I morse gnagde irritationen inom mig så fort jag vaknade och jag visste att det inte var de yttre faktorerna som var orsaken utan de eländiga kemiska substanserna i mitt blod. (Pms.) 9-åringen var på extramegaspralligt humör. Drog den ena norska historien efter den andra och spelade upp alla andra så det blev värsta partystämningen här på morgon. Och så jag då som surt gick omkring och nästan grymtade i detta glada gäng. Min 9-åring har extremt svårt att göra två saker samtdigt så när han drar norgehistorier gör han det med allt fokus på det. Glömmer äta, klär inte på sig, bara berättar och berättar. Jag påminde om och om igen att han skulle klä sig, äta, borsta tänder, men inget hände. Han blev så exalterad över att alla skrattade att han genast var tvungen att dra en ny historia. (Det gällde att passa på när publiken var mottaglig!) Kaoset växte och alla blev mer och mer uppspelta samtidigt som klockan obönhörligt tickade framåt med den extrema morgonhastighet som tiden alltid har på morgnar. Min irritation växte och jag kände att jag inte stod ut med EN enda historia till och inte en enda skrattsalva till. Så till slut stod jag och röööööt att han skulle klä på sig.

Han blev (förstås) arg och förvånad (märkte han aldrig att det var på väg???) men började iallafall klä på sig. Jag fick dåligt samvete att jag inte behärskade mig men jag måste faktiskt hävda att det GÅR inte att behärska sig på samma sätta som alla andra dagar i månaden då jag inte är pms-påverkad. För den som inte lider av denna åkomma är det kanske obegripligt, men alla vi som känner av detta kan nog alla vittna om att det är som att nerverna sitter längre ut. Både de psykiska nerverna och de kroppsliga. När jag är så här "itchy" i humöret är jag också "itchy" i huden. Jag kan knappt ha kläder på mig. Allt känns. Stickiga halsdukar som jag annars kan ha obesvärat på mig sticks och kliar i samma sekund jag sveper dem om halsen. Ibland måste jag kasta av mig obekväma kläder i ren desperation. Jag STÅR inte ut en sekund till om de är hårda, snäva eller stickiga.  

Någon som känner igen sig??? 

Sonen verkade dock inte ha tagit någon större skada av mitt utbrott för när han klätt på sig var historierna igång igen. De höll i sig nästan hela vägen till skolan. På väg till skolan antog han skepnaden av en hund och drog den ena hundhistorien efter den andra. Det var helt enkelt HANS dag. Hans roliga dag. Synd att den skulle krocka med min PissMensSkitdag.  

 

Gry

8 februari 2008 10:07

Men visst är det hämskt...PMS alltså! Och just det där att man inte kan styra sig, jobbigt...Har inga besvär numera, men det hör ihop med ickenaturliga omständigheter, om du förstår, har samband med operation mm.

Inte bara för att jag gillar att ha besök av dig, men jag har ett tips du inte får missa hos mig idag....

Unna dig själv nåt gott idag:-)

Kram Gry

http://www.baragry.blogspot.com

 

Garbo

8 februari 2008 10:16

Jag som inte råkar ut för några roliga 9- åringar mitt i morgonstressen kan inte annat än le lite åt din morgon :)

/Kram och hoppas Pms:en ger sig av i hiskelig rekordfart!

http://garbo.webblogg.se

 

Persilja

8 februari 2008 10:24

Gry: Kikar in!

Garbo: Jorå, det är ju mest roligt...faktiskt!

 

Mia

8 februari 2008 10:25

Jag förstår PRECIS vad du menar, känner igen mig!! Lägg också till en "början" på en förkylning, de där dagarna som man är som tyngst i huvudet och man bara är trött....
Men måste säga att det är med ett leende jag läser ditt inlägg, du är bara för härlig...
ha det gott!

http://matery.mjotten.com

 

elaina, som "här" visar vilken tröja som åsyftas..

8 februari 2008 12:46

Vi måst nog ta å ordna fram en PMSmonster-Tshirt åt Dig snarast!
Om inte annat så för Dina rara barns skull, hihi. Maken kan ju iofs oxå behöva upplysas/förvarnas om hur det förhåller sig redan på morronen. Så att han sen har med sig lite blommor&choklad vid hemkomsten? Eller en ljuvligt o-stickig silkesscarfs...
;0)

http://elaina.bloggagratis.se/2007/09/14/273123-eg

 

Maria

8 februari 2008 12:58

Jag blir galen av att behöva upprepa saker. Gå och lägg dig 10 gånger gör mig helt tokig. Så jag kan förstå om man då är lite sänkt att behöva tjata kan bli hur jobbigt som helst. Även om anledningen var att de hade det jätte kul. Synd bara att man inte alltid har roligt samtidigt.

http://mariasrum.blogspot.com

 

Anki

8 februari 2008 13:11

Tänk på tandhygienisten från i går!!!

 

Persilja

8 februari 2008 13:17

Mia: skönt med nån som fattar!!!

Elaina: Jo DEN behöver jag. Kanske jag bara ska trycka PMS på en T-shirt!

Maria: Ja, det är ju det som kommer när man har pms den uppbyggda samlade ledsnaden på att behöva tjata! Man känner sig extra skurkaktig för att de bara skrattade...

Anki: ska försöka!!! Och äta choklad!

 

Killfröken

8 februari 2008 14:25

Shit happens. Det grymma med ungar är att de kommer över sånt.

//Killfröken

http://www.killfroken.se

 

teolinda

8 februari 2009 06:56

för ett år sen...måste ändå kommentera...PMS var ett helvete ...jag minns att jag bröt av en tandborste i två omgångar ...mot tänderna...i rena ilskan...

http://teolinda.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...