktor för den lille krabaten. Jag tänkte att det var bättre att låta honom komma hem till oss och så undersökte vi honom där. Misstanken var att han på något sätt fastnat med klon i lufthålet och därav börjat blöda.

Han kämpade hårt i kartongen hela vägen hem. En riktig kämpe.

Väl hemma stoppade jag papplådan i botten på buren och öppnade den.

Han riktigt trängde sig ut och flög upp på en pinne.

Då såg vi att han var alldeles blodig på hjässan.

Jag har studerat honom hela  kvällen och han verkar må bra. Han har suttit på samma fläck mest hela kvällen. Studerat oss. Blodet har levrat sig på hjässan och jag förstår inte riktigt vad han har råkat ut för. Vad var det som orsakade blödningen? Det måste ju vara någonting på huvudet eftersom det inte syns blod någon annanstans. 

Skar hon honom på locket när hon satte honom i kartongen???

Vet inte.

Nu har jag lagt en duk på honom och hoppas innerligt att det ska vara en pigg undulat i morgon också. Som vågar dricka och äta. Eller som vågat dricka och äta under duken.

Pommac har inte upptäckt honom ännu.

Vi har inte visat honom heller. Fågeln behöver lugn och ro och ingen nyfiken hund som står och nosar på honom.

Ännu har han inte fått något namn.

Vi ska ju köpa en till så småningom, så att de är två. Det var tänkt att de skulle heta Merry och Pippin efter de två trevliga små hoberna ur Sagan om Ringen. Men vi har kanske ångrat oss. Merry var lite konstigt att säga...

Så namnfrågan kvarstår. Många viljor, många förslag. Mycket demokratiska processer innan beslutet är i hamn.

Listor tillverkas.

På dem står bland annat Oboy, Zingo, Sixten, Pip, Rudi, Merry, Pippin, Tintin, Milou, Finn, Fifi osv osv.

Det blir en hård förhandling!

 

susanne

13 januari 2009 08:10

hoppas den lille mår bra.. jag gillade sixten :)

http://supermamman.bloggagratis.se

 

Rita

13 januari 2009 09:12

God morgon!
Ville bara säga att jag följer din blogg med stort intresse. Är så kul att läsa om en familj som lever det liv jag själv skulle vilja leva. Det gör att jag kan susa bort i min fantasivärld en stund. :-)
Jag har själv börjat blogga men väljer att vara anonym eftersom jag skriver om så personliga saker.

Ha en kanonbra dag och lycka till med pippin!

http://copyrajt.blogg.se

 

strikkelise

13 januari 2009 09:37

Gratulerer! Håper den har det bedre nå! Mange fine navn dere har på listen :)

Blodet kan forresten komme fra en eller flere fjær som har blitt brukket i festet mens han var i esken.

http://strikkelise.blogspot.com

 

Pippi

13 januari 2009 15:19

Mysigt med undulat i huset igen :) Ser fram emot att få läsa mer om det lilla livet. Tror säkert att hans huvud blir bra, tror nog att han kan ha gjort sig illa i kartongen.

http://langstrump.wordpress.com

 

jessica

13 januari 2009 15:25

Vilken tur att den fick komma hem till er! Lycka till.

http://www.funkisfamiljen.blogspot.com

 

Persil,ja

13 januari 2009 22:11

Susanne: Han verkar kry. Hoppas.

Rita: Kikar in hos dig.

Strikelise: Jag hoppas att det är nåt sånt.

Pippi: Jag tror det jag med.

Jessica: Tack.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...