För ett år sen skrev jag det här.

Och nu är vi där! I den framtiden som jag blickade mot helt ovetande hur allt skulle vara. Så lycklig jag känner mig över att det faktiskt är så bra som jag hade hoppats. Äldste sonen trivs i sin klass och i sin skola. Han har vänner. Så också de andra.

Eller 9-åringen har inga vänner som han är med utanför skolan, men han har några bundisar i klassen som han är med på rasterna. Han har aldrig varit så mycket för kompisar och det måste man som förälder respektera. Han trivs i hemmets lugna vrå där han ritar och spelar basket och ser på film. Han kan ägna flera timmar med papper, penna och färg. Hans stora passion i livet.

Mina fyra barn är fyra helt olika individer. Det är så häftigt! Alla har sina egna intressen och två av dem har stort behov av kompisar medan de andra två inte alls har det behovet.

En är sporttokig, en annan totalt ointresserad av sport utan mera åt datafreakhållet. En är ensamvarg och en är sällskapssjuk. en är mammig och en annan helt omammig. Och så vidare.

Det är kanske inte så praktiskt att de är intresserade av så olika saker, men det gör nog att de själva mår bra, att de gör saker för sin egen skull.

Men visst vore det praktiskt om alla fyra var basketspelare till exempel. Då kunde man ju samordna allt lite mera.

Nu är det inte så, och det är bara att finna sig... 

 

ullamona

27 februari 2008 09:34

hittade din blogg...trevlig, kommer att läsa den i fortsättningen;-)

http://ullamona.blogspot.com

 

Persilja

27 februari 2008 09:38

Ullamona: Välkommen till min håla!

 

Maria

27 februari 2008 10:48

Hej
Mina barn är inte så stora än men det känns som att de är otroligt olika. Ibland kan jag känna som du att det vore praktiskt om de vore lika, men samtidigt, tänk om alla ville spela fotboll och innebandy flera gånger i veckan, puh. Mina är så olika varandra utseendemässigt också, vissa syskon är ju så lika.

http://mariasrum.blogspot.com

 

Persilja

27 februari 2008 12:38

Maria: NÄ, det vore inte så kul att ha det som en del sportföräldrar har det! Fy, aldrig en ledig helg bara träning och match och träningsläger och lottförsäljning och bakning till basareer osv osv...

 

Charlotte

27 februari 2008 14:05

Mina två söner har alltid varit ganska lika varandra, men de gillar helt olika saker. Den yngre är tecknaren, musikspelande, skrivandepersonen men han tycker även om dataspel. Den äldre är datanörd! Och just nu insnöad på Warhammerfigurer. Ingen av dem har något större behova av kompisar på fritiden men de har i skolan. Jag tror man får lov att respektera att de inte vill umgås utanför skolan med sina kompisar, även om ALLA lärare vill ändra på det. Som om de bestämde över deras fritid. Sport är det inte intresserade av alls, jag skulle bli helt knäpp om jag var tvungen att åka på det ena efter det andra.

http://charlottas.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...