Finns det nån sån rörelse?

Isåfall vill jag gå med!

Jag ORKAR inte påskpynta!!!!!

Tycker så lite om färgerna till påsk...gult och orange...kan det vara därför. Jag har aldrig gillat påskpynt.

Men påskpyntat har jag. Tidigare år...

Påskfjädrarna sätter jag nog upp i busken här ute istället för att ta in ris. Bild lånad här. Och alla kycklingar får stanna i sin låda om jag får bestämma. Fast barnen plockar nog fram dem.

Måla ägg är däremot kul. Men nuförtiden orkar jag inte blåsa ur dem utan vi målar de som ska ätas upp. Mycket bättre! Förgänglig konst är minst lika bra som bestående.

Och påskmat blir jag lite trött av.

Åtminstonen när jag står på affären i kön. Vagnar lastade upp över kanterna med skinka och hela laxsidor och äggpaket och lammstekar och påskmust och kilostunga påsar med godis och mer mat mat mat mat. Jag blir matt matt matt!

Vad är det med mig?

Själv står jag i kön med två jästpaket, en tidning (Gård och Torp) och två filpaket. Tänker att alla säkert tycker synd om mig och tänker "stackarn är ensam till påsk". För runt mig står paren med sina fullastade vagnar. Vem ska äta all den där maten tänker jag???

Åker hem och kan inte komma på en enda sak jag måste handla.

Men det måste jag väl?

Vi ska ju ha gäster en av dagarna. Och åka till stugan och grilla en annan. Så jag måste. Men jag orkar inte. Och jag orkar ännu mindre när jag ser den hysteriska shoppingen som alla ägnar sig åt.

Nej, jag skriver en lista imorgon och åker till en liten butik och handlar det vi behöver.

Suck. Det är jobbigt att vara trött. Men också på nåt vis skönt. Vill inte vara en av de där som står stirriga i kön drabbade av köphetsen.

Det är nästan lika hysteriskt som till jul!

Solen gassar! Måste trotsa huvudvärken och gå ut på isen och lapa sol! Det är förebyggande.

Jag gissar att huvudvärken kommer av att det är snortäppt uppe i hjässan. Nån slags bihåleansamling som gör att det blir dunkelidunk. Men solen kan nog hjälpa kroppen på traven.

Jag är motsatsen till de som ringer doktorn direkt. Jag väntar oftast i det längsta. Jag tycker att kroppen ska få en chans att försöka läka ut alla virus och förkylningar. Så får man bättre motståndskraft på längre sikt. Min man är tvärtom. Har barnen haft feber tre dar har han nästan panik och vill åka in akut. Så en blandning av oss två blir nog bra. (Jag kanske väntar liiite för länge ibland.)

Jag blir galen på folk som skriker efter pennicillin på en gång. Det är ju det som gör att vi en dag kanske inte klarar en bakterie för att de fått motståndskraft och lärt sig pennicillinets alla försvarsattacker. Jag vill ha pennicillin att ta till den dagen vi får fågelinfluensa eller annat.

Då måste man låta kroppen arbeta själv ibland. 

Jag är inte mot mediciner eller att söka läkare. Jag är ingen fanatiker. Tycker bara att man ska ta det lugnt. Använda sunt förnuft och inte springa till läkaren så fort barnen är förkylda eller annat. Försöka se helheten. Är barnet i övrigt piggt och äter och dricker så kan ma faktiskt vänta ut sjukdomen lite...

Och själv känner jag ju när det är dags att gå till doktorn. Definintivt inte för en förkylning som kommer och går.

Men klaga lite här gör jag. För det hjälper! Säger jag att jag mår kasst, så ändras det alltid inom en stund efter att jag skrivit det. Eller skriver jag att jag är deppig så ändras det också snabbt. Skriver jag att jag har stökigt så jag inte mäktar mer, ja då har jag plötsligt städat tills nästa bloggomgång.

Bloggen är på nåt sätt en önskebrunn.

Så nu önskar jag att huvudvärken flyger sin kos ute på isen!