Jag satt och letade bilder på google (nu när jag kan ta bilder från nätet-dvs har lärt mig vilken knapp som är ctrl (rodnar rodnar)) till ett inlägg om oss kvinnor på VÅR dag.

Förut tyckte jag denna dag var lite löjlig och egentligen har den väl inget större värde idag heller men tänk ändå att vi måste ha en särskild dag för att få komma till tals och synas mer i tidningar och media. Tänk att det behövs!!!

Trots det hade vår loklatidning tre män på framsidan. Visserligen några kvinnor också, men ändå!!! Skärpning Norrbottens Kuriren!!! På kvinnodagen har inte chefredaktören sin bild på framsidan! Om han inte är en kvinna. Basta!

Men när jag googlade på tjej kom det upp en massa lättklätt, när jag googlade på kvinna, samma sak, när jag googlade på flicka också. Och de första rubrikerna som kom upp när jag googlar på kvinnor är Ryska kvinnor, och så olika typer. Dvs kvinnor som en handelsvara.

Fyfan vad sorgligt det är!!!!!

Så jag struntade i att ta någon bild från nätet! Idag hyllar vi kvinnor oss själva och alla andra kvinnor i vår närhet.

Jag lägger ut en bild på mig själv!

Hurra för MIG!

Jag är en stark kvinna som försöker tänka egna tankar. Jag försöker vara sann och glad och god.

Jag är full av brister och saknar massor av talanger men jag fokuserar på det jag faktiskt kan. Jag har massor av kraft att gå hur långt jag vill.

Jag måste bara lära mig det. Tro på det.

Förstå det.

Jag försöker inte låta mig nedslås av negativa kommentarer, eller människor som försöker ringakta mig eller sänka mig. Jag försöker blunda för det faktum att en massa hinder står ivägen för mig av ren tradition. Jag har en massa hinder bara i mitt eget huvud. Men de försöker jag upptäcka och sparka undan ett efter ett.

Jag är 45 år gammal och har inte kommit längre än så här, men jag försöker istället fokusera på att jag faktiskt fått en massa insikter på senare år och att jag försöker se dem och lära mig av dem. Jag är inte slut som artist fast jag egentligen borde vara det i det samhälle vi lever i. Jag struntar i att kvinnliga fyrabarnsmammor som passerat fyrtio år egentligen är passé på arbetsmarknaden, köttmarknaden, partnermarknaden, åsiktsmarknaden osv. Vem bryr sig???

Jag struntar i att jag kan bli kallad klimakteriekäring om jag höjer rösten för mycket.

För i min värld som jag skapat omkring mig är jag drottningen. Här är jag en vinnare, en stjärna, en förebild. I mitt huvud.

Och om jag kan behålla den bilden i mitt inre kan jag strunta i alla roller som en kvinna idag ska uppfylla i vårt mansfixerade samhälle.

Idag är det jag som är huvudperson och jag tänker ta för mig.

Jag hoppas alla ni andra kvinnor som läser detta idag också tar för er.

Ni är bäst!!!

Ni är så fantastiska varelser allihopa, så sträck på er. Kräv er plats!

Här kommer vi! Se upp världen!!! 

Det var som fanken!

I vår lilla bloggvärld där jag bloggar (bloggagratis.se) har några riktiga storbloggare börjat blogga. Nämligen Alex Schulman och co. Ni vet de som bloggade hårt på Aftonbladet och kastade skit till höger och vänster. Jag läste de inte då och har inte läst nåt nu heller, så egentligen vet jag inget. Vet bara att det är såna bloggare som ger oss andra bloggare en stämpel på hur vi är. Som om vi skulle vara likadana allihop bara för att vi är bloggare. Men dessa Schulmans har det ju skrivits massor om och de har ju haft otroliga mängder läsare så många har väl varit in och bildat sig en uppfatttning om "hur en bloggare är". Så nu står jag där på listan över bloggare tillsammans med dessa Stureplanskidz...som känns som Aliens för mig. Jag kanske borde läsa bara för att bilda mig en uppfattning.

Det märks att man är passé.

11-åringen satt vid datorn och småpratade om det han gick in på medan jag lagade mat. Jag såg alltså inte på datorn. Sonen säger:

Björn Gustafsson är cool.

Tycker du??? sa jag  och kände mig glad! 

Han har snygg "tvättbräda" också!

Va???? Haaar han!???? utbrister jag. (Det minns jag inte. Det är inte det första jag tänker på...)

Jaaa! Säger sonen. Värsta!

Nähä!!!!! säger jag. Mycket förvånad. Har han! Vad coolt! 

Jag funderar inte mer då, men nånstans får jag inte riktigt ihop sonens beundran för Björn Gustafsson.  

Nu fattar jag!

Sonens Björn G.

Min Björn G...
 

Vi har nu en kvinnlig partiledare i toppen på Sveriges största oppositionsparti och hon har dessutom ersatt en man som verkligen tog plats och märktes.

Mona Sahlin:

Nå, hur ofta nämns, hörs och märks denna kvinna?

Jag minns knappt alls att hon varit i media. De gånger har det varit mest negativa saker, att hon gjort felbedömningar och bytt ut fel folk i ledningen osv.

Vad håller media på med?

Jo, det som alltid inträffar när en KVINNA hamnar i makten. Antingen häxjakt, eller så tystnad. Två effektiva metoder att tysta en kvinna som tagit sig för långt in i den manliga sfären.

Jag kan vara HELT ute och cykla nu.

Detta är bara mina egna tysta iakktagelser från mitt perspektiv. Jag har inte lusläst alla drakar eller suttit klistrad vid tv-nyheterna. Men med de normala vardagsglasögonen på mig har jag noterat att hon nästan aldrig får nåt utrymme i media. Nästan så att man tror att hon aldrig gör nåt. Att hon är inaktiv. Ett resultat av medias bristande intresse för henne. Medias makt är såååååå stor. Har sagt det förr; media är den största maktfaktorn i vårt land.

Fredrik Reinfeldt syns betydligt mer. Okej, han är statsminister, men han syntes lika mycket som oppositionspartiledare!

Varför är det så här?

Jo, jag tror svaret är enkelt.

Mona Sahlin har ingen snopp.

En ny dag. Det jag skrev om igår kväll är instoppat långt bak.

Det är skönt att kunna få ut det ibland.

Jag har en skjutsardag framför mig idag.

Maken åker iväg till annan stad på jobb och idag är det jag vad jag vet nu sex skjutsningar och hämtningar under dagen/kvällen. På precis så knäppa tider att man måste hem mellan. Sånt är så trist när man inte kan hjälpas åt. Upphackade dagar gör att man inte får nåt gjort. 

Laga mat blir en stressakt. Allt blir det. För man ska hela tiden iväg. Det är såna gånger det hade varit bra om barnen hållt på med mer lagliknande sporter. Och inte individuella. Då kan de ju samåka.

Kanske kan en annan mamma hämta en gång idag. Sätter mitt hopp till det.

När barnen är i skolan sover Pommac mest hela tiden för oftast har vi varit på  en rejält lång promenad på morgonkvisten. Han lägger sig alltid här, oi dörröppningen där han har koll på hall och ytterdörr, badrum och kök och vardagsrum. Jag ska inte kunna passera honom obemärkt.

Han lyfter på huvudet och spanar vart jag går så fort jag rör mig. 

Min vakthund.

Men han har fattat fel. Det är inte mig han ska vakta. Det är ju huset och dess invånare. Han är mer av fångvaktar typen nu.

Kollar att JAG inte smiter... 

En dag med mycket sömnad.

En ugnspannkaka som höjde sig till skyarna och sen satt fast som berget i plåten. Nåja, barnen åt med god aptit, av det som kom loss...

En och en halv timmes promenad med annan hund och hundägare i byn i strålande solsken på vita isvägar. 

Inga skjutsningar whatsoever!

Ett stycket städat badrum.

Två elgitarrspelande kompisar hos 13-åringen, med hyfsat bra jam!

En hopläkt hudspricka  tack vare Elizabeth Ardens "eighthourscream". Svindyr kräm, stinker apa, men jisses vilket mirakelmedel. Jag passar alltid på att köpa en sån när jag flyger. Om den finns.

En förkyld 9-åring, en förkyld 7-åring, en frisk 11-åring och en hungrig 13-åring som vägrar "barnmat" som pannkaka. Jag faller väl till föga snart när han ber vackert och lagar nåt annat...

Men totalt sett hittills en riktigt hyfsad dag. 

Snyft! Plötsligt händer det!

Vi har haft en drömmorgon här! en sån där en på miljonen typ. Ingen stress, inga sura miner, ingen glömska, ingen tidsbrist. Bara harmoni, proffesionalism och lugn och ro. Känner mig som världens bästa mamma!!!

Smärta!!!

(Att två hade sovmorgon till nio och en var sjuk och det i verkligheten bara var en som skulle följas till skolan före åtta det kanske inte hör till historien?) 

Målning pågår.

Men jag började med det roliga!

Dotterns gamla skåp. Det blir skitsnyggt! Hon har sååå rätt lilla stumpan! Hur kunde jag tänka på vitt? När det ska vara rött! Tur hon såg det!

Det blir snyggt mot hennes vita vägg.

Samma röda nyans ska en av väggarna målas i.

Och så blandar vi vilt (nåja) med röda och vita möbler.

Nu är det bara det trööööökiga takmålandet kvar, samt tapetserandet. Har spacklat klart. Men kan ju inte slipa förrän jag har målat skåpen klar!