Direktlänk till inlägg 30 oktober 2008

Feminist javisst, men sen då?

Av Persilja - 30 oktober 2008 12:57

Det låter lovande i alla kommetarer att det är jämställt i hemmen.

Självklart är det där man börjar. 

Men det räcker inte.

Jag har skrivit om det förr. (Är ni intresserade av mina djupare tankar kan ni klicka på kategorin Feminism, där finns tidigare inlägg i frågan.)

Var jag möter motstånd är inte i själva ordet feminism. Idag vill såklart alla vara feminister. (Nåja, nästan alla.) Det är politiskt korrekt. Alla, även de som uppenbarligen inte är det, säger att de är det. 

Något annat är nästan otänkbart.

Ändå finns det motstånd. I vardagen.

Små saker som knappt märks men som gör stor skada för jämställdheten.

Till exempel att pojkar alltid gör sig hörda. Vid middagsbordet tystnar man automatiskt när en man eller pojke talar, men inte lika självklart när en flicka eller kvinna talar. Det märks inte hela tiden, men är man lite vaken blir det uppenbart. Detta är särskilt påtagligt när en äldre generation är närvarande.

Här försöker jag se och göra skillnad.Och möter ibland motstånd. Subtilt men dock. Det är ju ingen som säger "Håll truten kwinna", men ogillande kan göras väldigt subtilt. Vanligaste sättet är att om en man och en kvinna börjar tala samtidigt väljer man att lyssna på mannen.

I klassrummen hörs mest pojkarna. En flicka som hörs och tar för sig på samma sätt som pojkar alltid gjort blir lätt "besvärlig". Detta blir särskilt uppenbart när det är äldre lärare. Flickor förväntas vara tystare, mer ansvarstagande.

Pojkar beröms när de är det medan flickor ju förväntas det.

Vi skryter om våra pojkar om de till exempel visar goda takter i köket.

Mina pojkar är alla aktiva i matlagningen och städningen, och får en hel del beröm för det. "Vilka duktiga pojkar". De höjs till skyarna. Skulle de fått lika mycket beröm om de varit flickor? Antagligen inte. Dottern som är yngst har inte börjat delta så mycket i matlagningen, hackar mest grönsaker och sånt, men risken är att det "förväntas" av henne. Så berömmet kanske uteblir? Det är såna här små saker jag vill att vi ser och jobbar med. Förväntningar, skillnader. Märker de och jobbar med de. 

Det är de här sakerna vi knappt märker att vi gör

Att alla ska ha lika lön för lika arbete är ju självklart. För alla. Men ändå är det inte så.

Vad beror det på???

Hur kommer man åt detta?

Det är här vi föräldrar kommer in. Det räcker inte att lära barn att det är självklart att pojkar och flickor har samma värde. Det räcker inte att få dem att förstå det- det måste visas i handling också. Hur vi bemöter och uppfostrar barnen i det stora hela. Vi måste börja med oss själva och se vad vi har med oss i bagaget. 

Det räcker inte att jag har en egen borrmaskin eller byter mina vinterdäck själv. 

Det är inte tillräckligt.

Vi måste informera oss, läsa på och lära oss se våra beteenden. Sånt vi blivit indoktrinerade med utan att ens märka det.

Vi gör skillnad på pojkar och flickor fast vi tycker att vi är moderna människor so vet bättre. Antagligen är vi snäppet bättre än våra föräldrar men vi går i en massa små fällor hela tiden.

Hur ska vi göra då?

För att få flickor att ta för sig?

Få dem att se att världen är till för dem lika mycket som för pojkarna?

Det är lätt att säga och vi vill ju så gärna att det ska vara så men hur gör man???

Det är såna frågor vi måste fundera på.

Allt vi gör och säger har betydelse.

Vi måste våga se våra egna beteenden.

Inte bara stolt säga "jag är feminist". Visst, alla är vi det, särskilt vi kvinnor, men vi får inte nöja oss med det. Vi måste göra så mycket mer. 

I vardagen.

Jag har inte lösningarna. 

Bara tankarna. 

Tillsammans kan vi ändra på mycket, men inte om vi inte vågar se att vi faktiskt är ganska fast i könsrollerna ändå. 

En del har antagligen kommit längre än andra, men jag tror alla har något att jobba med. 

Att inte nöja sig.

Att ständigt vara uppmärksam.

Vi får inte nöja oss. Inte slå oss till ro, bara för att vi fått pojkarna att laga mat och städa. 

Det är så mycket mer.

Läs feministisk litteratur, det är ett tips. Det berikar och öppnar ögonen och gör att man faktiskt kan se sina brister. Se att man trots att man anser sig vara en jämställd kvinna fortfarande har en del att jobba med.

Att vara feminist är ett ställningstagande. Men framför allt ett åtagande.

Vi måste jobba med det här. 

Det måste går fortare än det gör!


 
 
Camilla

Camilla

30 oktober 2008 13:36

Väldigt intressant ämne!! Jag är snart färdig förskollärare och man får som en förebild till barnen tänka på genus och hur man bemöter barnen flera gånger varje dag. Jag tycker det är väldigt viktigt att vi ska bemöta barnen lika och för de individer som de är.
Ha det bra!

http://bymillan.bloggagratis.se

 
Kaspara

Kaspara

30 oktober 2008 14:25

Kjenner noe igjen , men slettes ikke alt. Det med at menn/gutter får mer taletid eller blir lyttet mer til rundt et middagsbord/selskap kjenner jeg faktisk ikke igjen. Selv er jeg nok veldig verbal og snakkesalig og føler absolutt ikke jeg blir "overkjørt" av menn. I sosiale settinger føler jeg nesten det er vi jenter som mest fører ordet. MEN i skolehverdagen , ja der er det virkelig forskjell på jenter og gutter og hvor mye hvert kjønn ytrer seg. Det har jeg jo stor erfaring med som lærer. På min skole hadde vi for noen år siden "kast deg frampå-kurs" for jentene. Vi hadde øvelser for å bli mer trygge og samtalet for å øke bevisstgjøringen. Det var veldig populære timer. Jeg har alltid prøvd å oppmuntre jentene til å prate mer og komme med meningene sine. Jeg var selv et veldig beskjedent og sjenert barn, men på talefronten har jeg nok tatt igjen det for lengst. Faktisk i min litt "sydlandske" familie snakket og gestikulerte alle i vei. Det ble nesten "survival of the fittest".
Å, hjelp! Må hente barna mine, men det er interessante innlegg og betraktninger du har. Klem fra kaspara

http://kasparasregnbue.bloggagratis.se

 
/B

/B

30 oktober 2008 14:41

Japp, learning by doing -- jag är helt med dig där!
/B

http://lyckligagatans.blogg.se

 
Ingen bild

frida

31 oktober 2008 01:09

"Att vara feminist är ett ställningstagande. Men framför allt ett åtagande"
Bra sagt! Jag kommer att citera dig :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Persilja - 2 september 2009 15:42

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Av Persilja - 31 augusti 2009 10:09

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Av Persilja - 30 augusti 2009 20:37

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Av Persilja - 29 augusti 2009 21:57

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Oktober 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards