Jag mejlade ju mama och fick nyss detta svar:
Hej Pernilla,
Jag postar tidningen till dig i dag.
Bästa hälsningar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jennie Andersson
Ekonomi/redaktionsassistent
mama
Hurra! Nu gäller det att posten sköter sitt jobb!!!!
Längtar till posten i morgon!!!!
Lucia
17 april 2008 21:17
Kan knappt vänta till tisdag nu! Förstår din iver så väl : )) Mest av allt vill jag läsa vad de skrivit om er men självklart också se bilderna. Hoppas din tidning kommer imorgon så att du får lämna lite förhands info till alla oss nyfikna. Kram på dig!
Maria / Frøken Fryd
17 april 2008 21:20
OOiiiii !!! Persilja - jeg vil også se med !! Men jeg tror ikke man kan købe svensk mama her i DK. Kommer du mon til at lægge billeder af bladet og tekst her på bloggen ?? Det håber jeg.
Hvor er det kult at du er med, men det forstår jeg jo - du har din helt egen stil, og den er virkelig stilig *smil*
Måske det også er noget der kommer med alderen. For at drage din kommentar fra mit indlæg om sundhed ind her. For den selvsikkerhed og tryghed du fortæller om, er lige netop det jeg mener. jeg mærker det jo selv, på mig selv. Og det er en god følelse at være egoistisk i den henseende. Både på det personlige plan udvikler man sig, såvel som på det mere "overfladiske" plan. Som feks. stil og bolig.
Må også bare lige rose dit computerhjørne. Der ser hyggeligt ud - kan forestille mig der kan være trængsel om maskinen, med barn, hund, og måske også manden. Sjovt at se hvor du sidder og spreder dine tanker.
Ha en god weekend,
klem Maria
http://marias-sted.blogspot.com
therre
18 april 2008 04:24
Kul! Kan du inte scanna in o visa oss bilderna här i bloggen? Jag läser ju inte Mama :P
http://www.therre.se
Gry
18 april 2008 07:55
Måste kommentera det du skrev hos mig. Ja, självklart är det så att självklart kan önskemålen se olika ut hos krisdrabbade. Och helt sant som du säger att det värsta är når folk håller sig borta.... Det jag menar är att man inte ska förvänta sig att den drabbade vill prata mycket om det som hänt, vill ha sällskap hela tiden, vill ha blommor, vill si eller så. Det är så olika hur sorgen och skräcken yttrar sig, så det är liksom inte läge att analysera och lägga för mycket i beteendet hos den drabbade, om du förstår.... Sen är det med maten jätteviktigt, och tyvärr någonting som glöms bort. Har även sett någon mera kommentera hos mig, och jag har hört av flera drabbade, att det att bara säga "säg till om du vill ha hjälp med något... är meningslöst. Du ber inte om hjälp. Föreslå någonting i stället (som att ta hand om barnen en dag, handla, andra praktiska göremål...)
Tja. Det finns mycket att säga om det här... Även det med blommor, som någon mera har reagerat på hos mig. Tjejen har ett barn som haft cancer och de upplevde också blomhavet som en förestående begravning.
Viktigt att tänka på att många inte fungerar rationellt vid kris, och att som anhörig eller vän inte ta åt sig eller som jag sa, analysera allt som sägs och görs. Bara finns till....det är nog det viktigaste.
Kramis Gry
http://www.baragry.blogspot.com
Jenny
18 april 2008 07:58
Tjohoo!!! Vad kul!!! Jag har precis startat en ny prenumeration av tidningen så jag hoppas jag får den i lådan idag!!! Det är ju så mycket roligare när det är reportage om någona man "känner". Du förstår vad jag menar... :) Jag är övertygad om att det kommer vara kanonbra!
Ha en härlig helg! Kram Jenny
http://www.mywhitecottage.blogspot.com
Jenny
18 april 2008 09:23
Kul att du gillade mina glas! De har jag köpt i en butik som heter Epok som ligger i Linköping. De kommer från Housedoctor. Håller med dig, formen är annorlunda och vacker i sig. De är väldigt tunna i glaset och såna glas älskar jag att dricka ur!
Kram igen!
http://www.mywhitecottage.blogspot.com