Jag nästan hör kronorna ticka iväg idag när det är nästan minus 20 grader ute.

Tick tick tick.

Vi har hela stora huset eluppvärmt.

Det är hemskt. 

Det kostar skjortan.

Vi har svalt överallt och slår ner elementen och klär på oss och ändå får vi skyhöga elräkningar.

Så våra tankar upptas ständigt av vilken slags investering vi ska satsa på för att slippa elvärma huset.

Vi läser på och funderar.

Och eldar.

Usch!

Har sytt lite idag. Mitt i röran. Byggröran och städröran och helgröran.

Det måste bli skärpning här nu! Min son var till en ny kompis idag och så sa jag att nu kan E komma till oss nästa gång. Då svarar min son, näe, vi har för stökigt, det gååår inte.

Då kände jag att nu är det dags att skärpa till sig. När barnen inte känner sig bekväma med röran. Visserligen var det hem han besökte idag ett sånt där välstädat hem där inte en pinal fanns framme och vi kanske inte kan börja mäta oss med den typen. Det går inte. Men röran får ju inte hindra barnen från att leva fullt ut. Så jag kände ett stick i magen och bestämde mig för att höja nivån lite grann. Jag MÅSTE få in städrutiner i detta hus. Städdagen måste införas igen. Den har införts många gånger med liv och lust men fort ebbat ut. Nu MÅSTE vi prova igen! Basta!

Nåväl, sytt har jag trots allt. Det blev några julstrutar.

Och en nescesär.

Jag har suttit och sytt paljetter för hand. Det är rogivande! Mitt i röran. Liksom i stormens öga, där har jag suttit med nål och tråd och paljetter, avskärmad från allt.

Min forna "hataffär" Rusta börjar bli en favoritaffär. De hänger ju med! Jag kände att jag gärna ville ha lila julpapper och se vad de hade. För en guldpeng rullen.

Det var jättefint. Ettiktetterna också!

Sen köpte jag på mig lite tändsticksaskar också. Det går rätt mycket nu, med braständning och ljuständning. Alla askar ska sparas sen när de är tomma. Dottern ska pyssla med dem.

Det är synd om mig. Pommac har haft diarée och plingat i klockan för att få gå ut ända sen halv sex i morse. Med tanke på att jag nattugglade till bortåt halv två känner jag mig rätt så mör nu.

Men det kunde ju ha varit värre. Diaréen kunde ha kommit på golvet inomhus till exempel...

Jag har börjat upplysa min man om alla mina feministiska insikter. Jag tänkte att jag det är dags med honom nu.

Han kändes liksom mogen.

Nu låter det kanske som att han är en extrem mansgris som inte alls har några jämställdhetstendenser, men så är det inte. Han är rätt bra på att dela på hemarbetet. När han kan. Han har blivit riktigt bra på sista tiden, det är som att han vaknat upp lite mer på sistone. Så därför känns han mogen nu. Att ta nya steg. Så jag har börjat öppna hans ögon på hur vi omedvetet behandlar våra tre pojkar och vår flicka annorlunda.

Vi ger de förstås inte cementerade könsroller på klassiska vis med leksaker och färger, nä, längre än så har vi förstås kommit.  Men vi gör sådana där omedvetna felsteg som liksom sitter i ryggmärgen. Det är sånt jag vill att vi ska SE. För om vi ser det hos oss själva kanske vi kan ändra på det.

Ta en sån sak som egoism. På något mysko sätt känns en egoistisk flicka mer "fel" än en egoistisk pojke. Det är nästan så att man förväntar sig av en pojke att han ska vara egoistisk. Medan flickan aldrig aldrig bör vara det. Varför det???

Nu är det ju allra allra bäst att lära alla barn, oavsett kön, att egoism inte alltid är något bra. Att man ska vara sparsam med sin egoism. Men framförallt bör vi nog som föräldrar lära oss att se att vi överför gamla könsrollsmönster omedvetet. Detta med att det är mer skamligt med en egoistisk dotter än egoistiska pojkar är ett bra exempel. Jag har trillat i den här fällan. Har kommit på mig själv med att läxa upp dottern betydligt oftare för detta än de tre pojkarna tillsammans. Men sen jag gjorde den här upptäckten har jag försökt att se när jag reagerar så här antikt. Jag försöker ifrågasätta mitt beteende. Se mina fördomar i vitögat. Det är faktiskt lite läskigt att jag upptäcker åsikter hos mig själv som jag inte trodde att jag hade. Men som jag haft med mig i bagaget omedvetet. Att läsa feminisisk litteratur öppnar upp synen. Man tvingas inse att man själv ibland (ofta) är med och cementerar könsrollerna. Med omedvetna handlingar. Nu försöker jag alltså att visa på makens omedvetna handlingar. De som jag själv upptäckt hos mig själv. Så är vi två som försöker skapa mer jämställda människor.

Hans största svaghet är att han så mycket oftare kommenterar dotterns utseende. -Vad fin du är! säger han ofta till henne.

Han påpekar hennes tröja eller hår eller vad det nu kan vara i postiva ordalag. Helt omedvetet, med helt goda avsikter. Han ger henne uppmärksamhet via utseendet. Det gör han sällan för att inte säga aldrig med pojkarna.

Så varför är det inte okej att berömma flickan för sitt utseende? Jo för att det ger fel signaler om det bara är hon som får uppmärksamhet för sin yta.

Vill man ge komplimanger för utseende så kan man väl försöka ge det till alla oavsett kön?

Det här är en sån grej som jag visat mannen. Och han har fattat. Det är ju inget han gjort medvetet utan egentligen helt omedvetet. Det är ett nedärvt beteende som han och jag och många med oss fått med oss i vår uppväxt.

Men ser man det kan man göra något åt det.

Det är ofta små saker som vi knappt märker.

Jag har märkt att så fort jag skriver ett inlägg med lite feministiska budskap så är det många som kommenterar i stil med "jag ger min pojke dockor" eller "min pojke gillar rosa".

Det är lite lustigt att läsa sånt. Det är som att ingen vill känna sig som en icke jämställd icke medveten människa. Alla vill vara bra på detta och det är ju lovande. MEN det är så oändigt många mer saker man måste ändra på och inse för att komma vidare. Visst är det alldeles utmärkt att det är jämställt i hemmen, det är ju en grundförutsättning och det tror jag börjar komma alltmer i de yngre hemmen,  och visst är det bra att ge pojkar dockor och att rosa inte längre är en könsbunden färg, men det är ju SÅÅÅÅÅ mycket mer än det vi måste ta itu med. Våra värderingar och våra omedvetna handlingar. Vi måste läsa på lite, öppna upp våra ögon för det "dolda" könsrollscementerande handlingarna. Det vi gör omedvetet utan att märka det. Vi måste våga granska oss själva istället för att slå oss för bröstet och tycka att vi gjort allt vi kan. Vi får inte slå oss till ro för att pojken leker med dockor och flickan gillar bilar!

För så länge kvinnors arbete inte värdesätts på samma sätt som männens, eller kvinnans röst inte gör sig hörd på samma sätt som mannens så har vi jobb kvar att göra. Varför inte börja vid matbordet. Se till att alltid lyssna lika mycket på barnen oavsett kön. Låt inte pojken vara högljudd och ta för sig på bekostnad av flickan, ge inte flickan en massa uppmärksamhet för hur hon ser ut om inte pojken får lika mycket uppmärksamhet för hur han ser ut. Detta är bara några exempel. Det blir ett för långt inlägg om jag fortsätter. Men huvudkontentan i detta är att vi måste försöka öppna våra ögon. Se att vi har en bit kvar även om vi tycker att vi kommit så mycket längre än våra föräldrar. Vi får inte nöja oss. Det är bara att titta ut på samhället idag för att förstå att det finns massor av jobb kvar att göra. Massor!!! Och vi föräldrar är de som kan på verka våra barn!!!

TACK alla ni underbara läsare som gått in och röstat på Sköna hem! Ni verkar ha gjort så att jag stigit som en raket. Så rooooligt!!!

Tänk om jag vinner!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Dröm dröm!

Jag drömmer om någon vacker tapet.

Den här:

Eller den här: 

Drömmelidröm!!!!!

Aaaaaaaaaah:

Ack ljuva tapetdrömmar!!!!!

Hold your horses Persilja.  Inte drömma ännu!

Myckte kan hända!

Men OJ vad jag hoppas!!!!!!!

Iiiiiiiiiiiii!!!!!!!!

Jag tror jag SVIMMAR!!!!!!

Jag är en kandidat till månadens läsarhem hos Sköna Hem!!!

Va?

Otroligt!

Det trodde jag aldrig!

Hahahaha!!!!

Jippi!!!

Redan nu känns det som att jag vunnit. Nu är det upp till läsarna att rösta på det hem som kan vinna 5000 kronor hos Colorama,

Så känner ni för det får ni förstås rösta! Om ni nu tycker att jag borde vinna. Även de som röstar kan vinna fina priser!

Kolla här!!!!

En av tre! Jag är en vinnare redan nu!!! Hurra!

Det är kul med nytänk trots att jag kan vara ganska kluven när det gäller julen. Traditionstyngd som den är vill jag gärna göra som vanligt. Samtidigt är jag passionerat förtjust i förändringar.

Här kommer några ovanligare julbilder iallafall.

Denna var skön! Jag älskar såna där veckklockor men har aldrig sett bollar. Fräscha "nya" färger också!

Och här har man slagit in klapparna i tidningspapper vilket jag gillar väldigt. Det är miljövänligt och vackert!

Sån här julinspiration är helt okej. Ja MER än okej. Det känns så fräscht!

Nytänk. Oh, ja och jag älskar det!

Verkligen ÄLSKAR DET!FRÄÄÄÄSCHT!!!!(Alla bilder från Boligmagasinet.)

Men jag har tre kartonger ute i garaget med gammalt ärvt pynt som ju bara packas upp varje jul, så jag kommer att tycka det OCKSÅ är alldeles underbart. Att man inte gör samma med ALLT "pynt" som man har. Tar bort det och tar fram det en gång per år.

Då skulle man aldrig lessna på något. Miljövänligt och bra!

Med en framförhållning lika med noll får jag vara glad över min skaparförmåga.

Med symaskin och ett par gamla urvuxna byxor fixade det sig iallafall.

Dottern ska vara med på en gymnastikuppvisning i morgon och jag har totalt glömt bort det. Jag vet inte vad det är med min hjärna-nära en krasch eller? För mycket i huvudet antagligen, fast ärligt talat känns det mest tomt.

Nåväl, av två linnen med Hello Kitty på, två par vita tights och lite tyg blev det två fina dräkter på temat dinosaurie.Det blev oväntat bra faktiskt! Baktill får man iallafall lite dinosaurieassociationer.

Men viktigast av allt är att tjejerna är nöjda. De leker just nu för fullt med dräkterna på. 

Jag lyckades få upp ljusslingan på basketmålet så på väg in mot vårt hus ser det ut som en fin portal. Det blev bra. Tomten är också uttagen. Yes. Två saker avbockade på listan. Det är inte så dumt med listor iallafall!

På julafton brukar jag alltid tända en massa ljus utomhus, men det är ju inget jag kommit ihåg att fota tyvärr. Men på Boligmagasinet.dk fann jag bilder som lika gärna kunde ha varit tagna hos oss. Allt utom apelsinljusen har jag provat. Det här är en klassiker. Gamla konservburkar som man bankar hål i med en spik. Blir jättefint sken eftersom burkarna ofta är gulaktiga inuti.Nästan precis så här ser vår ljusslinga ut. Fast elda i trästubbar har jag faktiskt inte heller provat.Men det här har jag haft. Lite bökigt att klättra upp för att tända dem, men otroligt vackert och stämningsfullt!!!

DET HÄR tyckte jag var en höjdaridé! Det måste jag testa i år!!!Och sist men inte minst klassikern snöbollslykta. Alltid lika fint!

Man kan också göra islyktor. Då fyller man en hink med vatten. Låter den frysa men inte helt och hållet. Tar man den i rätt tid har innandömet inte frusit och man kan knacka hål i mitten, tömma det ofrusna vattnet och vips har man en isskål.

Alla dessa ljusarrangemang kräver ju att det inte snöar eller stormar eller ve och fasa regnar. Då får man hålla sig till marshaller.