T H E R R E fotoblogg

24 oktober 2008 09:16

Låter ut bra, kan tänka mig att all tid tillsammans är guld värd om man har fyra barn :)

Och pommac gillar nog också att ibland få vara ensam med storhusse o stormatte :)

maloppa

24 oktober 2008 09:25

Låter suuuper! Ska försöka inspirera min gubbe oxå, problemet är ju att vi går om varandra rätt mycket men någongång borde det ju fungera. Det är ju det som är det svåra, att få en rutin på det, blir det bara någon gång emellanåt så glöms det lätt av. Jag, maken,ungarna o hunden brukar ibland på lördagar åka ner till stan och strosa. Inget shoppande utan bara socialiserande. Ungarna springer iväg själva och så möts vi vid fiket där vi tar och myser allihopa en stund. Det är vår guldkant i vardagen.
Promenera på, gott för både kropp o själ!

Losarinas mor

24 oktober 2008 09:32

En rigtig god ide !

A

24 oktober 2008 10:48

Låter underbart! Före Sonens födelse så gick Mannen och jag mycket. Så skönt!
Fast vi pratar mycket nu med. Det är verkligen viktigt!
Har faktisk en del bekanta med män som "aldrig pratar". Tystlåtna, tv-tittande typer. Vi kolla också mycket på tv, men tillsammans. Och jag skulle inte palla att leva med en människa som inte älskar att prata. :)

charlotte

24 oktober 2008 11:51

Det är en bra idé. Så gjorde jag och maken för drygt ett år sedan, men det hela rann ut i sanden under sommaren. Låt det inte göra det för er, att prata är så viktigt. Annars hamnar man lätt på ett gungfly och det är inte att rekommendera. Lycka till! Till och med regn och rusk är bra för själen ibland.

Tant Grön

24 oktober 2008 12:04

Det låter riktigt hälsosamt och klokt. Önskar att jag och mannen kunde göra det samma, för här hinns inte med någon konversation. Men än så länge är barnen för små för att lämnas ensamma. Vi har dock himla bra grannar som jag kanske ska prata lite med. Vi ska ha deras yngsta tjej här ikväll/natt och de hade våra när vi var på bröllopsfesten, vigseln var de givetvis med på. Vi är överens om att vi ska hjälpas åt med barnvakt när det behövs, så föhoppningsvis kan de tänka sig en timme ett par dagar i veckan. Jag lever på hoppet :-)

kicki

24 oktober 2008 12:55

Underbart att få rå om varandra den timmen, det behövs och jag skall försöka att få in det i våra rutiner också, det går ju när gubben är hemma iaf. Det där vuxenpratet är så himla viktigt...
kramen och ha en fin helg.

susanne vestergaard

24 oktober 2008 13:54

Åh, hvor godt - vi har også mange børn og er lige præcis for 14 dage siden begyndt at gå en laaang tur - næsten hver dag - for at få roen til at snakke uforstyrret sammen - bare vi to voksne! Herligt!

Helena

24 oktober 2008 19:02

Låter onekligen som en bra idé som kanske kan genomföras här när sambon slutat sitt dubbelarbete? Ska lägga in det som föreslag iaf:)

Pippi

25 oktober 2008 13:24

Hur underbart lät inte det där då? Jag längtar efter att kunna göra detsamma utan att för den skull behöva skaffa barnvakt först. Blir alldeles glad i hjärtat av att läsa om era prommisar... Det är härligt att göra saker på tu man hand, fastän det "bara" rör sig om att städa tillsammans, med sin livskamrat...