Alla inlägg under juni 2008

Av Persilja - 29 juni 2008 22:31

Jag har fått ett sug efter lila! Ljunglila, mörklila, ljuslila. Det är så vackert!Bild från Rice.


Lila ihop med rosa och blått och grönt är så glatt och vilsamt på samma gång. Det kallas kanske harmoni?

Kanske borde vardagsrumsväggarna bli lila??? 

Av Persilja - 29 juni 2008 21:32

Den här helgen har gått i smärtans tecken. Fy för den lede, jag önskar inte min värsta ovän ett njurstensanfall. Tänk mensvärk och uppgradera det 10 gånger, typ ett sent missfall, för den som varit med om det. Plussa på illamående och kräkningar och så en skarp punktsmärta på njuren bak. Sen lägger tarmarna av och man blir allmänt uppsvullen och öm i buken.

Medicinerna jag fick hjälpte inte ett skvatt, det var som att äta sockerpiller så igårkväll stod jag inte ut längre och åkte in till jourcentralen. Där skickade han mig vidare direkt till sjukhuset och så fick jag en fullständig undersökning av proffsiga läkare. Både en gynekolog och en kirurg gjorde grundliga undersökningar och man kunde förkasta den första läkarens diagnos med infektion i livmodern. Skönt. Till slut var det bara njurstensanfall kvar att gissa på och jag tror det stämde bra. De ville skicka mig på röntgen i och med att jag hade så ont i njuren, men jag förhandlade mig till ett röntgenbesök imorgon måndag istället. Så slapp jag tre timmars väntetid där på sjukhuset bland en massa gloende människor. Hellre åkte jag hem och hade ont i lugn och ro. Dessutom fick jag dundermedicin som verkligen tog bort smärtan och har gjort så hela dagen idag också. Det är bara illamåendet kvar och det går att leva med.Jag ser det som en hjälp på vägen in i bikiniformen.

Alla sätt är bra...

Idag kom sommaren upp till oss! Eller den kom visst redan igår men då var jag fullt upptagen med att frossa och krampa så jag hade ylletröja och tjocksockar och jeans och en massa sjalar på mig hela dan.

Men idag har jag orkat pyssla lite i växthuset korta stunder. Petade ner några snabbväxande rosenbönor. De är så tacksamma då de skjuter iväg i raketfart och snabbt fyller upp ställningar med härlig grönska. 

Jag kör alltid med de för att jag är så otålig. Krassen tar alldeles för länge på sig, men när den är igång slår den rosenbönan med hästlängder tycker jag. Det ser frodigt ut med rosenböna och det är det jag är ute efter. Snabb och snygg trädgård. Sen kan jag förstås peta i lite långsamväxande saker också. Perenner och sånt som behöver  en massa år på sig för att se vackert ut. Men under tiden fyller ringblommor, rosenbönor, slingerkrasse och annat ut rabatterna. 


Av Persilja - 27 juni 2008 21:42

Jag har sytt några väskor. Inte idag, inte igår, inte i förrgår, nej, före pms:et och allt det andra. Men jag fotade de idag.

Ser helt galen ut här också. (Maybe I´m going crazy for real???)

Det är väl sådär man ser ut när man ler och försöker visa att man inte alls har ont eller är deppad. Se så glad jag är!!!  (Mouhahaha) 

Nästa bild är mer sansad...

Och nästa också. 

Väskorna finns som vanligt på Persiljas Verkstad. Välkommen in om du har lust! 

Av Persilja - 27 juni 2008 21:16

Om någon idag stött på en misstänkt galen kvinna som med stirrig blick och beslutsamma steg ångat genom stan med spretigt hår och sett allmänt ofräsch ut så var det säkerligen jag.


I förrgår natt vaknade jag med molande värk i underlivet. Jaha, tänkte jag, där kom den äntligen, den befriande blödningen som så effektivt sköljer iväg pmskänslorna. Nix. Inte en droppe. Men en massa kramper. Kramperna fortsatte hela dagen och jag låg mest till sängs med en varmvattenflaska på magen. Hela dagen, hela natten. Och i morse när jag vaknade gjorde det så ont, så ont. Dessutom strålade det upp mot ryggen. Aj då, tänkte jag och ringde vårdcentralen. Jag fick komma dit och då mådde jag tjuvtjockt, frossade, mådde illa (spydde) så det var verkligen inte tal om att det var behövligt att åka dit. (Annars är jag en sån som sällan går till doktorn för att jag alltid blir så plötsligt frisk så fort jag måste dit.)

Läkaren undersökte mig ganska noggrant och kom med diagnosen;

1. Infektion i livmoder.

2. Njursten.

Alltså två totalt helt olika diagnoser och han påstod att jag hade båda. Eller han gissade det.

Han skrev ut medicin för dem båda och jag åkte hem smått förvånad. Ena dagen frisk (om än låg) andra dagen med två akuta sjukdomstillstånd. Märkligt. Men bra att jag fick mediciner.


Äldste sonen fyller snart år och har önskat sig en enda sak. Ett Xbox360 Elit. Han har önskat sig det på sin förra födelsedag, till jul och så nu. Jag kände att det är en önskan som verkligen stått sig och bestämde mig för att äntligen uppfylla den. Varför jag inte gjort det tidigare beror på att jag tycker att det spelas tillräckligt mycket i det pojkrummet...

Nu visste jag att det kan vara svårt att få tag i dessa spel ibland. Man måste beställa i värsta fall. Så jag kände att jag var tvungen att åka in till stan och köpa eller beställa detta. Allra senast idag.

Och ont hade jag. Så förbannat! Nu visste jag dock vad det onda kom sig av och det är som att med den vetskapen kan man pusha sig själv lite mer. Har man oron att det är något farligt är det som att det gör mer ont. Så är det för mig iallafall.

Men jag hade tillräckligt ont ändå så att det antagligen syntes. Jag gick lite krum, skärpte mig och flämtade och såg säkert helt galen ut. Dessutom hade jag inte orkat byta om från min "lantliga klädsel" (läs: gå ut med hunden i sunkigaste möjliga klädsel) som jag springer omkring i här hemma.

Så nu vet ni vem hon är. Den galna bitchen som gjorde stan idag...

Efter Xboxinköpet gick jag på indiska och köpte mig fyra uppiggande ljuslyktor. De var bara tvungna att flytta in i mitt växthus!

Mitt växthus som faktiskt lyckas lagra lite värme trots vårt kalla väder.

11 ynka grader har senaste dagarna bjudit på. Men i växthuset kan det nog bli varmare om bara solen visar sig korta stunder. Så det är en del växtkraft.

Härligt, snart kan jag skörda min första paprika. Undrar när den är mogen?



Av Persilja - 26 juni 2008 17:49

Försöker sluta deppa och finna tillbaka till inspirationen. Jag har verkligen inget att deppa över! Men försök säga det till pms-filten. Har försökt slänga ut den på vädring men den kastar sig över mig direkt igen. Suck. Det är bara att göra det bästa av det. Låta bli att försöka vara glad. Låta bli att försöka vara pigg. Låta bli att försöka ha inspiration och lust. Sluta göra motstånd. Låta den ta över en stund och göra sitt. Det kanske är nån mening iallafall. Att jag ska vila, ta det lugnt, släcka glöden, raka ur gammal aska innan jag eldar på igen.

Försökte nyss desperat göra motstånd och bloggade runt och hittade en inspirerande bild hos underbara Knackstudios.

Inspiration. Kort och gott.

Men den får ligga här och inspirera nästa gång jag går in och förhoppningsvis inspirerar den någon av er därute under tiden.

Annars ska jag sätta mig i soffan med en kopp te och slötitta på teve. Det är alltid bra!


Idag säger vi grattis till en underbar pojke som bor i himlen! Han skulle idag fått fylla 13 år. Men han fick aldrig fylla 10.

Tanken på honom kan verkligen ställa allt i sina rätta proportioner.

Pms! BAH!

Av Persilja - 24 juni 2008 23:59

Jag är en människa med många bottnar. Ena dagen svindlande lycklig, andra dagen djup förtvivlan. Det är SÅ jobbigt att vara sån. Berikande på så sätt att mina UPP blir väldigt höga. De måste det eftersom mina NER blir väldigt djupa.

Men det känns ibland lite onödigt att svänga så här, som en jojo, bara för att jag lider av PMS. Jag vet ju att det är det som spökar. Simpla kroppsliga hormoner. Små kemiska substanser som ställer till det för mig. Försvårar livet som borde vara enkelt. Gör det komplicerat och svårt.

Och när de är borta ur min kropp är det knappt att jag kan komma ihåg hur det kändes. Jag är som Dr Jekyll och Mr Hyde, förutom att jag inte är våldsam eller hotfull. Jag är bara deppig eller toklycklig. 

Jag är nu på väg ner i ett svart hål. Jag vet vad som väntar. Jag försöker häva det genom att äta choklad och ta det lugnt. Vara snäll med mig själv, inte utsätta mig för stress, inte komplicera tillvaron. I och med att jag vet vad som väntar kan jag förutse mina reaktioner och undvika tillfällen som försvårar min tillvaro. Det ä ju inte alltid man kan det. Ibland krockar det rejält med stressiga, fullmatade scheman och då är det som allra värst.

Ibland längtar jag till klimakteriet, då allt det här upphör.

Tänk, det finns kvinnor som aldrig lider av detta! Som inte alls får svackor. 

Så många timmar och dagar som försvunnit till detta tillstånd.

Att det inte finns ett piller att ta för detta?!  Det är ju en åkomma som många många kvinnor lider av och ändå händer det inget. Forskas det över huvud taget i frågan?

Jag kan ibland känna att jag slösar min tid. Men för att inte bli helt galen måste jag ju tro att det är nånting bra. Att jag kanske inte skulle nå de höga topparna om jag inte åkte ner i dalarna.  

Men tänk om det är så att de som inte lider av PMS har en hög kvalitativ tid hela tiden. Att de når topparna och bara hamnar i nedförsbackarna ibland. Att de aldrig når de djupa mörka dalarna utan snabbt är på väg upp i solskenet igen. 

Man vill ju gärna tro att det ska finnas nån mening med det hela... 

Av Persilja - 24 juni 2008 10:05

Så har då dottern fyllt år. Hon föddes för 8 år sen, en dimmig midsommaraftonsnatt. Precis när jag försvann in i dimman, (födslovåndorna/lustgasångorna) lättade dimman ute och när jag tittade ut genom fönstret efter att hon kommit ut och fridfullt låg på min mage spred ljuset sig och midnattsolen sken. Det var en magisk natt, inte bara på grund av hennes ankomst. En riktigt trolsk natt då man nästan kunde se älvor dansa.

Nu är hon åtta år och jag minns precis hur jag var när jag var åtta år. Det var kompisen som gällde framför allt annat. Jag hade en bästa vän som hette Anette som jag alltid var med. Vi fnittrade och lekte och spenderade dygnets vakna timmar ihop. Samma gör min dotter nu med sin allra bästaste vän. Det är en fröjd att se dem ihop, det är äkta kärlek och de ser inget annat än att vänskapen ska hålla livet ut. Deras älsklingsdröm är att de ska bo ihop som vuxna. De ska ha två hus. Ett på kanarieöarna.

Tänk att hon fann en vän här i Luleå som blev så betydelsefull för henne! Vilken lycka!

Igår började dagen med att vi sjöng för henne.

Hon fick öppna alla sina paket och Pommac stod och studerade varje öppning noga. Han älskar paket och dess innehåll. Vi hade ett paket till honom med men hade inte kunnat hålla oss, han hade fått sitt dagen innan.

På dagen var hon på basketskola med sin bror och senare på kvällen var det dags för kalas med tårta. Före det hade hon fått bestämma mat och det blev köpespizza. (Skönt för mig att slippa matlagningen!)


Det blev två tårtor, en röd och en brun. Den bruna med kaffesmak. Det blev kokostoppar, kakor och maränger. Och läsk. Egentligen skulle kalaset varit utomhus.

Men molnen såg regntunga ut så jag dukade inne och precis när gästerna anlände klockan sex kom första regndropparna.


På kvällen, efter kalaset satt vi tillsammans och såg Jönssonligan och precis när hon trodde att dagen var över, sent på kvällen, knackade det på dörren och hennes bästis kom med ett paket. Hon ville prompt lämna det på rätt dag och hade fått sin pappa att köra milen som skiljer dem åt. Lycka!

Idag kommer bästisen hit och då ska de leka med alla nya saker och sen ska hon sova över här så idag blir det också en gulddag för min stora 8-åring.



Av Persilja - 22 juni 2008 21:05

Vi har inte mer än kring 14 grader här trots att solen skiner. Det är som att värmen inte riktigt vill komma igång!

Imorgon fyller dottern åtta år!

Har gjort två tårtor efter hennes önskemål. Båda har glasyr och inuti är det bara vaniljvisp och lite grapefruktsaft. Imorgon äter vi dem på släktkalaset. Här kan jag även visa mitt trick att hålla tårtfatet rent, ser ni smörpapperena där runt om? De drar jag bort efter garneringen och voilá är tårtfatet alldeles rent.

Barnkalaset har hon själv bestämt ska inträffa senare i sommar och då tillsammans med bästisen som fyller år i början av augusti. (Skönt, tycker jag...) En liten frist. Nästa vecka fyller äldsta sonen år, så det är tätt med kalas här hos oss under våren, sommaren.

Hela den här dagen har varit kravlös och skön. Loj, mysig. Vi har fikat i växthuset. Te och kakor och hårdbrödmackor.

Det är skön stämning där. Alla trivs där och eftersom det är kallt ute är det skönt därinne. Inte ett dugg för varmt ännu.

Jag har inte alltför många växter detta år. Växthuset blev ju klart först sent i maj. Men än finns det ju att köpa plantor så det kan nog bli någon fler.

Det ska bågna av växter tycker jag! Överdådigt helst!

Fast det är ju viktigt att man rymmer möbler också. Jag är väldigt nöjd med hur det blev. Även om det inte alls är klart.  Jag har bara burit dit några möbler och inte alls känt in mig. Men det känns bra redan nu. Kan det nånsin bli fel i ett sånt utrymme???


Jag älskar pelargoner och särskilt såna här som är mönstrade, äggskalsmönstrade kanske det kallas? Den här skönheten hänger på bron. Mörkt mörkt röda är blommorna. Fast nu ser jag att de ljusnat. Hm. Kanske kylan? Våra nätter är MYCKET svala!

Klockan är nu halv tio och solen lyser vackert in genom fönstren. Luften är kall och kylig. Det är krispigt ute. Och myggen håller sig borta. Det är rätt så bra väderlek egentligen! 

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19
20
21 22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Fyrabarnsmamman med Blogkeen
Följ Fyrabarnsmamman med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se