Renoveringen fortskrider.

Igårkväll målade jag bänkskivan. Hej och hå!

Som alltid när jag gör nåt experimenterar jag vilt. Blandade på måfå färgen själv och så målade jag. Jag tog lite vit linoljefärg, lite balsamterpentin och en hel burk kimrökspigment. Torrt pulver alltså. Började med lite, det blev ljusgrått, lite till, fortfarande ljusgrått, lite till något mörkare och till slut var hela burken i. Fortfarande alldeles grått! Äh, tänkte jag, det får väl bli grått då. Typ en kalksten. Det blir bra. Jag kör!

Började måla och i vanliga fall när man målar med linoljefärg är den blöt hur länge som helst. Det kan ta tre dygn innan den är klibbfri. Den här blandningen visade helt andra egenskaper. Ytan kändes torr tämligen omgående och till min glädje och förvåning blev färgen riktigt härligt mattsvart när jag målade ut den. På penseln grå, på bänken mattsvart. Trolleri! 

Så glad jag blev!

Det blev precis som jag hade hoppats. Nu vet jag ju inte hur färgens egenskaper kommer att vara. Jag menar om den passar att vara på en bänkskiva som ska kunna torkas med en trasa. Jag HOPPAS dock att den ska ha samma egenskaper som en vanlig oblandad linoljefärg, seg och stark och vätskeavstötande. Ska måla ett eller två varv till iallafall. Det blev så coolt med svart och alla barn sa JIPPI att vi målade svart. De tycker att jag alldeles för ofta väljer vitt. De gillar inte vitt. Vitt är nog en vuxen färg. En otillåtande färg. Det känns nog lite farligt med vitt för ett levnadsglatt barn. Som att de inte får leva ut lika mycket om det är för mycket vitt omkring dem. De behöver färgsprak och oömma material! Den svarta skivan stärkte känslan av vithet på hylla och vägg. Den lyfter fram det vita. Jag är nöjd. So far!

Något annat mattsvart som jag är extremt nöjd med är min ståtliga blandishund. Ett sånt praktexemplar han är! Snyggare än snygg! Den allra tjusigaste hunden man kan tänka sig. Labradoodle rules! Kolla in hans svarta frack med snobbnäsduk! 

För att genast ta ner intrycket av ädelhet är hans absoluta favoritleksak en gummipackning från toalettstolen...

Hur han fick fatt i den minns jag inte men sen dess är de oskiljaaktiga han och hans kissindränkta toastolsgummipackning.

Trädgården fortsätter att tappert blomma trots låga temperaturer om natten. Dessa sidenfrasande vallmos är helt fantastiska!

Jag tänker osökt på Scarlett O´hara när jag ser dem. De skiftar i svart och brunt och lite vinrött. Helt fantastiska! Och mitt bland dessa svartfrasande dök denna upp.

Lika vacker den. Och alldeles ensammen bland sina svarta systrar. Måste se till att fröså den och se om det blir likadana. Vet inte hur det är med det, men jag provar!

Mina tacksamma astrar blommar äntligen. I många härliga färger. 

Och min låda med krasse, ringblommor och luktärtor har inte gjort mig besviken!

 Även funkian har kommit igång att blomma diskret i ljust syrenlila.

Inne i växthuset står det still. Tomaterna orkar inte mogna i kylan och vinrankan har slutat växa. Men den hann rätt högt iallafall. Ska bli så spännande att se om den överlever!

Ack vad jag har mycket att glädjas åt!!!