Jag borde sova skönhetssömn, men jag blev så uppspelt av Flitigelisernas blogg ikväll där jag hade äran att omnämnas av Storeflittig, så jag var tvungen att sitta uppe ett tag. Det är så kul att kika runt i bloggar. Man kan ju nästan inte sluta. Jag får inspiration och ork så det är mest positivt!

Jag tog kameran och såg med nya ögon. Försökte se vad någon annan kanske sett. Har ni märkt känslan man kan få om man läser en tidning eller bok med viss stil, när man tittar upp på sitt eget hem, sin egen omgivining, kan man plötsligt se det med samma bildspråk som den fotografen förmedlat.Ett foto kan tas på så många sätt. Det är fotografens sätt att se som förmedlas. En fotograf som inte ser på ett hem med inspiration och kärlek, kan inte förmedla känslan i det hemmet på något bra sätt. Det är därför som en del inredningsfoton är så mycket mer inspirerande än andra. För man får se en känsla. Inte bara en platt bild. Så här kommer några bilder från mitt hem där jag försökt leka inspirerad inredningsfotograf. Håll till godo!

Vardagsröra på en skåp i köket.

en loppisfyndad lampskärm som inte funnit någon lampa ännu, men väl en ljusstake från Indiska.

Dotterns långa blomma fick en petflaska som vas. Rödblära kallar jag den blomman.

Det har lekts skola och överallt ligger högar med böcker och framför varje hög en liten lapp med en bokstav.

Jag gillar virkade pannlappar och handdukar.

Senaste loppisfyndet, 50 kronor för två stolar. Det fanns fyra stycken, men jag vågade inte komma hem med fyra stycken. Nöjde mig med två.

Bikinitopp på tork.

Detta skåp, detta vanvettigt fina skåp kostade 350 kronor. Jag såg det på Myrorna en dag i förra veckan. Jag föll pladask, men jag köpte det inte för jag kände att jag inte visste vart det skulle stå. Sen ångrade jag mig.

Efter några dagar visades det plötsligt i lokaltidningen där de hade ett potpurri reportage om begagande möbler. Jag tänkte; attans att jag inte köpte det, nu är det bergis sålt.

Åkte förbi någon dag senare och blev jätteförvånad då det stod kvar. Ett gediget träskåp, i charmig storlek, med lustig form och rödmålade luckor. Oupptäckt av alla utom mig.

Nu slog jag till.

Det bor nu i mitt syrum.

Syrummet delar jag med 12-åringen i hans rosa rum. Han älskar färg han också.

Har ägnat hela kvällen åt att prismärka en massa väskor och annat eftersom jag imorgon ska stå och sälja på Svartösta´dan. Vi har ett underbart område i vår stad som heter Svartöstan. Det ligger närmsta granne med järnverket och är en av få ställen i denna stad där det finns många gamla hus. Det är skön stämning där, inte som i vanliga villaområden, utan lite så där skön bohemisk stil. Avslappnat, konstnärligt. Tyvärr tror jag att det börjar bli "fint" att bo där så sakta men säkert kommer antagligen den sköna stämingen försvinna. Men än så länge är det sån loj härlig känsla i området. Jag tyckte att mina väskor och andra saker skulle passa in där. Hoppas det iallafall.

Temperaturen har sjunkit i gen så vi har endast tolv grader ikväll. Brrr. Så fort man vänjer sig vid 25! En hel dag hann vi få iallafall. Så ikväll kurar jag inne.

Maken är borta i natt, han vaktar i hamnen där vi har båten. Det måste alla båtplatsinnehavare göra en natt var. I natt var det vår tur. Jag fick dock dispens eftersom jag ska stå och sälja hela dagen i morgon. Jag måste ju vara trevlig och inte trött och grinig! Svärfar har ställt upp istället för mig. Skönt! Det finns faktiskt betydligt roligare saker än att sitta i en hamnstuga och spana efter eventuella båttjuvar en hel natt.