Vaknade vid fyratiden och hade svårt att somna om så jag gick till en ledig säng och började läsa trädgårdsböcker. Blev inte så mycket tröttare, men ack så inspirerad! Det har varit för kallt häruppe för att den där riktiga känslan ska vakna till liv. Allt har varit ovanligt sent, så också min trädgårdslusta. Nu ser man att det händer nåt i rabatterna och då är det kul igen.

Jag vill ha en frodig trädgård. Det har jag, men det handlar mest om frodiga nässlor och frodiga maskrosor. Det finns en god bas. För 30 år sen bodde det trädgårdsintresserade människor här och man kan se spår efter dem. Men det är alldeles för mycket gräsmatta och alldeles för lite magiska rum och vildvuxna gångar.

Jag vill ha såna här täta rabatter med härliga växter. Lite vilt och slarvigt men ändå välplanerat så att det alltid blommar något. (Bild lånad från nätet.) Jag vill ha breda gångar med tjock växtlighet, gärna med höga växter som sticker upp typ krolliljor

och alliumbollar.

Vallmo, pioner, rudbeckia, löjtnantshjärta, präskrage, liljor, massa sånt. Och så en tjock bred fot av daggkåpa (en av mina älsklingsväxter med sina limegröna blommor) och annat lågväxande. Och jag vill ha det NUUUU! (De två bilderna är lånade från nätet.)

Vi kan ha frodiga trädgårdar häruppe. En del kanske inte tror det. Vi kommer igång mycket senare, först i juni, men sen har vi ljuset som gör att det växer dygnet runt. Så det kan bli hur frodigt som helst. Här får ni se ett exempel. Det är ett hus som är till salu här i Luleå som har en underbar trädgård.

Den är fantastisk och huset är inte alls dumt det heller. En sån utesäng vill jag också ha! Men helst önskar jag mig lite plank mot vinden...

Förresten, jag lånade en trädgårdstrimmer igår. Min arm ville inte vara med på att dra upp alla nässlor längre, så nu blir det gjort sådär slarivgt och maskinellt som jag inte gillar. Men man får inte vara dumdristig. Jag får väl gräva bort nässlorna en annan gång. Just nu tar de över om jag inte kör med trimmern.

Det var förresten jobbigt det också! För axlarna. Den var tung och remmen var väl inte riktigt anpassad för kvinnor eller rättare sagt korta människor. Så jag med mina 162 cm fick hela tiden hålla upp den tunga trimmern med muskelkraft. Suck, varför är aldrig trädgårdsarbetet sådär vackert och romantiskt som man tänker att det är på vintern? Då ser jag bara framför mig alla blommor och det vilsamma ogräsrensandet...

Fast det ÄR det egentligen. Att ha jobbat i trädgården några timmar, oavsett hur sliten man känner sig efteråt, ger en sån skön och avspänd känsla. Det gör något med ens själ. Man blir lycklig helt enkelt. Och det är väl den känslan som man minns. 

Jag sitter mest hela dagarna med krum rygg och fingrarna i jorden. Ogräsbekämpningen har börjat och min metod att rycka allt för hand med vänster hand gör att jag alltid drabbas av akut tennisarm. Sover knappt om nätterna för att den värker. Alla rabattkanter, alla buskar, alla gångar, alla ställen i vår stora trädgård där maken inte kommer åt att klippa med gräslklipparen sliter jag av manuellt. Det blir en del. Och det blir en väldigt monotont och mekanisk nötning. Så det är inte konstigt att muskeln säger ifrån. Eller om det är leden. Nåväl, många brännässlor blir slagna på fältet. Vi har vääääldigt mycket brännässlor och vildhallon och maskrosor och de blir fort väldigt stora och höga. Men jag kämpar.

Men just nu måste min arm vila. Jag är extremt vänsterhänt. Är totalt handfallen med höger hand. Den duger inte till mycket.

Egentligen sliter man i onödan. Maskrosor och nässlor är ju egentligen väldigt vackra!

Och man får många fjärilar. MEN även om jag drar nässlor i en hel dag så har vi minst lika mycket kvar. Eftersom trädgården legat i träda i många år har nässlorna tagit över och överallt där vi går och där man måste fram måste de bekämpas. Jag försöker gräva upp de långa rötterna men orkar inte alltid. Det tar för lång tid. Så jag sliter bara bort själva nässlan och så kommer det nya inom kort.

Jag får betrakta det som terapi! 

Och det är gratis. Gratisnöje. Och gratismotion.Synd att magmusklerna inte kan dra ogräs...

Fick ett mejl nu ikväll.

Ny text på Den blomstertid nu kommer:

Annars sitter jag och saknar min tolvåring som åkt iväg till Kiruna med tåget. Han kommer att ha så kul och inte sakna sin mamma ett skvatt. Fast han har ringt fyra gånger redan så liiiite saknar han nog mamsen iallafall. Det är så svårt att släppa taget, men man måste. Jag gör det, men våndas och lider i det tysta. Hönsmamma? Jag??? Bah!

Ja, är ni redo för lite mönsterchockar? Varsågod:

Ett blomtokigt svorum. Men sååå läckert.

Och så ett färggalet kök. Tänk vad pigg man skulle bli när man kom ner till detta kök!

Jag blir glad av dessa bilder!!!

Tapeten i barnrummet nedan är tuff!

Och lådorna under sängen! Va? Är de inte söta!?

Nu får ni vila ögonen med lite vitare miljöer . Det ÄR vilsamt med vitt och man kan ju busa till det ändå. Vi nordbor kanske inte vågar kräma på så mycket på grund av avsaknaden av dagsljus långa tider av året och särskilt vi här uppe i Norrbotten då.

Här kommer en till lite mildare variant.

Ack, så vackert!!!

Har hittat en hemsida som är helt magisk om man gillar inredning. Taverne Agency heter den. Där finns allt för alla stilar. Jag kan fastna huuur länge som helst. Ändå har jag inte sett allt.

Jag kikade (förstås) in på avdelningen Colourful.

Jag sparade några bilder som jag måste visa er. Varsågoda!

Kolla in insidan på denna vitrinskåp. Älskar det gröna mot det turkosa och så det dimmigt lila. 

Trädet på den blå väggen påminner om min giraff-fast bara såå mycket coolare. Kolla in isbjörnen!

Jag hade funderingar på att tapetsera garderobsdörrarna i hallen  med röd tapet, men var tveksam till om det  skulle bli för rött. Nu vet jag att det inte kan bli för rött! Det  kan ALDRIG  bli för rött.Så läckert!!!

Varför har jag inte vetat att jag vill ha ett rosa fönster och gröna väggar? Det är klart jag vill ha!!! 

Grönt och rosa är så fint ihop!

Se bara vad lampan lyfter rummet.

Sån här karibiengulgrön färg är helt briljant. Men hur ofta vågar man safta i så här? Men se så bra det blir!!! 

Grönt är min absoluta favoritfärg! Jag MÅSTE måla en knallgrön vägg!

Såna här plåtskåp har vi också, men gråa.

Hur kunde jag välja gråa skåp? Ja, det fanns bara gråa då, men ändå. Gråa skåp är ju så...grått!

Jag vill måla dem!!!

Nu ska jag skona er en stund. Har fler bilder men de är väääldigt mönstrade. Så ni får vila ögon och sinnen en stund! 

Jag har slutat se på teve. Eller rättare sagt, det är ju bara fotboll på teve och jag orkar inte se det, så jag har massor av tid över på kvällarna. Har jag missat Sommartorpet? Kommer inte ihåg vilken dag det gick, men det är väl ungefär det jag vill se.

Ikväll har jag tapetserat istället för att se på teve.

Nej, inga väggar. Bara burkar.

Hm, vad ska hon ha dem till då, kanske någon undrar. Jo, det är mina gamla bestickburkar som fått sig nya kläder.

De står alltid nära bordet så att det är lätt att duka.

När jag ändå hade tapet och taperklister framme fick ett tråkigt furuhyllplan sig en tapet också. Dottern valde vilken tapet. Jag hade föredragit den småblommiga men hon valde medaljongen. Det blev bra ändå.

Det passade inte i hennes rum. Alltså passade den. Eftersom jag gillar när det bryter av!

Den ska ha en klämspot på sig men jag måste vänta till imorgon då tapetlimmet torkat.

Jag har idag köpt tre födelsedagspresenter till min dotter som fyller år snart. Måste köpa några fler. Hon brukar vara så lätt att köpa presenter till men inte nu längre. Denna gång känns det som att hon har allt. Att minsta leksak gör att det svämmar över inne hos henne. Men så känner ju inte hon, så jag måste ta mig i kragen och sluta känna efter och verkligen köpa lite nya leksaker. Det är Little Pet Shops och Polly som gäller...

(Men hon HAAAR ju massor...!)

Hittade en asiatisk butik som sålde Hello Kitty prylar. Där hittade jag också en tavla som jag inte kunde motså. Guldfiskar målat på sidentyg. ACK så vackert! Och sååå orientalsikt! Passar så bra in i mitt norrbottniska kök!

Så till sist måste jag visa hur stor Pommac ser ut ibland. Vilken jättehund han har blivit! Lille söte Pomsi! Jag nyser inte längre av honom. Som jag trodde, ren och skär inbillning. Eller så var det ren och skär viljekraft som skrämde bort allergin. Jippi.

Jag har aldrig visat hur dotterns rum blev sen det blev färdigt. Eller nästan färdigt. Det kanske beror på att det blev färdigt först idag eller igår.

Hon började leka och leka därinne på en gång och jag kom av mig. Gillade att hon lekte in sig. Men nu när hon gjort det har vi hunnit möblera om en gång. Hon är sin mor upp i dagen i den frågan!

Nu ikväll har vi städat och fotat. Så här blev det:

Skåpen har flyttats dit sängen stod. Sängen står där röda skåpen stod. Den rymdes på millimetern. Till vänster är dörren, vid fotänden och det går precis att stänga dörren.

Skrivbordet har fått stå kvar och vi har "vågat" hänga upp lite grejor på väggen. Min dotter ÄLSKAR sina saker och vill INTE gömma dem i lådor och skåp.

Ändå har jag rensat bort massor!

Det röda skåpet rymmer massor av grejor.

Även byrån sväljer en massa prylar såsom Pollysar och Barbies och Winx och dockkläder och sygrejor och allt möjligt som hon har.

Hon har nu tre stycken dockskåp i sitt rum. (Har jag sagt att jag aldrig hade nåt när jag var liten...?)

Det nyaste som jag köpte på loppis har blivit mjukisdjurshus.

Och favoriten i rummet för mig är fortfarande GIRAFFEN.

Trots att den hindrar viss ommöblering. Jag vill ju inte gömma den bakom någon skåp eller så. Nej, giraffen måste synas!

Vår ordinarie renoveringsplan var mer "diskret". Mer nedtonad. Allt skulle vara rött och vitt. Men det blev för tråkigt! För oss. Det smög sig genast in en massa färger. Det var nog det här lapptäckets fel. Det gjorde att alla färger blev välkomna!

Lagerhaus var ingen höjdare! 

Har varit dit för första gången idag. Dottern köpte en liten bordspapperskorg, men det var nog en av få saker som jag föll för. Vet inte om det är jag som blivit antishoppoholic, eller om det var en oinspirerad affär? Svårt att avgöra. (Hundsparbössa från Lagerhaus.) Jag blir mer och mer kritisk. Det är sällan jag blir sugen på att KÖPA något när jag går in på butiker. Däremot blir jag sugen på olika prylar när jag ser dem i tidningar och i bloggar eller i någons hem. Ögonshopping räcker.

Mitt värsta jobb skulle nog vara i en butik. Det är som att meningslösheten drabbar mig när jag går in i affärer. Tjäna pengar, handla upp pengarna-vilket ekorrhjul! Ungefär så tänker jag och drabbas av akut shoppingleda.

Men tjäna pengar och äta för pengarna och köpa växter för pengarna och resa för pengarna och gå på bio för pengarna-DET är mera meningsfullt.

Kanske är det så att jag har allt jag behöver och är mätt på prylar liksom. Medan upplevelser är mer bristvara...

Hallå upplevelser! Resor! Anfall mig! Jag är redo!

(Måste bara tjäna lite mycket pengar först!)