Nä, jag gillar inte påskpynt vidare mycket. Tänk vilken flax; påskpyntslådan var försvunnen! Vi har letat och letat men inte hittat den. Dottern som var så sugen! Och jag har INTE gömt den, nej, en så grym moder är jag inte att jag förvägrar de små sina påskpyntarstunder bara för att jag är en slags estet. Närå! Nog skulle de fått frossa i påskkäringar och kycklingar och tuppar och ägg för hela slanten. Om vi bara hittat lådan!

Men hur jag än ogillar påskpynt så älskar jag påskkäringar!!! Det är de ljuvligaste varelser som finns! Jag hoppas det ringer på riktigt många! Och här är dottern med kompis:

Så söta!

De gick dock runt alldeles för tidigt/sent för ingen öppnade. Eller så gjorde de som jag hörde på radio att någon gjorde; gömde sig bakom gardinen och vägrade öppna för "tiggarna". Usch vilka glädjedödare i såna fall. Men jag tror det var så att de flesta inte kommit hem från jobb/handling ännu eller så hade de som var lediga hunnit sticka iväg till stugor och fjäll eller vart man nu far när man bor i Luleå och firar påsk. Hur gjorde vi innan vi flyttade härifrån? Åkte till någon stuga tror jag...

Har idag fått återfall i förkylningen. Min jojoförkylning. ÄR täppt i näsan, värk i halsen och allmänt hängig. Har legat på kökssoffan en stund och DÅ fick jag min lilla knähund i famnen... 

Mys! Eller rättare sagt MOOOOS!

Han kikar ut på snön.

Jag håller nämligen honom på lite diet. Inte överdrivet, men han får lite mindre torrfoder. Han är nämligen ganska fet stor. Resultatet av den minskade mängden portioner är att han verkar ständigt hungrig. Han går och tittar på mig och ger mig suktande blickar och så plingar han i sin klocka hela tiden för att få gå ut och äta...snö! Det kanske är en bra diet!

Nu ska ni inte tycka synd om Pommac. Han får torrfoder tre gånger per dag.  Och så får han odefinierbart många tillstuckna små godbitar. Han är mästare på att dupera sina småhussar och lillmatte. En blick och de faller. Därav dieten. Det enda jag kan reglera är då torrfodret.

Ni som påskpyntat behöver inte försvara ert påskpynt längre! Jag har också pyntat! Så nu är jag på er sida! Mouhahahaha!

Har till och med fått en påskkruka med underbara såna där blå blommor, lökar ni vet, kommer inte pååååå namnet aaargghhh!!! Irriterande. De sitter ju på tungan!!! Inte blåklint...åååååå!

Och ett grönt ljus kan väl betraktas som påskpynt. Passar bra med Myntaduken!

Så! Ser ni vad jag pyntat!!!

Och strax kommer skolbarnen hem med allt påskpynt de gjort idag...

JAAAAAA! Pärlhyacint!!!!!!!!!!!!!! 

Hurra för barnens slöjdalster! Igår kom 9-åringen hem med en present. Lyckan att få ge det han gjort själv lyste som solen i hans ögon. Och lyckan att få är minst lika stor!!!

En servetthållare! Men Luleå Hockeys emblem. Sonen som är den ENDA killen i klassen som inte spelar hockey protesterade lite och gjorde andra sidan så här: För han älskar basket! Fin va?!!!

Andra slöjdalster jag fått genom åren är till exempel denna knoppbräda:

Målad i mammas favoritfärg av äldste sonen (då 8 år).

Och denna har samma  son gjort:

Jag har klistrat på presentpapperet. Visst är den fin!

Och så denna fina bricka som 11-åringen kom hem med på alla hjärtans dag. Det finns inga finare gåvor att få en dessa!!!!!!!!!

Finns det nån sån rörelse?

Isåfall vill jag gå med!

Jag ORKAR inte påskpynta!!!!!

Tycker så lite om färgerna till påsk...gult och orange...kan det vara därför. Jag har aldrig gillat påskpynt.

Men påskpyntat har jag. Tidigare år...

Påskfjädrarna sätter jag nog upp i busken här ute istället för att ta in ris. Bild lånad här. Och alla kycklingar får stanna i sin låda om jag får bestämma. Fast barnen plockar nog fram dem.

Måla ägg är däremot kul. Men nuförtiden orkar jag inte blåsa ur dem utan vi målar de som ska ätas upp. Mycket bättre! Förgänglig konst är minst lika bra som bestående.

Och påskmat blir jag lite trött av.

Åtminstonen när jag står på affären i kön. Vagnar lastade upp över kanterna med skinka och hela laxsidor och äggpaket och lammstekar och påskmust och kilostunga påsar med godis och mer mat mat mat mat. Jag blir matt matt matt!

Vad är det med mig?

Själv står jag i kön med två jästpaket, en tidning (Gård och Torp) och två filpaket. Tänker att alla säkert tycker synd om mig och tänker "stackarn är ensam till påsk". För runt mig står paren med sina fullastade vagnar. Vem ska äta all den där maten tänker jag???

Åker hem och kan inte komma på en enda sak jag måste handla.

Men det måste jag väl?

Vi ska ju ha gäster en av dagarna. Och åka till stugan och grilla en annan. Så jag måste. Men jag orkar inte. Och jag orkar ännu mindre när jag ser den hysteriska shoppingen som alla ägnar sig åt.

Nej, jag skriver en lista imorgon och åker till en liten butik och handlar det vi behöver.

Suck. Det är jobbigt att vara trött. Men också på nåt vis skönt. Vill inte vara en av de där som står stirriga i kön drabbade av köphetsen.

Det är nästan lika hysteriskt som till jul!

Solen gassar! Måste trotsa huvudvärken och gå ut på isen och lapa sol! Det är förebyggande.

Jag gissar att huvudvärken kommer av att det är snortäppt uppe i hjässan. Nån slags bihåleansamling som gör att det blir dunkelidunk. Men solen kan nog hjälpa kroppen på traven.

Jag är motsatsen till de som ringer doktorn direkt. Jag väntar oftast i det längsta. Jag tycker att kroppen ska få en chans att försöka läka ut alla virus och förkylningar. Så får man bättre motståndskraft på längre sikt. Min man är tvärtom. Har barnen haft feber tre dar har han nästan panik och vill åka in akut. Så en blandning av oss två blir nog bra. (Jag kanske väntar liiite för länge ibland.)

Jag blir galen på folk som skriker efter pennicillin på en gång. Det är ju det som gör att vi en dag kanske inte klarar en bakterie för att de fått motståndskraft och lärt sig pennicillinets alla försvarsattacker. Jag vill ha pennicillin att ta till den dagen vi får fågelinfluensa eller annat.

Då måste man låta kroppen arbeta själv ibland. 

Jag är inte mot mediciner eller att söka läkare. Jag är ingen fanatiker. Tycker bara att man ska ta det lugnt. Använda sunt förnuft och inte springa till läkaren så fort barnen är förkylda eller annat. Försöka se helheten. Är barnet i övrigt piggt och äter och dricker så kan ma faktiskt vänta ut sjukdomen lite...

Och själv känner jag ju när det är dags att gå till doktorn. Definintivt inte för en förkylning som kommer och går.

Men klaga lite här gör jag. För det hjälper! Säger jag att jag mår kasst, så ändras det alltid inom en stund efter att jag skrivit det. Eller skriver jag att jag är deppig så ändras det också snabbt. Skriver jag att jag har stökigt så jag inte mäktar mer, ja då har jag plötsligt städat tills nästa bloggomgång.

Bloggen är på nåt sätt en önskebrunn.

Så nu önskar jag att huvudvärken flyger sin kos ute på isen! 

Nu när jag kan ladda hem bilder har jag lånat två bilder från Linda Wikströms hemsida, nämligen de två som är från mitt hem. Det är sååå snygga bilder! Trolleri liksom. För jag vet ju hur det såg ut på riktigt! (Haha!)

Detta är (var i september) 9-åringens rum. Nu är det 11-åringens...

Och så här såg vardagsrummet ut då. Inte nu!

Inget ser likadant ut särskilt länge hos oss. Men man känner säkert igen sig ändå...

Resten kommer i "Mama" i majnumret...som jag vet nu.

 Nu är jag väldigt tråkig, men det var så lämpligt tema eftersom jag gjort en laddningsstation just idag. Så jag visar den. Den kommer förmodligen att fyllas på eftersom. Och för att spara ström har jag satt alla laddare i en förgreningsdosa med av och på knapp så att jag kan slå av när det inte laddas. Sladdarna som går ner döljer jag bakom ett bakbord som står lutat så lämpligt precis under.

Vill du vara med i tisdagstema kan du gå in och kika här. 

Om det var apelsinerna, giraffen eller att maken reste bort får vara osagt, men nåt slags energiryck fick jag iallafall. Har hunnit massor senaste timmarna. Har bara två barn hemma, de två mellersta. Dottern åkte till kompis med buss direkt efter skolan och äldste sonen är ej hemma ännu. Han skulle in till stan för att köpa ett par skor med ett par kompisar. Premiär för honom! Att åka på stan med kompisarna här och att handla skor själv. Hurra! För båda!

Det är så underbart med alla kompisframsteg att jag har lust att dansa en piruett varje gång!

Dottern ringde när hon kom fram till kompisen och berättade att det gick bra att åka skidor! Hurra för det också! Det visste jag, men att hon själv känner det är ju dubbelbonus. Ett trappsteg på utvecklingsstegen!

Jag har äntligen fått till matplatsen som jag tror att jag vill ha den. Först nu, efter att ha bott här i ca 10 månader känns det som att jag hittat det ultimata sättet att utnyttja rummet. Det är många funktioner som ska klämmas in och helst ska det inte se övermöblerat ut.

Kökssoffan står med ryggen mot fönstret och så bordet rakt ut från det.

På vänster sida om bordet är nu datorhörnan, som faktiskt funkar bäst att ha i köket.

Barnen kan vara på datorn medan vi vuxna är i köket. Dessutom ser man ut genom fönstret där och ser vem som kommer till ytterdörren. Känns bra.

Till höger om bordet ser det ut så här:

Mitt gamla porslinsskåp står perfekt där som ett vackert blickfång. I slatten som blir till vänster har jag gjort en laddningsstation:

För alla mobiltelefoner, kamerabatterier, tandborstladdare osv. De sitter i en grenkontakt som man kan slå av med en strömbrytare så att man inte behöver dra ur dem efter varje laddning. Nu ska vi försöka samla mobilerna där! De två översta hyllorna är ännu tomma-härligt! På sidan om porslinsskåpen har jag satt ett annat skåp som hyser finglas, kaffekoppar, glöggmuggar, tårtfat och assietter osv. Och ovanpå alla kokböcker. De kanske får en hylla så småningom...Fast jag gillar att fylla tomma ytor för annars fylls de bara med annat skräp!

Den inbyggda hyllan hyser pennor, sudd, pennvässare och annat läxmaterial och även linsgrejor osv.

På motsatta sidan har jag ytterligarre möbler; inget less is more här tyvärr, nej varje yta utnyttjas maximalt:

Den blå hyllan är praktisk att samla alla papper som vandrar runt, betalda räkningar, kvitton, rabattkuponger, ritpapper, teckningar, telefonkatalog (som jag aldrig använder, det finns ju eniro.se) kortlekar, och diverse andra mysko prylar som inte har annan plats än korgar och lådor i denna hylla.

Ja varje kvm har jag använt upp.

Designduon Simon och Tomas skulle pika mig för de udda stolarna vi har runt bordet:

Ingen är den andre lik.

Men jag gillar det! Det är medvetet valt så! Det är de som inte fattat att det är snyggt! Ha!

Ja, nu blev det inredningsfrosseri! Och det är så kul att ha en blogg och kunna visa precis så många bilder man ha lust med!