Direktlänk till inlägg 13 juli 2008

Min kropp är äldre än vad jag trott...

Av Persilja - 13 juli 2008 23:28

Jag har ALDRIG haft några ålderskriser! Andra har talat om 30-årskriser och 40-årskriser och jag har BARA tyckt att det varit fånigt!  Jag har fyllt både 30 och 40 och aldrig haft den minsta ångest över min ålder. Inte heller har jag känt några fysiska tecken. Jag har tyckt att jag varit som alltid. Till och med känt mig ännu yngre och lyckligare än förut. Tyckt att jag sett snyggare ut än nånsin. Varit NÖJD! Hela tiden! 

Men så har allt kommit som ett dråpslag detta året! Bara poff!

Aldrig har jag känt mig skröpligare, äldre, tröttare och skruttigare än detta år. Aldrig har mina tankar gått i såna jobbiga banor. Aldrig har jag känt ett sånt fysiskt underlag som detta år. Jag är 46 år. Och det har kännts! Helt plötsligt känns det!!! Det är så konstigt! Jag har till exempel  gått och blivit nostalgisk!  Sentimental. Jag har längtat tillbaka till olika tidsepoker i mitt liv. Jag minns tillbaka, som den värsta pensionären.

Jag har börjat se fysiska tecken på att jag inte längre är purung. Mitt ansikte trillar neråt. Min mage putar framåt. Min hjärna blickar bakåt. Jag har blivit "gammal" i ett svep!!!! 

Det är inte alls kul. (Även om jag förstår att flera av er sitter och fnissar förtjust just nu.)

Min hud har helt plötsligt börjat visa att den behöver fukt. Jag måste TILLSÄTTA fukt för att  den ska vara nöjd. 

Min kropp kräver en MASSA motion för att jag inte ska gå upp i vikt.

När jag tar av mig mina snäva gummistövlar får jag plötsligt kramp i vaden. Som en annan gammal tant!

Jag har fått börja korta upp bh-banden flera steg för att bysten ska se snygg och piffig ut, bara för några år sen kunde jag lätt vara bh-lös! Mina jeans är inte längre snäva över baken men däremot över magen. Allt har liksom omärkligt förflyttat sig från rumpan till buken. 

Det är så många tecken som helt plötsligt visar sig samtidigt som BANKAR in i min skalle att jag inte längre är purung.

Och sakta men säkert börjar jag ta in.

Jag fattar.

Jag stannar upp och inser.

Det är över halvtid nu!

(Och det kan skrämma skiten ur mig ibland!!!)

Jag tror jag gått och fått åldersnoja!!!! 


Ändå är jag rätt cool.

Jag är så lycklig att jag får vara med!

Jag är här och jag ska göra det bästa av det!

Men jag måste nog ta in att jag inte är odödlig.

Annars kommer det som en väldans smäll senare.

Det är ju lika bra att inse fakta.

Jag är 46 år.

Det är iallafall 46 år.

Det finns ingen stereotyp mall för hur man "ska" vara då. Man får vara precis hur man vill. Att inse DET är en enorm befrielse.

Att vara 46 år och må bra, är ett enormt lyckotillstånd!

Jag kan med ålderns rätt vara den jag är. Jag törs våga vara den jag är. Jag törs visa mina brister och jag törs stå för mina åsikter. Jag har kommit närmare kärnan inne i mig. Jag har äntligen hittat mig själv. Och jag törs lita på att det är jag som jag funnit.

Det är en enorm befrielse.

Sen må kroppen sakta men säkert tackla av och det är visserligen en aning skrämmande, men inte så att man ska behöva drabbas av panik.

Den håller nog ett tag till!

Det krävs mer omvårdnad, mer träning, mer nyttig mat, mer kärlek, och då får man väl se till att fixa det.

Livet är en enorm gåva och jag ska vara glad för varje år jag får.


 
 
MJ

MJ

14 juli 2008 00:11

Mycket bra skrivet...gillar verkligen dina avslutande meningar!

http://mj.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Persilja

14 juli 2008 00:16

Tack MJ!

 
Carola m 7

Carola m 7

14 juli 2008 00:27

Visserligen är jag några år yngre än dig, men jag håller med dig:)
Det finns inget roligt i att bli gammal! Men alla ska vi ju bli äldre så det är väl bara att gilla läget, och försöka åldras med värdighet:D
Den gamla klyschan: "Bara man får vara frisk " känns väldigt viktig att sträva efter! För bara man får vara frisk så är ju allt mkt lättare:)
Min mans mormor firade precis 94 pigga år, och jag vill bli som hon!
Hon bor tre trappor upp, UTAN hiss, och hämtar posten nere i farstun, löser miljoners korsord, och läser två böcker i veckan, promenerar, handarbetar och bakar massor!
Hon är så underbar:)
Lev väl Persilja, och sluta aldrig blogga för du skriver så bra! :)

http://wetterholm.bloggagratis.se

 
Synne

Synne

14 juli 2008 06:36

Det låter som du beskrev mig....
Det var kanske det du såg i drömmen hihi.....
Men visst är det sant det du skriver.
Man har kommit halvvägs. Jag är ett år äldre än dig, men vad är ålder? Jo ett tal. Det är det som finns innuti som räknas.
Visst, tuttarna hänger och man får strama bhn lite, rumpan och magen har bytt form, huden börjar bli konstig, men vad sjutton den har ju varit med i snart 50 år....
Men inombords är jag inte äldre än 15 brukar jag säga.
Persilja, vi är damer i vår bästa ålder. Vi har rätt att se ut som vi vill, göra som vi vill och vara som vi vill.
Vi har rätt att se på den yngre generationen och le lite när vi ser att de faktiskt gör samma fel som vi gjorde....
Vet du att det är det som är LIVET.....
Bamsekramen på dig min bäste Persilja.
Synne :D

http://nabolandet.blogspot.com

 
kardemomme

kardemomme

14 juli 2008 08:27

Tar morgenkaffen hos deg i dag jeg søster ;)
Jeg vil gjerne svare det på dette fine (og aktuelle for meg)innlegget ditt senere på ettermiddagen fordi jeg er på jobb og trenger konsentrasjon og ro (les alderstegn ;))for å skrive så det blir lesbart! Men jeg ville bare fortelle at jeg begynner på innfarging av sofaen i dag..Det jeg er mest bekymret for er at den skal bli skjoldete fordi trekkenen evt.blir for store i vaskemaskinen, og fargen ikke fordeler seg likt i alle krinkler og kroker..Sofaen min består av 2 like store sitteputer, 2 like store ryggputer og et stort undertrekk som dekker armlener og selve sofaskjelettet. Jeg tenkte at jeg skulle ta 1 ryggpute og 1 sittepute i samme vask. Bruker 2 pk. Colorfix ti dette..Så gjør jeg det samme en gang til. Tislutt tar jeg det største trekket sammen med 3-4 pk.Colorfix..Da får i hvertfall de store løse putene som synes mest like mye farge..Er veldig spent! Har mest lyst til å reise hjem og begynne på dette med en gang :)Jeg skal legge ut bilder underveis slik at du kan følge prosessen ;)Ha en fin dag videre!!Klem fra Kardemomme :)

http://husetvedbekken

 
essko

essko

14 juli 2008 09:42

Många kloka och bra tankar där, känner igen mig i vissa...håller helt med om att det blir bättre och bättre, det där med självkänslan, iaf!

Du har förresten fått en utmärkelse av mig om du vill kolla:)

http://heminnerlig.blogspot.com

 
m a r i a k o d e n

m a r i a k o d e n

14 juli 2008 10:10

Känner igen mig.
Har 2 tips att dela med mig till den yngre generationen:
KNIP!
Solskyddskräm!
Sånt man skrattat åt tidigare....

Ha en skön sommar!
Själv tar jag en paus nu.....

http://www.mariakoden.blogg.se

 
Anna

Anna

14 juli 2008 10:45

Persilja, jag kommer att säga något som kan uppfattas som klyscha men som jag stenhårt tror på.

Kroppen är bara ett skal och det går inte att förhindra tidens verkan. Däremot kan även riktigt gamla människor utstråla en sådan ungdomlighet som får en att tappa hakan.

Min sambo är 46 år. Han har konstanta smärtor i nacken, hudcancer och ett och annat bekymmer. Folk tror att han är yngre än mig. Jag själv är 36 år. Men han tar dagen som den kommer och njuter av livet. Ibland stannar han upp och säger "gud, jag fyller 50 om fyra år. Då ska jag paddla runt hela Sverige!" Jag försöker ibland få hans inställning och verkligen se det goda som livet har med sig.

Jag är övertygad att du är en riktig cooling. Du behöver inte längre söka ditt sanna jag, du har funnit det, du trivs med det. Med din sköna attityd sprider du glädje (inte minst i bloggen). Ditt vackra hår väcker mitt djupaste avund.

Ja, här ska jag sluta annars skriver jag nog något ännu mer märkligt :)

Kram
Anna

http://www.annastilla.blogspot.com

 
kicki

kicki

14 juli 2008 10:47

Tack min vän för dina vackra ord till mej, de värmer så otroligt för just nu har jag verkligen stor separationsångest, det är verkligen som en skilsmässa när barnen flyttar och det kvittar om de bara flyttar några mil, det blir ett tomrum...
När jag fyllde 40 då tänkte jag,,attans nu har jag nog verkligen kommit halvvägs, för 80 kanske jag blir om jag får hålla mig frisk...men nu när jag är 52,,inte tusan blir jag 104...du ser nerräkningen har börjat, det är verkligen skrämmande, jag vill leva för alltid...Ha det nu bra min vän, idag skiner solen här i Värmland, då känns all lite lättare.

http://kickilettenstrom.blogg.se

 
Gry

Gry

14 juli 2008 11:06

Bra inlägg. Även om jag är yngre än dig, så har jag ju redan kommit i klimakteriet (ofrivilligt, men det vet du ju om redan...). Det kanske är så att du också närmar dig menopaus? Jag känner igen de tecknen du beskriver med förflyttning av kroppsmassa, trött hy, viktkökning mm. Du kanske snart ska få slippa PMS ;-) DET är alltids något att glädjas åt!!

Känner också det med kost och motion. Att det är dags nu. Inte nödvändigtvis behöva gympa som en tok, utan röra sig mera och äta nyttigare. Äsj, vad tråkigt, egentligen....

Att må bra i det stora och hela är ju en gåva, och det är en gåva som kommer med åren eller kanske en olycklig händelse/kris. Det är en insikt som jag i alla fall inte skulle vilja byta mot yngre hy, finare hår, slankare kropp! Det är helt klart ;-)

Kramis

http://www.baragry.blogspot.com

 
Ingen bild

IT-mamman

14 juli 2008 11:19

Har inte kommit över 40-strecket än, men känner ändå igen mig och förstår. Tror jag. Har just upptäckt åderbråcken på benen. Fula. Särskilt de vid foten. På något sätt vägrar jag inse sakernas tillstånd och äter chips som om det inte var något problem. När jag väl inser att man inte kan hålla på som förr med sånt, är det antagligen försent..
Min mormor, som dog förra sommaren, pratade ibland om att hon mindes saker från sin barndom så starkt. Efter att ha levt i nuet och framtiden ganska länge, har jag också börjat få massaor av flash-backs. Oroväckande. Mormor var nästan 90 - själv har jag ett tag kvar tills dess.
Eller så är det helt normalt.

 
Lisa

Lisa

14 juli 2008 11:42

Du är så himla duktig på att skriva, jag älskar dina krönikor!

Jag är ju tio år yngre än du, men min kropp håller redan på att förfalla. Jag noterar, ibland intresserat, ibland lite ledset. Vi hade en tävling här i går kväll om vem som hade hängigast tuttar. Jag säger inte min placering. Det är väl det enda man kan göra. Att skratta åt eländet menar jag. Kram!

http://mittlillahus.blogspot.com

 
Cel'Dara

Cel'Dara

14 juli 2008 16:52

Jag flinande igenkännande när jag läste första halvan av ditt inlägg. Och jag som "bara" är 27 känner igen mig precis. Kroppen /rumpa, mage, byst osv) man har nu är alls samma som när man var 18-20, och det kan vara svårt att acceptera tycker jag.
Men sen kom jag till slutet på ditt inlägg, och då kändes allt genast mycket lugnare. :-)
Du skriver så bra och inspirerande!

http://celdara.blogspot.com

 
trollpackan

trollpackan

14 juli 2008 20:11

Såklart!
Jag blir 50 nästa år, snacka om halvvägs*fniss* eftersom jag har tänkt att bli 100!
Skämt åsido, det är som du säger...man måste sköta om sig lite mer. Jag är ju träningsfreak, numera, märker att kroppen behöver det. Ja, huvudet också;)
Jag tränar mest fär att klara av ålderdomen på ett bra sätt. Slippa hålla i den ena armen med den andra när jag fönar håret för att jag inte orkar hålla upp den, kunna resa mig upp från golvet av egen maskin om jag ramlar och slippa benskörhet....listan kan göras lång.
Jag är i bra form för att vara snart 50 och jag vet det, men jag har arbetat mig till det själv;)och det kan alla andra göra också, om de vill.Det är en fråga om prioritering och vad du som individ mår bra av.
Jag mår bra av träning;)
kram!

http://trollpackan

 
ugglan

ugglan

14 juli 2008 21:56

Du fick en nominering av mig tidigare under veckan och jag nämner än en gång:
- Jag skulle vilja vara som hon(dig)!!
Kram Ugglan

http://ugglan.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Persilja

15 juli 2008 01:21

Carola m 7: Tack snälla för fina ord!!! Jag tror att man måste vara tacksam för att man "får" bli äldre. För vad är alternativet???

Synne: Ja, vi får vara nöjda med oss själva och se me öm blick på våra åldrande kroppar!

Kardemome: Följer din färgning med spänning!

Essko: Skyndar till dig NU!

Mariakoden;Solskyddskrämstipset har jag anammat, men knipet har jag glömt- börjar nu! Kniiiiip syster!!!

AnnaStilla: Det förvånar mig att DU inte är den som tar åldern med en nypa salt. Jag beundrar ju allt du gör! Men din älskling verkar vara en klok man! Jag skulle gärna ha som mål att paddla runt Sverige. Tystnaden , naturupplevelsen, motionen. Du måste följa din kloka man på hans eskapader! Hoppas hans krämpor inte är av det allvarligare slaget! Kram kära kloka Anna! (Jag tror det är ett kvinnligt drag att oroa sig mer och SE kroppens förfall...)

Kicki: Usch för sep.ångest Det är allt det där som redan börjat oroa mig. Min äldste är 14. Om typ 4 år kanske han lämnar boet...buhu!!! Jag förstår så väl din vånda!!!

Gry: Har inte tänkt på det men så är det ju! Det är DÄRFÖR jag känt att allt kommit nu. Jag håller på att hamna i klimakteriet och då blir min kvinnlighet mindre. Det omfördelas...Fick en plötslig insikt! Det är ju så att åldern eller svåra kriser framkallar mognad. Mognad är =bra!!!

IT-mamma: Kanske är det normalt? Vet ju inte själv. Men nostalgi är något som verkar ha kommit för att stanna...like it or not...


Lisa: Hahahaha! Kul tävling!!! Kanske inte så kul att vinna dock! hahaha! Men visst fan ska man skratta!!! Jag ser ofta me ömsinthet på min amedelålders vänninor. Ser deras åldersrelaterade symprom och blir liksom rörd och samtidigt tycker jag det är vackert!!!

Celdara: Så bra att jag inte skräms utan ger hopp!!!! 27, ack, så ungt! ;D

Trollpackan: Att du är en SÅN!!! Hahaha! Du verkade inte vara träningstypen. Men visst är det så att träning ger tillfredsställelse. Jag måste träna MERA!!!

 
Ingen bild

Persilja

15 juli 2008 01:22

Ugglan: Äsch, blir lite stolt generad...mest stolt och glad!

 
Tant Grön

Tant Grön

15 juli 2008 10:55

Det finns ju de som skaffar sitt första barn i din ålder, det måste ju betyda att du är fruktansvärt ung å fräsch! Det går inte att tolka på något annat sätt!

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

 
marrimoster

marrimoster

16 juli 2008 19:40

är 47, känner igen de kroppsliga tecknen men känner mig ung i sinnet, har liksom mer tid nu att tänka på mig själv än jag haft på många år, när barnen lämnat "boet"

http://marrimoster.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Persilja - 2 september 2009 15:42

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Av Persilja - 31 augusti 2009 10:09

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Av Persilja - 30 augusti 2009 20:37

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Av Persilja - 29 augusti 2009 21:57

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Fyrabarnsmamman med Blogkeen
Följ Fyrabarnsmamman med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se