Denna färgkombination är så vacker. Just den gröna färgen på väggen och så den turkosa hyllan till det. Det är en bild från Hus&Hem och det stod i texten att hon som målat gjort om det en massa gånger innan det blev som hon ville. Men då blev det bra också!

Jag surfar runt för att hämta inspiration.

Inspiration över huvud taget. Bara för att bli pigg och glad.

Jag försöker hitta något som ger mig pirr i magen. Jag är beroende av den känslan. Ibland får man kämpa för det, ibland kommer det bara av sig själv.

Så pirr! Kom tillbaka!

Denna väggfärg ger mig faktiskt lite pirr!

Jag ska snart se Äntligen Hemma. Trots att min absolut värsta teveprofil är med där. Lulu. Den stackarn är väl bespottad av många så jag försöker ge henne en chans. Hon var riktigt söt (i sättet talar jag om nu) när hon  gick omkring och rökte ut onda andar i förra programmet. Då hade hon långkjol och tunika och spelade inte så mycket på sin "sex appeal". Jag hoppas att någon i ledningen bett henne tona ner tuttshowen. Då kanske man börjar se vad hon gör istället för HUR hon gör det. Så LULU, jag ger dig en chans. Puta mindre med läppar och bröst så ska jag lyssna på vad du säger! Deal?

Ni har väl inte missat de fräschaste och finaste smyckena på länge?

Spana in säljaren Ofog på Signerat! 

Spana in krondillen bland annat! Själv har jag en bläckfisk ett nypon.

Så snyggt!!! Enkelt och grafiskt och bara så vackert!!! Mitt favvohalsband! (Kan inte fota det på mig själv då jag har en tung och dum systemkamera, en arm orkar inte hålla den..)

Trött.

Är det hösten som gör mig så trött?

Allt känns så motigt.

Tungt.

Vill bara sova.

Fast det går ju inte.

Så jag kämpar på och ignorerar tröttheten.

Varje dag är en kamp. 

En kamp mot tröttheten.

Kanske är det en brist?

Någon vitaminbrist.

Eller så sover jag för lite.

Så nu går jag och sover!

Ny vecka, nya tag.

Fyra dagar i veckan är det träningar på olika platser långt från byn. Har precis också tagit på mig ytterligare ett uppdrag som låser mig alla söndagar. Vad gör man inte för sina barn? Jag gör det verkligen gärna. Det är roligt att följa dem och se dem träna. Se dem hålla på med det de älskar. Se dem utvecklas.

Det är basket, skateboard och truppgymnastik.

Full rulle.

Själv sitter man på rumpan.

Tänk om det var jag som tränade fem gånger per vecka istället.

Undrar om jag skulle göra succé på skejthallen om jag passade på att skejta när jag ändå är där och öppnar och vaktar? 

Nä, huga, jag har försökt, jag slår mig bara. 

Nu börjar en ny vecka.

Denna ska jag ta mig an på ett nytt sätt tack vare en massa kloka råd från er läsare. Jag ska tänka att jag vill istället för att jag måste.

Så denna vecka har jag en hel drös med jagvillprojekt.

Tjoho jag kan knappt vänta att ta mig an dem!

(Jo, det känns faktiskt roligare att tänka så. Jag riktigt tror på det och VILL faktiskt. Jädrar vilka kloka råd jag får!)

Ibland undrar jag om världen är redo för mina konstiga väskor...?

Men jag försöker frälsa världen ifrån svart och vitt. Så gott jag kan! Här är det också frågan om rejält återbruk. Allt har varit något annat förut.

En kudde, ett skärp, ett lakan, en klänning. Voilá! Klart det blev en väska!

En knasig sminkväska gjord av ett par barnjeans. Finns på Verkstan.

Ännu en väska i brunrosa finns ute på min Verkstad nu.

Favorittårtan-gjord av sonen själv. Endast vaniljvisp, grädde och mjuka kolor på toppen.

Kalasbord innan gästerna anlänt. Med köpestårta, och köpeskakor. Duktigt av mig! Seriöst! (Att ha bakat allt själv hade varit dåligt av mig i nuläget.)

Några pelargonsticklingar.

Ser ni bänken där borta i fjärran?

Ser ni att den är clean???

 

Japp. Det händer.

Det är städat nu...(för någon sekund.)Min galna tapet är jag fortfarande kär i. Se hur bra den passar min gamla skåp som jag har en livslång förälskelse i. Mitt skruttskåp.Plast är vackert.