När man har PMS ska man vara snäll med sig själv. Pimpla nåt gott, Mysa och äta Sötsaker.
Tyvärr har jag inget att pimpla. Det hade varit perfekt att pimpla lite vin ikväll...
Mysa känner jag inte för och sötsaker...hm...jag mår jätteilla efter att ha vräkt i mig Polly. Min last här i livet.
Ska aldrig äta en Polly mer i hela mitt liv.
(Jag tycker mig känna igen den meningen...?)
Så det är SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ synd om mig.
Fatta! När en kvinna har pms är det megasynd om henne! Förstå det en gång för alla!!! Det hon (läs:jag) behöver då är champagne och choklad och fotmassage.
Men ingen fattar.
Jag har stått och lagat korv stroganoff. Va? hur jäkla oglamoröst är inte det??? Stå och strimla en fucking falukorv!!!
Nä, det borde finnas ett hem för pmsiga käringar dit man fick åka så fort man kände att det var i antågande.
Där alla talar med milda röster och står beredda att lyda ens minsta vink.
Åååå vad jag behöver det!!!
Gjorde ett försök att ignorera den här konsitga bokstavssjukan. Åkte in till stan och fikade med en vän. Vi satt på Kulturens hus en timme och myste. Och sen gick vi på Indiska för att bli uppiggade. Fikat var mysigt och välbehövligt och jag fick vakta en dator åt en rätt ung söt kille (som såg ut att kunna ge perfekt fotmassage). Han delade också med sig det allra generösaste tacksamma varma leende när han kom tillbaka och tackade för att jag vaktat hans dator (fast jag totalt hade glömt bort att göra det.)
På Indiska tog jag tid på mig att prova-något jag aldrig annars hinner när halva barnaskaran står och trampar otåligt nånstans i närheten. Provade fem tunikor och alla såg ut som städrockar på mig. Nåja, sparade ju både miljö och pengar.
Nä, en pmsig dag är en ickedag.
Snart drar jag ner rullgardinen och hoppas på en mindre sugig persiljeattityd imorgon.
Lucia
8 februari 2008 20:42
Stackars dig! Att må så där varje månad verkar hur jobbigt som helst. Jag har inte heller haft någon speciellt bra dag. Även här lite PMS, men inte så kraftigt varje månad. Försov mig nästan på grund av nya klockan.(se min blogg). Skällde sedan ut maken efter noter, grät en skvätt vid köksbordet och kunde inte äta min frukost. Men väl på jobbet blev det lite bättre. Hurra för gulliga arbetskamrater!
Jag måste bara fråga en sak som jag glömde sist. Är din 13-åring verkligen 1,80 lång!!
Är det möjligen så att han blir 14 i år? Min 13-åring är väl typ 1,60. Men jag bara väntar på att han ska skjuta i höjden. Hans pappa är nämligen 1,90. Det märks på hans kroppsbyggnad att han kommer att bli stor. Han har stora händer och stora fötter (42) och ganska grov benstomme.
Hoppas du får en much better day tomorrow my friend! kram
Persilja
8 februari 2008 21:06
Min 13-åring fyller 14 i sommar. Han är -94. Hans farfar är 1,96 och hans farfarsfar var 2,05 så det verkar som att generna poppar upp varannan generation. Han har vuxit enormt senaste året. Så det kommer nog snart för din kille! Min son har 44:or och hade platsat som rallare (som hans farfarsfar var)...Han blir stor! Det är rätt lustigt med en så stor 13-åring. Jag behandlar honom väldigt mycket mer som vuxen sen han växkte om mig med råge (Moi=162 cm)och att bli bemött så gör att han mognar fortare.
Jo, jag såg om din nya klocka...
Arbetskamrater är GULD värt. Det är det enda jag saknar med att jobba hemma. Kram!
Persilja
8 februari 2008 21:11
Hallongumman: VAR glad!!! Mn det kom med åren för mig. OCh blir väl värre och värre tills det försvnner helt och avlöses av något kanske ännu värre? KLIMAKTERIET! HJälp ska jag bli en SÅN nu också! (Klimakteriehäxa)...
Gry
8 februari 2008 22:03
Låt PMS-häxan ta sig en liten vil nu, ha,ha... Kanske blir det vin eller champagne i morn i stället! Hoppas kan man ju :-)
Kram Gry
http://www.baragry.blogspot.com
Dockmamman
9 februari 2008 08:36
Man kan kanske ska byta namn på skärtorsdagen, jag tänkte attt det kanske vore en bra att ha en egen dag för oss PMS häxor.
Det finns egna dagar för barnens dag, kvinnodagen osv så kan vi väll tillföra PMS dagen på skärttorsdagen...
Kram från surjämtarnas PMS häxa
http://stickmonster.bloggagratis.se
Maria
9 februari 2008 08:49
hej
Vad bra att du gick och fikade för det gjorde jag med några kompisar häromdagen och allt blev lite bättre då. Hoppas du mår bättre idag.
http://mariasrum.blogspot.com
therre
9 februari 2008 09:04
Haha, var också på Kulturens Hus och Indiska igår ;)
Låter ut som att du har det riktigt jobbigt med din PMS, uschan då. Tur att din man sedan flera år tillbaka nu iaf borde vara van vid det ;)
http://www.therre.se
Christina
9 februari 2008 11:31
Å nej. Aldrig aldrig prova kläder på en sådan dag. Gör jag inte. För allt är fult.
:P
http://www.tara.se
Malou
9 februari 2008 15:48
Jag hade jättebesvär med PMS - förr. (Detta var alltså i forntiden = 30 år sedan när man inte tog problemet så väldigt på allvar) Den första läkaren jag gick till svarade "Men det är väl bara att skärpa sig". Jag gick aldrig till honom mer...Min gynekolog sa att hon förstod mig, för hon hade samma problem, men hon hade inget riktigt bra botemedel.
Klimakteriet var inte så farligt som du kanske tror ;-)
http://www.wnjoydiary.net/no/malou
Ugglan
9 februari 2008 16:03
Stackare. Själv så har jag inga som helst besvär av PMS. Inte som jag märkt själv ivarje fall.....
Bra att du tog dig en fika stund tillsammans med en vän. Det är sånt man borde göra oftare. Hoppas du mår bättre idag.
Kram Ugglan
http://ugglan.bloggagratis.
Persilja
9 februari 2008 16:24
Gry: Tyvärr inget vin idag heller...har man bosatt sig på vischan så har man...(chaufför mest hela tiden...) Men det är redan bättre!!!
Dockmamman: Ja det borde deet!!!!
Maria: Det är alltid mysigt!!!
Therre: Oj! Vilken Tid? Såg jag dig? Såg du mig? Du vet ju lite hur jag ser ut...
Christian: Nej, hur kan man vara så dum???
Malou: Kanske är det så att när man haft tung pms kanske klimakteriet bara blir som en sunnanvind! Eller en sjöbris...
Hoppas. Men vilken idiot till läkare. Tyvärr ser många manliga läkare så på saken fortfaranade. Inte bara läkare förresten....
Ugglan: Vill inte höra om såna som inte har besvär! ;D
kicki
9 februari 2008 16:41
Jag kommer ihåg min PMS, en fruktansvärd upplevelse när den kom en ggr/månaden...man tålde inte sej själv och man kunde ta den ena ungen och slå ihjäl den andra med,,,gud vilken tur att man stålsatte sej...ja detta helvete varade några år, sen kom klimakteriet, klimakteriekossa, oj tänkte jag skall jag bli en sån nu också, men det kom av sej...bara svettningar och de kan man ju stå ut med fast de är jäkliga på natten...
nu har jag ju ingen hemma att bli arg på längre...
Hoppas din symaskin blir lagad så du kan sy något riktigt sött till 1 åringen..
Ha det gott, kramen
http://kickilettenstrom.blogg.se
Persilja
9 februari 2008 16:57
Kicki: Haha! Kunde inte ha uttryckt det bättre själv; tar den ena ungen och slår ihjäl den andra med...hahaha-rått simpelt våld helt enkelt vill man. Men man behärskar sig förstås och så far det väl inåt istället...
Vad skönt att klimakteriet kanske kommer att uppfattas skönt...i jämförelse.