Fyrabarnsmamman

Direktlänk till inlägg 14 juli 2008

Det beror på vad man jämför med!

Kommentera (15)

Av Persilja - 14 juli 2008 23:03

Jag har idag fått en slags "ahaupplevelse".

En nyttig sådan.

En sån där spark i baken som man behöver i bland.

Jag har insett hur mycket jag har att vara glad över.

Vad fan- hur kan jag ens tillåta mig att känna pms-deppar eller andra låga stunder!??

Jag borde skämmas!

Jag har SÅÅÅ mycket att vara glad för.

So what att vi inte har råd att åka på semester. So what att inte 12-åringen fick åka på skate camp i Avesta. So what att vi inte har råd at att renovera köket. So fucking what!!!!!

Vi har det så fruktansvärt bra!

Vi har huset, ett underbart hus i mina ögon. Det har allt jag drömt om. Gammal atmosfär. Historia. Rejäla träväggar. Djupa fönsternischer. Trätak, trägolv. Gedigenhet. Varför hänga upp sig på att det inte är fräscht? Att köket är ett hopplock av alla möjliga decennier, att alla möjliga smaker och ägare satt prägel på det. Vad spelar det för roll???

Trädgården är helt enorm. 3000 kvm enorm. Vi har all möjlighet att göra VAD vi vill med den. So what att den saknar sol. So what att vi inte har en anständig uteplats. So fucking what???

Vi har förutom detta vår stuga. Vår fantastiska stuga. Den är lagom stor, lagom rustad och alldeles bedårande. Den ligger på en ö. Trädgården är en vildvuxen rosenträdgård. Vi har syrener, rosor i mängd, pioner och kejsarkronor och nävor och löjtnantshjärtan och fänrikshjärtan och allt sköter sig alldeles själv. Trädgården är alldeles bedårande i sin vildvuxenhet. Vi har en egen brygga, en egen badbrygga med stege. Vattnet är nymuddrat och djupt. Vi kan fiska abborrar direkt från bryggan och vi kan dyka rakt i och simma hur mycket vi vill i ett vatten som är bräckt och lagom tempererat. Vi har allt som vi kan önska och mer därtill.

Detta är inte menat som skryt. Jag hatar skryt. Detta är en ren uppläxning av mig själv som faller ner i någon slags tyckasynd om mig själv tillstånd emellanåt. När allt känns tungt och bedrövligt utan att det egentligen finns orsak.

Märk väl- det är inte någon idé att någon annan bankar in detta i mitt huvud. Det måste jag göra alldeles själv och det är det jag försöker göra just nu. Jag försöker "mota Olle i grind". När PMShormonerna väller in över fronten ska jag ta till detta artilleri nästa gång. Jag vägrar hamna i deptillstånd snart igen. Sommaren är så förbannat kort att jag inte vill slösa en endaste dag till detta skit!

Vi är en familj med fyra barn. Bara det! Bara det borde ju göra att vi hjulade av lycka varje morgon vi vaknade! Va? Eller hur!

Livet är så fantastiskt!

Jag är en kvinna i mina bästa år. Jag mår bra, jag är full av kreativitet, jag är älskad av en hel hop med människor.

Halleluja!

Detta är ett halleluja moment!

Jag har mina smaklökar i behåll, jag njuter av god mat och goda drycker, jag har luktsinnet i behåll och njuter av underbara dofter. Jag utnyttjar min syn och njuter hämningslöst av fantastiska bilder av inredning, trädgård, mode och allt annat som jag beundrar. Bara att gå ut i trädgården och med alla sinnen njuta av vad som bjuds.

Herregud så bra jag har det!!!!

Till detta har jag tillåtit mig att skaffa en hund i familjen som jag och alla andra familjemedlemmar njuter av. Som vi älskar denna varelse! Det finns SÅÅÅ mycket att glädjas åt!

Jag gör det också.

Jag är så glad för allt jag har.

Ibland kanske det inte verkar så.

Det blir ju lätt så med en blogg, (som faktiskt väldigt mycket påminner om dagboksskrivande) att man gärna skriver när det känns lite tyngre än vanligt. Att det är då man tar till orda.

Då kan ju hela intrycket lätt bli att man är missnöjd.

Men herregud så nöjd jag är med mitt liv!!!

Jag kan inte begära nåt mer!

Inte något mer!

Så känns det just nu.

En jäkligt bra känsla!

Den vill jag spara!

Och det är det jag gör nu.

Hoppas att jag inte provocerar nån nu med min lycka.

Jag vill verkligen inte skryta eller flasha. Jag vill bara nedteckna att det faktiskt finns stunder då jag verkligen är nöjd och tillfreds. Det kanske inte verkar så annars, och DET vore ju egentligen mer provocerande. Imorgon ondgör jag mig säkert över något. Jag har saker att ondgöra mig över också! Tro mig. Jag är inte bekymmersfri på något sätt. En annan dag kanske jag förvånar mig över att jag faktiskt står ut. Men det är en annan dag.

Idag är jag tillfreds.

Idag vill jag bevara till framtiden.

Idag är en gåva!

Se bara så mina soffkuddar matchar varann!

Och se sån dansk stämning mitt köksfönster utsöndrar! Att kunna plocka in sina egna pioner är en STOR livskvalitet!!!

Är jag odräglig eller vad???

Får man vara lycklig utan att vara provocerande???? Det är frågan. Men till alla er som blir provocerade kan jag bara tala om att jag verkligen inte känner så här hela tiden. Men kanske DET är det mest provocerande. Jag har allt jag drömt om men är ÄNDÅ inte lycklig alla dagar...

Det är väl konstigt.

Men skitsamma!!!

Just nu är jag så förbannat lycklig!!!!!

Halleluja!

Hus & Inredning

Dela

fru Pink

15 juli 2008 00:08

Åååååh, som du inspirerer til ettertanke!! Halleluja, jeg er så enig, så enig! Man trenger å minne seg selv på realitetene i blant, og finne frem til den indre takknemligheten for hva man faktisk har!
Vi har bodd to voksne og ett barn på 54 m2 frem til nå når vi har kjøpt rekkehus. Har hatt inntrykk av at mange har "syntes synd" på oss som har hatt så liten space rundt oss, men jeg har holdt fast på tanken om at søren også, vi kunne ha bodd i en flyktningeleir i Afrika, men det gjør vi faktisk ikke!! Vi har det GODT, og er så flaut priveligerte!! Men vi trenger å minne hverandre på det..

http://www.flittiglisene.blogspot.com

15 juli 2008 00:17

Be inte om ursäkt för att du är lycklig, det är helt rätt. Många fler (inklusive jag själv) borde nog stanna till och känna det lite oftare. Livet är gott att leva...varför kan man inte försöka uppskatta det oftare!?

http://mj.bloggagratis.se

Persilja

15 juli 2008 00:18

Fru Pink: Vad gla jag blir att du förstår mig!!! Bara det är lycka! Nån som förstår mina smått förvirrade tankar! Visst har vi det bra! Visst är vi priviligerade. Att vi inte slår volter av lycka varje morgon!!! Kram!

Gry

15 juli 2008 06:57

Jag förstår precis vad du menar! Det finns så otroligt mycket att glädjas åt i vardagen, faktiskt. Det gäller bara att SE, HÖRA, KÄNNA och DOFTA det. Visst, alla dagar är väl inte en dans på rosor (oj, vad klyschigt), men att ändå se hur priviligerade vi faktiskt ÄR!! Du har den förmågan och det är så himla bra. Jag har också den förmågan, så jag vet precis hur det känns.

Här om dagen blev jag akut shoppingsugen. Vi har inte heller särskilt stor semesterbudget. Trots att vi varit i Danmark (som vi delade med två andra familjer och betalade för länge sen) och ska ut med husvagnen (också redan betalt för två veckor) så finns det inget svängrum i ekonomin. Därför, och enbart (eh...tror jag) därför blev jag så himla shoppingsugen! Tror vi människor ibland hakar upp oss på det vi inte kan få/göra/bör och så vidare. Men som tur är har jag min nya insikt som säger åt mig att inte låta värdsliga saker förstöra allt det fina som faktiskt finns ;-)

Största kramen till dig, Persilja ;-)

http://www.baragry.blogspot.com

Synne

15 juli 2008 07:49

Du provocerar inte alls. Vi behöver nog alla en sån spark i baken emellanåt.
Vi har det bra och vi är lyckliga. Men glömmer det någonstans på vägen ibland.
Jag är glad för att du finns här och kan påminna mig om det.
Tack Persilja.
Ha en förträffligt bra dag.
Synne.

http://nabolandet.blogspot.com

Annica

15 juli 2008 07:55

Ja, herrejisses! Jag är en riktig gnällspik när det gäller hur min kropp ser ut efter att ha fött tre barn! Vad jag inte tänker på då är hur lyckligt lottad jag faktiskt är som överhuvudtaget kunde föda mina egna barn! Jag är frisk som en nötkärna också! Inga hemska sjukdomar här inte! Och jag är evigt tacksam att mina barn också är friska!

http://www.annicapannicka.bloggagratis.se

Maria

15 juli 2008 08:17

hej
Börjar nästan gråta när jag läser. Tänk vad lätt att man glömmer att glädjas. Du gjorde mig påmind. Ingen av mina fyra har vaknat än, men när de vaknar så tänker jag inte bli irriterad på de utan ha det bra med dem. Vad vackert det lät med alla blomnamn!

http://mariasrum.blogspot.com

Persilja

15 juli 2008 09:25

MJ: Det är konstigt att man inte jublar alla dagar bara för att man lever och bor i ett rikt, krigsfritt land!

Gry: Det är tur man ken se det ibland. Det var lite det jag tänkte; passa på att nedteckna det. Så jag kommer ihåg!

Synne: Ja, vad konstigt vi människor uppför oss ibland...

Annica: DET är saker att glädjas åt!

Maria: När de sover är de särskilt söta och älskvärda! ;D

15 juli 2008 10:05

Sådär brukar jag också tänka emellanåt, för jag är lyckligt lottad, jag med. Men i varadgen blir man lätt hemmablind. Det bästa med att resa bort ett slag är just att man öppnar ögonen och ser sitt hem, sitt liv, i nytt ljus när man kommer tillbaks igen.
Lyckostunderna ska man vekrligen bevara inom sig och vårda och försöka plocka fram igen när det kommer andra tider ...
/B

http://lyckligagatans.blogg.se

Tant Grön

15 juli 2008 10:49

Nej, jag tycker inte alls att du verkar vare en gnällig person, (tänker på det där med dagboksliknelsen) Jag har helt klart en bild av dig som en fantastiskt glad, positiv och extremt kreativ människa. Fast man kan ju inte vara glad jämt, så är det ju bara.

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

Maria / Frøken Fryd

15 juli 2008 11:35

Kære P.

Det her indlæg er lige til en pris, alverdens awards, og SÅÅÅ meget mere. Det stråler af livsglæde, kloge reflekterende ord, og halleluja !!
Jeg er ikke ironisk, jeg mener hvert et ord. Jeg blir SÅ glad af at læse det. Du er så dejlig en kvinde. I dine bedste år. Du er klog !

Og selvom du har alt, er det stadig lov at ønske sig mere af og til. Det er menneskeligt synes jeg. Vi kan ikke gå og være lykkelige hele tiden, men vi kan huske på når vi ER. Og vi kan glæde os over os selv.
Vi må gerne være pralende og vise os og vores glæde frem. Til helvede med jante siger jeg bare !, hi hi

STORT varmt klem til dig, jeg er glad for at have lært dig lidt at kende.

Maria.

http://marias-sted.blogspot.com

Lenautnr

15 juli 2008 19:14

Det är det här jag "predikar" om!! Tänk att vi har så mycket "måste ha" och "måste göra" att vi glömmer att leva! Dessutom, att du ens ska behöva ha en tanke att det kanske uppfattas som skryt, jag ser det som att du är medveten.
Vi måste bli mer medvetna, tänka på allt vi faktiskt har och inte allt vi inte har (vi har inte topprenoverad toa eller Marbodals vackraste kök, eller topplön eller vad det vara månde).

Jag blir så glad när jag läser det du skriver, det är ju så enkelt, egentligen. Självklart finns det många människor som har det mindre bra, är sjuka eller drabbad av annan olycka, och oftare tycker jag dom är tacksamma för vad dom får uppleva (kanske leva lite till) eller vad dom har (kanske kunnat få en egen lägenhet). Vi som har det BRA borde skämmas när vi klagar över små skitsaker. Jag själv måste tänka efter ibland.

Ha det så bra, jag följer din blogg!

kicki

15 juli 2008 20:27

Gud va underbart du skriver, tänk va skönt att få vara lycklig, det är verkligen underbart, jag är det också nästan varje dag,klart man har sina skitdagar... men just nu är jag lycklig jag orkar upp varje dag, jag lever och har hälsan, har en underbar man, underbara ungar...fast jag just nu har separationsångest så är jag lycklig, klart man kunde vara lyckligare om vädret vore bättre, det regnar ju för sjutton nästan varje dag...jag har allt jag kan önska mej klart man då är lycklig, sen är det ju inte så viktigt att man inte har pengar till allt, men jag klarar mej, jag har ju som sagt en underbar familj som gör mej gränslöst lycklig, Tack för att du finns Persilja, du gör mej lycklig varje gång jag läser dina inlägg och tittar på dina bilder.
Kramen min vän

http://kickilettenstrom.blogg.se

Sayo

21 juli 2008 23:07

ursäkta dig aldrig för att du är lycklig! Tänk istället på att många som läser bloggen blir peppad av dig istället. När du beskriver din lycka får den andra att fundera över vad de själva känner. Vi borde göra det oftare helt enkelt, lite pay it forward känsla i det hela (älskar den filmen också)... Du fick mig att må bra av inlägget iaf så TACK :D

http://sayo.blogg.se

2 augusti 2008 16:09

Du är inte ett dugg provocerande. Jag blev jättepeppad av inlägget. Det är sånt här man vill läsa. Eller iallafall vad jag vill läsa, just idag iallafall. Ditt inlägg träffade mitt i prick. För jag är nog ganska avundsjuk av mig, tyvärr. Och jag önskar att jag bara kunde glädjas av det jag har, istället för att sörja över det jag inte har. Och just nu känner jag mig lycklig, som en sån som är glad över det jag har. Familj och vänner.

Den rätta länken!

Kommentarer (16)

Av Persilja - 2 september 2009 15:42

HÄR finns jag nu! Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Jag flyttar nu!

Kommentarer (12)

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!! I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Lyckoglasögon.

Kommentarer (23)

Av Persilja - 31 augusti 2009 10:09

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka! Tvätt som inte s...

Nostalgi för hela slanten.

Kommentarer (18)

Av Persilja - 30 augusti 2009 20:37

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...