Direktlänk till inlägg 2 februari 2008

Att börja och att sluta.

Av Persilja - 2 februari 2008 10:11

Dagens (utlovade) program:

Gå på bio med två av barnen och en kompis till dem. Alvin och Gänget. Kompisen ska sen övernatta. Dottern har fått smak för övernattande kompis. Det är nu tredje gången gillt hennes bästa kompis sover över sen jag "släppte" det fritt för några veckor sen. Har haft som regel att de ska vara iallafall sju år innan detta med övernattande börjar. Vi är ju rätt många och här övernattar ALLTID någon på helgerna. Men det är bara 50 procent av barnen som har övernattande kompisar. De övriga två är inte intresserade, eller har inte den typen av kompisar. Men det går inte en helg utan att det är någon som sover över. Jag älskar att ha nattgäster. Så det är väl därför jag aldrig säger nej. Det är ju så mysigt!

Maken hatar att ha nattgäster. Eller hatade. Han har vant sig. När han var barn (enda barnet) fick han ha övernattande kompis 2 gånger under hela sin uppväxt. Så för honom är det norm att inte ha folk hemma. Men det är mycket han har fått ändra på genom att leva med mig.

Han vill ha avskalad inredning (hahaha!), diskreta färger,(hohohoho), omönstrat (hähähähähä) och helst inga prylar alls. (mouhahahahha). Han ville inte ha några barn heller(hahahahahahahhaha) och inte någon hund (hihihihihihihi) så VARFÖR har det blivit som det blivit?

Han bara är sån. Säger nej av bara farten. Konservativ, vill inte ha några förändringar, vet vad han har osv.

Men så mötte han mig, som bara måste ha förändring hela tiden. Och för att inte bli utbytt själv har han kanske insett att det är okej med förändringar på andra sätt.

Men jag tror en del människor är igångsättare och andra avslutare. Jag är en typiskt igångsättare. Projekt efter projekt drar jag igång och han är mycket bra på att genomföra och avsluta. Men skulle jag vänta på att han skulle sätta igång då skulle det aldrig bli nåt.

Det är samma med barnen. Jag visste att han skulle tycka om att ha barn fast han själv inte kunde tänka sig det. Jag visste att han skulle tycka om att ha hund. Att han skulle trivas i ett hus på landet. Att alla resor vi åkt på genom åren skulle vara några av hans bästa upplevelser. Men vi hade aldrig varit utanför staden om det hade hängt på honom.

Han behöver dras igång.

Men sen genomför han allt med bravur.

Man kan kanske säga att vi kompletterar varandra bra.



 
 
kicki

kicki

2 februari 2008 11:36

Jag tycker det verkar som om ni kompletterar varandra bra, säkert har han fått dej intresserad av något han tyckt om också, tor du inte det..man växer liksom samman när man haft varandra så många år...nu tyker jag att man tänker och gör lika i det mesta, iallafall här i detta huset.
Nu skall jag sätta igång med baket, bullar står på dagens agenda, meloikrysset är inlämnat och klart.. Ha det gott och krya på er. kramen

http://kickilettenstrom.blogg.se

 
Ingen bild

Lucia

2 februari 2008 12:08

Det verkar som att naturen ordnar allt till det bästa. För tänk om maken varit lika som dig. Kanske hade ni haft tio barn, fyra hundar och flyttat hundra gånger. Låter iofs rätt mysigt men kanske blir det lite rotlöst till sist. Jag tycker din man ska vara fantastiskt glad över att han har en sådan sprudlande, levande och härlig fru : )
Hur som helst så vet vi ju båda två (och alla andra kvinnor med för den delen) att det är vi som bestämmer : ) även om männen tror tvärtom. Den kvinnliga listen rår de inte över. Jag har förresten pimpat min kökslåda lika dig!

 
maloppa

maloppa

2 februari 2008 12:48

Ha, ha, du är för härlig. Sitter här med hemsk huvudvärk och väntar på att kollegorna ska lösa av mig (1,5 tim kvar) men tack vare ditt härliga inlägg och det efterföljande leendet som följde klarar jag nog att härda ut.
Min karl är nog oxå lite som din, dvs konservativ, och tur att både du och jag vet så väl vad de kommer gilla när vi väl genofört förändringen *fniss*

http://maloppas.tradgardsblogg.se

 
synne

synne

2 februari 2008 12:54

Jadu, den beskrivningen låter bekant hehe. Är gift med en samma likadan :)
Jag gillar färger och fixar och donar.Barn har det inte blivit, inte för att vi inte vill, utan för att jag inte kan. Men han har en son på 18 så vi har det vi behöver.
Man kompleterar varandra ganska bra tror jag.
Hälsa maken så gott från nabolandet.
Kram Synne :)

http://nabolandet.blogspot.com

 
Gry

Gry

2 februari 2008 13:06

Tur att man kompletterar varandra!! Här hemma behöver jag någån som kan bromsa mig ibland och maken behöver ibland en knuff, hi,hi...Yin och Yang, eller hur?

Hoppas det är OK att jag har länkat till dig i mitt inlägg idag :-)

Kram Gry

http://www.baragry.blogspot.com

 
Pingen

Pingen

2 februari 2008 13:56

Att tycka olika och vara olik sin partner är ju underbart tycker jag! Tänk så mycket ni har att prata om och diskutera... Det är väl inte så kul att vara gift med" sig själv"! En som tycker lika som en själv och har samma åsikter om allt.... Nä, min man och jag är olik varandra i mycket , och lika i mycket ,och jag tycker om dynamiken. Den för oss framåt.
Lev väl!

http://plingen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Persilja - 2 september 2009 15:42

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Av Persilja - 31 augusti 2009 10:09

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Av Persilja - 30 augusti 2009 20:37

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Av Persilja - 29 augusti 2009 21:57

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29
<<< Februari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards