Direktlänk till inlägg 29 januari 2008

Feminist javisst.

Av Persilja - 29 januari 2008 08:59

Hoppsan! Det kanske är influensan som kommit till byn! Minns inte sist jag varit så sjuk. Inatt har jag febrat och yrat och mått pyton. Blev väckt av maken och itvingad alvedon för han trodde jag skulle koka annars. Tydligen har jag gråtit och snyftat högljutt i mitt feberrus. Nu sitter jag här med ansiktet liksom förlamat av allt tjockt snor som tränger in i alla hålor och gör att det susuar i öronen och bränner i ögonen och tvingar upp munnen eftersom ingen luft kommer genom näsan. Ingen attraktiv syn kan jag lova! Och så dessa plötsliga läckage! Helt plötsligt bestämmer sig nästäppan för att släppa några sekunder och det är som att öppna en kran, plötsligt bara rinner det ut från näsan och det är bara att springa till närmsta papper för att torka. Och så täpper det igen efter ett tag igen.

Ja, jag misstänker att ni suger i er alla detaljer om min förkylning med djupt intresse!

Det är föräldramöte ikväll. Maken sticker på arbetsresa strax och jag funderar hur jag ska hinna bli frisk nog att gå. Fast jag kan ju faktiskt skita i att gå också. Det är inte så sjyst att smitta ner så många om det nu är influensan. För den smittar ju i luften och jag nyser och sprider bacillerna titt som tätt. Nej, jag kanske har giltigt skäl att stanna hemma?

Tänker på boken jag läser. Bitterfittan av Maria Sveland. Kanske var det därför jag snyftade i natt? För att jag känner igen mig så mycket. Jag är en realist och även om barnen är det absolut bästa som hänt mig så nog kan jag erkänna att det också är mycket som följde med på köpet som jag gärna varit utan. Detta med den kvaddade jämställdeheten som bara smög sig över oss till exempel.

Och detta med att männen blir applåderade om de råkar vara hemma en månad eller två medan kvinnor blir misstänkliggjorde om de börjar arbeta tidigt. Eller som jag som väljer att satsa helt på barnen, det är inte heller bra, då betraktas man som ute ur leken och mindre vetande och svikare och utan ambitioner osv.

Det är aldrig bra hur vi kvinnor än gör. Och det värsta är att det är vi kvinnor som dömer ut varann och eldar på männens status i samhället. Vi låter det hända genom att motarbeta varann. Hellre släpper vi fram en man än en kvinna. Missunnsamhet. Jag generaliserar nu förstås. Boken som jag har på lur efter "Bitterfittan" heter "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra" (eller nåt sånt)av Liza Marklund med flera. Jag kan tänka mig att den behandlar detta ämne om att kvinnor konkurrerar så mycket.

Jag är nog alla feministers mardröm på utsidan. Ser de mig tänker de väl "en förlorad själ". Men jag betraktar mig i allra högsta grad som feminist.

Jag är bara på en annan scen.

Tur jag har min blogg där jag får komma till tals.

Jag är feminist så till vida att jag anser det förjävligt att männen har högre lön än en kvinna i samma yrke. Att männen får en högre ingångslön på exakt samma arbete. Att "typsikt kvinnliga" yrken lönesätts lägre än "typsikt manliga" yrken. Att världen är uppbyggd efter manliga normer. Att barn betraktas som ett hinder för kvinnan när det i själva verket skärper till henne så att hon blir en slipad diamant.

Jag tycker att samhället glömmer bort att tänka på barnen. Vi pratar om jämställdhet och delad föräldrapenning och så vidare när vi istället borde tala om förlängd föräldrapenning, att börja betrakta barn som en resurs. Att ge alla föräldrar mer tid att ta hand om barnen. Istället för tillgängligare dagis ska man göra föräldrarna mer tillgängliga för barnen. Mer föräldranärvaro i barnens liv. Det ska vara möjligt att få barn och jobba mindre utan att tappa mark och status och karriärmöjligheter. Det ska betraktas som fult att inte vara hemma med barnen. Oavsett kön. Det är inte samhället som ska fostra våra barn, det är vi föräldrar. Sen kan samhället finnas som en resurs att ta till vid behov. Men idag förlitar vi oss på dagis, fritids, skola som ska ha det övergripande ansvaret för barnen. Det är inte konstigt att vi har en massa vilsna barn och ungdomar ute i samhället som bildar egna världar med egna regler.

Är jag en bakåtsträvare???

Möjligen. Men jag anser att vi i våra jämställdetsdiskussioner glömmer barnen.

Barn ses som ett hinder idag.

När de i själva verket är den största resurs vi har.

Puh! Jag blir så irriterad!

Måste ta en alvedon och coola ner mig.

Feminism

Dela

Pippi

29 januari 2008 10:05

Låter som att du verkligen blivit dunderförkyld... Du gör det himla bra som ändå orkar dra lasset hemma när maken är borta på resor *bugar och tar av mig hatten*. Du skriver också så himla bra om detta med jämställdhet och feminism. Tycker att du träffar rätt på varenda punkt! Hörde på nyheterna i går att skolan helst skulle börja jobba sjävmords/självdestruktivitetsförebyggande också på samma sätt som det ska jobbas mobbningsförebyggande - jag tror att större vuxennärvaro hemma, i enlighet med ditt resonemang skulle kunna hjälpa bra mycket mer, i alla fall som det (potentiellt) utökade uppdraget inte per automatik åtföljs av utökade resurser.

http://langstrump.wordpress.com

Gry

29 januari 2008 10:08

Vi måste va tvillingsjälar eller nåt; tvillingsystrar kanske ;-) Känner precis som du i jämställdhetsfrågorna. Vet inte hur många gånger jag sagt att "kvinnor är kvinnor värst". Vi hindrar varandra, matar myten om mannen, trycker ner mångfaldet av kvinnor....Jag törs hävda att vi kvinnor bidrar till att hålla nere varandras löner. Tänk scenariot där en kvinna i ett kvinnodominerat yrke, lyckas förhandla sig till en bättre lön. Vad händer? JO, alla de andra kvinnorna rusar iväg till chefen och till facket för att protestera. Sen är "kacklet" (ursäkta uttrycket...) igång och alla medel sätts in för att hindra denna kvinna att få mera betalt för sitt jobb. Hur vore det om vi kvinnor för en gångs skull kunde tänka "kan hon, så kan jag", eller "vad bra, nu är det min tur nästa gång". Kan vi inte va lite smarta och glida på andras framgångar? Så länge vi hindrar en medsyster hindrar vi i samma stund oss själva...så enkelt är det, enligt min uppfattning.

Jag kan rekommendera en bok som du borde låna/köpa till din man. Har kopierat beskrivning från Adlibris. Kostar 203,-. Vi fick läsa den på mitt jobb i samband med ett stort jämställdhetsarbete.

En sexists bekännelser
- jag visste inte att det var så illa

Det här är berättelsen om vad som sägs bakom stängda dörrar - i styrelserummet, ledningsgruppen eller vid rekryteringen av den nya chefen.
Lars Einar Engström berättar utifrån sin bakgrund som chef, headhunter och man. Och han erkänner. Han har som rekryterare valt bort kvinnor till chefspositioner på grund av potentiellt barnafödande. Han har fällt fördomsfulla kommentarer om manliga kollegor som hämtat barnen på dagis eller lämnat affärsmötet för att handla mat på vägen hem. Läsningen är underhållande och självutlämnande. Vissa kommer att bli förvånade. Andra kommer att bli arga eller känna sig träffade. Många kommer trots allt att tvingas reflektera över sig själva och sitt förhållningssätt till vad som är manligt och kvinnligt.
Boken är ingen klagosång, utan snarare ett klargörande. Det finns också handgripliga råd för hur man får till stånd en förändring.

En sexists bekännelser vänder sig framförallt till chefer på alla nivåer och i alla organisationer. Men även kvinnor i karriären, studenter och givetvis alla som är intresserade av jämställdhetsfrågor, har nytta av boken. Kan dessutom "männen med makt" läsa detta så kanske de inser konsekvenserna av vad de säger, gör och inte gör.

Lars Einar Engström har bred erfarenhet från svenskt näringsliv. Han har arbetat i ledningsgrupper och styrelser. De senaste åren har han varit chefsrekryterare och tillsatt många av toppskickets nyckelpositioner. Han vet hur det är "där uppe", hur snacket går, vilka värderingar som finns och vad som gör att jämställdhetsarbetet.

Recensioner om boken:

"Jag sträckläste den här boken. Den är bra. Precis så här är det. Vad skönt att äntligen en man går ut och säger detta." Amelia Adamo

"Den är smart och läsvärd, förskräcklig och konstruktiv. Han är generös med konkreta exempel... Det mest befriande med Lars Einar Engströms bekännelser är att han aldrig faller för frestelsen att tassa ut i psykologismens träsk." Ulrika Knutsson, krönikör Veckans Affärer

"Innehållet är dynamit och kommer att uppröra många"
Dagens industri

"En skrämmande läsning om vad som egentligen sägs bland maktens män"
SEKO-magasinet

"En väckarklocka"
Nerikes Allehanda

"En jätteviktig bok"
SKTF-tidningen

"Erkänner det som få män vågar tala öppet om"
Chef

"Vilken smart karl. Vilket lyckat drag."
Aftonbladet Kvinna

Ursäkta att det blev så lång kommentar. Hjälp...

Krya på dig! Kram Gry

http://www.baragry.blogspot.com

Maria

29 januari 2008 10:13

Hej
Jag måste säga att jag verkligen beundrar dig för att du har satsat på dina barn så helhjärtat. Jag kan ångra en hel del val som vi har gjort. Bara det här att vi bor så dyrt så jag känner att vi har svårt att få pengarna att räcka till när vi båda jobbar deltid och alltid har gjort det. Att barnen glöms bort är verkligen sant. Hur långa dagar ska de ha när de går på dagis. Är det inte hemskt när de har mycket längre dagar än en vuxen har? Det är väl en sak när man är ensamstående, men när man är två med hyfsad lön. Jag kan verkligen bli lite galen på det.

http://mariasrum.blogspot.com

Clara

29 januari 2008 10:13

Tack för din sprudlande kommentar inne hos mitt!
EXAKT...så är det Persilja...vi blommar nu:)
Vi ställer oss lite försynt bakom våra barn under tiden som de växer upp...skyddar dem mot världen och sedan när de flygit ut så kliver vi upp på barrikaderna:) Det märks att du läser en bok som berör dig just nu....jag har den här hemma också men har inte börjat läsa den ännu...vågar knappt..men jag ska! Är rädd att jag också kommer att vakna uppsvullen och rödgråten på morgonen då...eller kanske jag ger min gubbe en fet käftsmäll:) Vi får se vilket resultat det blir.....
Den där tunikan har Jennie sytt...hon skulle fixa ett mönster till mig...jag har spånat på ett enkelt tunikamönster ...men kan ju inte rita mönster själv...jennie har ju gått utbildning så hon lovade att fixa det till mig, snällt va!? Kanske jag ska sy en tunika till persilja och så kan persilja sy en väska till mig...och sedan så byter vi!!!!! Du vill väl ha en grönis då va?
Nääää...nu måste jag stänga ner här så det blir något gjort innan jag ska till jobbet....men du, lova att du stannar hemma från det där föräldramötet....ring återbud nu! Sedan sätter du på lite gott fika och borrar ner dig i en skön fåtölj tillsammans med din bok...kraaaam från Clara som alltid skriver VÄLDIGT korta kommentar...shiiit, varför måste jag pladdra så mycket :)

http://claraslinneskap.blogspot.com

Persilja

29 januari 2008 10:32

Pippi: Skolan har nog med allt redan idag. Herregud- det är väl inte skolan som ska hantera ett så svårt ämne!!!!!!!
Håller med dig helt!

Gry; Intressant! Måste nog läsa den.

Maria: Tack. Det är inte ofta jag får beundran för det! Mest ifrågsättande faktiskt!

Clara: Jamen det var ju en god idé! Vi byter!
Gärna grön, men glada färger är också okej.Ta nåt persiljigt tyg. Du väljer! Men det bara MÅSTE vara naturmaterial! Inte ens en procent polyester. (Men det är väl ingen risk?) Hm, då ska jag klura ut en Claraväska. Några önskemål? Kram!

Clara

29 januari 2008 10:54

Naturmaterial...jag som precis hade tagit fram ett polyestertyg här....NÄÄÄÄ, nu skojar jag....det är klart att det blir naturmaterial...vad tror du om Clara egentligen....tror du att vi kör fuskvarianten här i Linneskåpet...FYYYYY, på dig!
Önskemål om väska...jag ska få plats me´ det viktigaste pass, pengar och pessar:)...seriously...plånbok, kamera och min anteckningsbok.....och sen sådär Clara du vet...med lite spets på ett hörn :)
Vi får maila bilder sedan när vi hittat lämpligt material..ingen press nu bara ...vi tar det när vi har LUST....annars blir det inte bra, eller hur! Men vad kul det här ska bli....kraaaammm från en Clara som ÄNNU inte hittat "stäng av knappen" på sin dator :)

Gry

29 januari 2008 10:57

Måste tillägga att min man snällt fick läsa boken, ha,ha...och han blev mera medveten om männens faktiska betydelse av beteendet.

Kram Gry

http://www.baragry.blogspot.com

Clara

29 januari 2008 11:24

Hittade den här artikeln och tänkte på dig....det här är ju helt crazy!
http://www.expressen.se/kronikorer/lindaskugge/1.1020490/lediga-foraldrar-lamnar-in-barnen-for-att-ga-och-sola

Persilja

29 januari 2008 11:27

Clara: Skoj!!!! Självklart hamnar det någon spets på en Claraväska. Annars blir det ju inte en Claraväska!

Ellasmamma

29 januari 2008 14:25

JAG HÅLLER MED! Om allt du säger och det är så skönt att höra någon annan säga dig. Stå på dig!

http://ellasmamma.blogspot.com

Gry

29 januari 2008 17:19

Måste bara svara dig på frågan om ljuspåsen. Jag har sett flera bloggare som har sånna i olika varianter. Man måste givetvis ha en glasbehållare (syltburk eller annat) inuti, och kolla så att det inte hänger tyg över. Annars är det väl som med andra levande ljus; man måste hålla lite koll;-)

Jag har nyss lagt ut dagens syprojekt, hi,hi...

Kram Gry

http://www.baragry.blogspot.com

Malou

29 januari 2008 17:35

Å så klok du är! Jag hade möjlighet att vara hemma med ungarna när de var små och när jag började jobba igen var det deltid, två eftermiddagar i veckan, som utvidgades undan för undan. Det var suveränt, och jag har aldrig ångrat det, även om jag nu "betalar" för det med taskiga pensionspoäng...Stå på dig!
Och mot förkylningen kan du pröva: japansk pepparmyntsolja tillsammans med honung, varmt honungs - eller citronvatten, infusion på färsk ingefära och jag har en kompis som påstår att 20 vitpepparkorn i ett glas vatten knäcker den envisaste förkylning. Rödvinstoddy är också bra - det hjälper inte ett dugg mot förkylningen, men man har roligare när man är sjuk;-) Krya på dig!

http://www.enjoydiary.net/no/malou

Lotta

29 januari 2008 22:44

Jag håller fullständigt med dig i "jämnställdhetsfrågan" !!. Vi finns ju, vi kvinnor (och män..)som tycker som du. Men vi HÖRS ju inte. Eller TÖRS vi inte ?

Den rätta länken!

Kommentarer (16)

Av Persilja - 2 september 2009 15:42

HÄR finns jag nu! Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Jag flyttar nu!

Kommentarer (12)

Av Persilja - 1 september 2009 21:13

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!! I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Lyckoglasögon.

Kommentarer (23)

Av Persilja - 31 augusti 2009 10:09

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka! Tvätt som inte s...

Nostalgi för hela slanten.

Kommentarer (18)

Av Persilja - 30 augusti 2009 20:37

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...