Boken jag läser nu("Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra") är himla bra. Men deprimerande. Det ser inte ljust ut på jämställdehetsfronten ute på arbetsplatserna.
Det är sorgligt.
Men det är som det är.
Det är intressant det där med att kunna ge kredit. Att kunna ge varann beröm. Kvinnor emellan.
Om någon varit duktig och gjort nåt hushålleligt låter det gärna "oj, vad du härjar på i köket, slappna av" eller "ja, gud om man hade tid med såånt". Lite nedsättande kritik helt enkelt.
Här på bloggnivå tycker jag dock det är helt fantastiskt!!! Alla är så generösa så man växer en meter om dan! Jag får så mycket beröm och snälla kommentarer så att jag nästan svävar på moln dagligen. Ni är så underbara alla ni som lämnar goa kommnetarer. Det är guld värt och ger en skööön kontrast till den värld som beskrivs i den där boken som jag nyss nämnde. (Merparten av läsarna är nog kvinnor även om det finns några män också. )
Bloggvärlden är full av underbara kvinnor som säger "åå, vilken bra idé" eller "ååå, vad fint du gör". Det sprider sig som en löpeld och man vill fort ge någon annan lika mycket kärlek.
Jag är djupt tacksam för all generositet som alla ni utstrålar.
Nåja, det finns såna som aldrig kan ge kredit också men de hälsar inte på så ofta som tur är.
De kanske mår lite illa av all kärlek som cirkulerar här inne. Fniss!!!
Anki
20 februari 2008 18:15
Håller med dig att bloggvärlden och hemsidevärlen är underbara världar.Det finns snällsidor och medmänniskasidor m.m Där alla är så gulliga och kommer med små söta kommentarer. Man får verkligen passa på att suga i sig allt och växa! Utanför denna värld är det ofta stickiga små gliringar om allt man gör. Men inte alltid, ibland kan man få både kramar och lovsånger här i den verkliga världen. Apropå snällisar, Vad gör pomsi när husse kommer hem? Den hunden älskar nog alla i erat hus det är bara det att du är hemma mest.Hade det varit tvärt om hade du fått sitta och lyssna på hans gråt medans husse for iväg.
http://kiosken.zoomin.se
Helena
20 februari 2008 20:04
Men du e det en bok av bla Liza Marklund ?
Har stått å tummat på den i bokhandeln flera gånger. Är den läsvärd ?
Kram kram Helena
http://minblogg-jag.blogspot.com
IT-mamman
20 februari 2008 21:22
Ja visst är bloggvärlden en snäll värld, helt klart. Inte alls så där farlig som den utmålas av en del som aldrig har bloggat. Här flödar kärleken!
http://itmamman.wordpress.com
Lucia
20 februari 2008 21:45
Ja visst är det underbart här i bloggvärlden! Jag har alltid delat upp världen i goda och onda och i bloggvärlden verkar det som om alla goda har hamnat. Kanske är det därför vi trivs så bra här (fniss) vi är av samma skrot och korn och vet vad härligt det är att ge gott till en annan människa eftersom man oftast får något tillbaks. Mitt gäng på jobbet är i allafall oslagbart. Blandat både män och kvinnor och vi berömmer varandra nästan varje dag. Jättehärlig stämning helt enkelt! Inte alla förunnat har jag förstått.
Persilja
20 februari 2008 22:00
Anki: JOvisst finns det ju härliga människor också i riktiga världen! Men det är som att de finns mer koncentrerat i bloggvärlden. Eller så är det det att det är ju en viss möda med att skria en kommentar och då ids kankse inte de "sura" skriva alltid...
Helena: Japp! Liza Marklund och Lotta (?) Snickare, Den är klart läsvärd. Bör läsas.
IT-mamam: Love is in the air!
Lucia; Ja, det är de goda som härskar! Härligt med ett sånt jobb. Inte någon självklarhet alls!
Gry
20 februari 2008 22:49
Helt klart är bloggvärlden ett forum för människor som gillar människor. Endel (och nu menar jag INTE dig, är inte ironisk heller...)använder sin blogg enbart i
reklamsyfte för att sälja egna produkter.
Medlemmer av min blogg som är inne här och läser min kommentar kan vara lugna, ingen av er ingår i kategorin...Men det kan jag också förstå. Att man vill promota sina varor. Med dig er det inte alls så. Du gör unika kreationer som du råkar sälja på en egen blogg bredvid. Dina inlägg handlar om allt i vår vardag och man kan lätt känna igen sig i ditt liv. Det är modigt och starkt av dig att dela med dig så öppet och okonstlat.
Extra mycket kärlek till dig! Kram Gry 8-)
http://www.baragry.blogspot.com
Lisa
20 februari 2008 23:26
Är det inte otroligt hur många underbart fina människor det ändå finns här i bloggvärlden, jag upphör aldrig förvånas. Sen är det bara till att försöka ignorera alla osnälla energi- och andra slags tjyvar.
therre
21 februari 2008 06:01
Håller med! Kvinnor är jättebra på att glädja andra via bloggarna! :)
Läste förresten idag om ert vatten, en vecka till. Usch :/ Dumma ekorre :P
http://www.therre.se
synne
21 februari 2008 07:49
Fördelen med bloggandet är att man går ju faktiskt in bara på bloggar man gillar. Så då behöver man ju inte skriva sura kommentarer. Eller har jag fel? Jag kikar in på en del bloggar, gillar jag dom kommer jag tillbaka och gillar jag dom inte så går jag naturligtvis inte tillbaka.
Du skriver så medryckande och naturligt, och det är skönt att läsa sånt. Vi behöver nog se att andra har det lika dant som oss,i vårt stressade liv.
En redig torsdagskram från nabolandet :D
http://nabolandet.blogspot.com
maloppa
21 februari 2008 08:57
Himmel va bra skrivet! Tänkte på det på jobbet igår, hade med en av änglarna jag gjort för en tjej ville kika på dem. De flesta tyckte den var väldigt fin men mer än hälften sa också något i stil med "fattar inte hur du hinner, har du ingen fritid, du ger mig så dåligt samvete" osv. Detta ÄR min fritid, jag TAR mig tid till det jag tycker är roligt och varför skulle min avsikt vara att ge andra dåligt samvete? Jag väljer bort tex att gå på gym, krogen, bio, resa och mycket annat och då får jag ju tid att pyssla....
Försöker varje dag på jobbet att ge feedback till mina kollegor, ingår när jag jobbar som coach men även för övrigt. Alla vinner på det, både jag och den som får beröm....
Skönt att det löste sig för Pommac utan "ingrepp", tror inte du behöver oroa dig, det luktar lite om pälsen bara, har aldrig märkt det någon annanstans så det är nog inte så stora säckar *ler*....
http://maloppas.tradgardsblogg.se
Clara
21 februari 2008 11:34
Tack själv din lilla persiljeruska.....du är väl den största glädjespridaren själv egentligen. Bjuder på dig själv utan några krussiduller...en gåva bara det!
Vad fin han är din gudson...nu får du sätta dig och sy en Persilje stass till honom...han kommer att bli den coolaste bebisen..vida omkring :)
Jag har inte fått tummarna ur att färda någon tunika...men tyg finns, maskin finns...men sen bara låste det sig....då började Clara måla istället och se....nu har inspiration infunnit sig till båda att sy och måla mera...jag är såååå lycklig! Kram på dig från oss i linneskåpet....gänget som nu har fått tillskott av änglar också....:)
http://claraslinneskap.blogspot.com
elaina
21 februari 2008 17:57
Instämmer till fullo!
Kanske alla vi bloggare ska samskriva en bok som sku få heta "Det finns en särskild plats i himlen för qvinnor som berömmer varandra"?
På våran arbetsplats håller samtalen alltid en positiv anda å vi är väldigt bra på att ge alla god respons OCH konstruktiv kritik. Sånt ger växtkraft å även de sprödaste plantor spirar...
=0)
http://elaina.bloggagratis.se