I morse när jag vaknade kändes det konstigt. Det var något som inte stämde. Jag hade fått hörntänder som var flera centimeter långa! När jag smög ut i mörkret för att hämta tidningen såg jag den plötsligt. Fullmånen. Den lyste gul och vacker på en i övrigt svart himmel. Jag kände en obeskrivlig fysisk dragning till det runda klotet på himlen. Innan jag visste ordet av stod jag där på byavägen och lade huvudet bakåt och utstötte ett djuriskt vrål. Jag ylade!!!

Woooouuooouuoooouuuuoooooooooooouuuuuuuu!!!

Oooooouuuuoouu!!!

Det var en enorm befrielse.

Jag ruskade på mig och gick in i köket som doftade av nybryggt kaffe.

Senare när jag satt vid köksbordet och kände med tungan fanns inga huggtänder kvar. Jag undrade nästan om jag drömt. 

Men plötsligt förstår jag varför min pms-attack har varit så svår denna gång. Det är månens fel. Jag brukar känna av månen och bli enormt produktiv och energirik, men några varulvstendenser brukar jag inte känna varje gång det är fullmåne. Men när fullmånen sammanfaller med pms:en, DÅ! Jag är nog bara kvartsvarulv eller nåt.

Det är nog något bra!

Jag är så snäll och rar och glad och sprallig och fiffig och gullig och rättsrådig och generös och varm och god mest hela tiden att det behövs en motivkt till allt slisk.

Jag måste få utlopp för det svarta i mig. Ilskan, svartsjukan, missunnsamheten, snålheten, girigheten, illvilligheten, elakheten.

Ut ska det svarta. UT.

Det är härligt att som gulligullig fyrabarnsmamma få tänka lite svart och tungt. Få vara lite djurisk. Få slippa rollen som den ständiga mjukismorsan.

Så jag ska nog börja yla lite oftare i månskenet!

Eller nåt.

Nattliga promenader i skogen.

Eller.

Balansen börjar återställas.

Pms:en kanske snart gör sitt uttåg.

Trupperna lägger ner sina vapen.

Jag blir fylld av kärleksbombare igen.

Skönt.

Eller?

(Bild lånad av Serkan Günes! Visst är den snygg!!!)

Har skrämt iväg maken på en (antar jag) lååååång ärenderunda. Han fick plötsligt väldigt många ärenden som måste göras. Arbetsron infann sig förmodligen inte med en morrande fru i bakhasorna.

Han hörde mig nog från sin arbetsplats när jag mumlande stod och sorterade tvätt som han vikt i högar. Mycket tvätt var det och irritationen växte eftersom. Tills slut står jag där och morrar över att tvätten är felvikt, (jag är vänsterhänt och viker tröjor med ärmarna till höger och maken viker med ärmarna till vänster.) Morrrrrr! VERKLIGEN något att starta ett världskrig över eller hur!!!!!!

Sen när jag kom till lakanshögen var de ju inte heller vikta som jag brukar. Morrelimorr.

Väl nere för att stapla in kläderna hade barnen rumlat runt i hyllorna så innan den rena tvätten kunde läggas i hyllorna var jag tvungen att vika om allt för att få plats. Vrååååååål!!!! Det var nästan så att jag kastade all omsorgsfullt omvikt tvätt i golvet.

Väl klar med tvätten grymtade jag runt med pmsglasögonen på mig och såg än det ena än det andra att morra över. Ibland är det som att jävulen far i mig för jag kan liksom inte hejda mig. Jag måste ut med humöret. 

Gnäll, satkäringsbeteende, mensmostergnat, irritation, ilska, raseriutbrott, tokfnatt och citronsura kommentarer, det präglar huset idag. Hoppas inte väggarna blir impregnerade för det är verkligen inte trevligt. Men vem fan har sagt att det ska vara trevligt???

Aldrig får jag så mycket gjort som dessa dagar. (Nåja, kvantitet kanske men ingen vidare kvalitet). 

Morr morr måste försöka ösa ur mig lite irritation nu innan barnen kommer hem. Jag skärper mig faktistkt (lite) inför dem. 

Det är som att doserna kommer i sjok. Ibland är det jämnt utspritt och jag blir bara lite lagom deppig, men denna gång har jag liksom fått en ÖVERDOS och jag måste försöka förbruka den snabbt, annars kanske jag blir utan min familj. 

De kanske säger upp sig!

Men ärligt talat skulle jag nog bara bli väldigt GLAD över det nu! 

Grrrrrr! Morrr!!!!!  Aaaaargggh!!!

Choklad!!!! 

Hit med choklad!!! Men ta på en handske annars kanske du blir biten!

Alla ni som gillar tävling gå in HÄR! Fast ge dåliga förslag så att jag vinner. Okej?

Idag är jag beredd att riva huset, bryta med all bekantskap, skilja mig, adoptera bort barnen och lägga ner bloggen. Kameran slänger jag ut genom fönstret tillsammans med symaskinen. Allt som gör mig glad annars är jag beredd att kasta i sopkorgen.

Så är det.

Nu igen!!!!!!!!!!!!!!!

Tur att jag varit här förr så att jag inte iscensätter allt detta drama.

Jag vet att om jag biter ihop och kanske vräker i mig choklad och tränar tills svetten forsar ur mig, då kanske kanske det känns lite bättre.

Men det är inte mycket att göra. Bara vänta på att mr Hyde pms:en ska lämna mig.

Igår njöt vi mitt i veckan med riktig festmat. Det var på äldste sonens begäran samt det faktum att två fläskfiléer låg i kylen och skrek att nu ruttnar vi snart om ingen förbarmar sig över oss.

Det blev fläskfilé á la Gry. En standardrätt hos oss numera.Köttet kan man nog ta vilket som helst. Har även funderat på att bara göra så med lök, för löken blir himmelskt god. Man sätter två filéer i en form, några kluvna lökar eller annat och så häller man på grädde och soja och så får det koka ihop i ugnen. Hur gott som helst. Och enkelt.

Tyget ovan hittade jag å Röda Korset. Annars hittar jag aldrig något där längre. Vem dammsuger våra loppisar i stan???

Samlar kraft i massor inför nästa projekt att måla hall och trapp som nu är i mörkt gulnad gammal pärlspont. Väggarna ska definitivt bli vita eftersom det behövs ljus. Men det blir inte bara vitt förstås. Det kommer att bli färg på annat som garderobsdörrar och fönsterfoder och ytterdörr. Men jag måste ladda för att orka detta projekt.

Så jag bloggar och googlar trappor för att få inspiration. Hittade två trappor på nätet, en som skulle renoveras och en som var renoverad. Här är den orenoverade:Vacker i mina ögon! Men skruttig.

Och här kommer en  målad och renoverad.

Jag tycker nog att den omålade är vackrare.

Jag är lite småkär i vår trapps nötta steg som många fötter tassat på genom åren. Så jag kanske inte följer trenden att måla vit eller ljusgrå trappsteg utan bara väggarna i trappan. Ledstången  kan kanske få bli grön och trappfoten eller vad det kallas kan också få färg.

Jag klurar och klurar...

Vilken av de två tycker ni bäst om?

En firma jag skulle ha velat komma på är Rice. Idén är såå smart!!!

Enkla saker, vardagssaker som man använder i vardagen har de kommit på att designa lite roligare.

Lite färggladare. 

Så att vardagens sysslor blir roligare helt enkelt.

För visst blir de?

Eller vad säger det om mig, som tycker det?

Ytlig och lättlurad kanske. 

Näe. Bara estet!

Jag tror att någon varit snäll i år!

Iallafall har någon fått paket med posten två dar i rad! 

JAG.

Titta vad jag fick av gullet Gry. (Lösenordsskyddad blogg.

Det kommer att bli något av det...

Något annat än gardiner. Tror jag. Eller är det helgerån?