Grrr!

Har på morgonen varit på vårdcentralen för att träffa en distriktssköterska. Dottern har haft en knöl bakom halsen ungefär där lymfkörtlarna sitter och jag har tänkt att det är en svullen lymfkörtel. Vet ju att de kan svullna vid infektioner och har därför inte varken tänkt eller gjort nåt åt det. Dottern däremot har (på kvällarna särskilt) tryckt på den och undrat vad det kan vara. Hon har varit ängslig. Till saken hör att hon ju hört oss vuxna prata om hur man upptäckte leukemin hos vår väns barn. Det var just de svullna lymfkörtlarna. Hon har varit med på hela den resan som inte slutade bra...han dog endast tio år gammal. Nu, två år senare, har hon funderat väldigt mycket på detta. Bearbetat och frågat. Oron lever förstås kvar inom henne och jag har försökt att svara på allt så att det inte ska vara några frågor som hon ligger och grunnar på. Men svaren ger ju nya frågor och svaren kanske skrämmer ibland. Som nu när hon fått svullna lymfkörtlar. Jag har försökt dämpa hennes  oro men insåg till slut att hon nog mår bra av att få komma till en undersökning och höra de säga att det är normalt. 

Så vi åkte i morse.

Fick komma in till en stressad sköterska som redan innan vi kom in hade bestämt sig för att vi upptog hennes dyrbara tid.

När vi bad henne känna på knölen gjorde hon det och frågade om dottern nyss varit förkyld. Ja, sa jag. "Jamen då kan man få dessa svullna lymfkörtlar!". Jag svarade att jag visste det och att jag sagt det till dottern men att hon ändå var orolig och undrade om det inte gick att ta ett blodprov som kunde visa att det inte var nåt. Hon stirrade på mig och frågar "vad är det du tror att det är då?" Lite irriterat sådär. Jag svarade "jag tror inte att det är nåt, men vi har haft en svår sjukdom i vår vänkrets som började just med detta symtom så därför kanske vi kunde få någon slags provtagning som tar bort oron." DJUP suck från sköterskan som inte längre kunde dölja sin irritation; "Jamen för att ta prover måste ni träffa en läkare och det är ganska fullt här idag."

"Ja, vad tror du, ska vi göra så?" frågar jag henne då?

Hon är skitstirrig nu och säger "jamen jag kan inte ta ett sånt beslut, jag vill inte ta ansvaret att säga att det inte är nåt om det sen visar sig att det är nåt allvarligt." "Jag får ge en läkar tid". (Underförstått; nu har du drivit det här så långt att det inte går att göra annat än att uppta läkarens dyrbara tid med sånt här svammel. Så tolkar jag hennes tonfall och sura blickar och minspel.

När hon går ut för att jaga rätt på en läkartid väller tårarna upp iögonen och jag får kämpa allt jag kan för att inte börja storgråta. Jag vill inte oroa dottern så jag ställer mig att läsa baksidorna på några pärmar och samlar mig.

Vi får en läkartid två timmar senare och vi hinner hem en sväng. Så nu sitter jag här och rapporterar om detta och känner mig skitförbannad på denna sköterska som inför min dotter tvingar fram vad det eventuellt är som oroar. Jag tycker hennes uppförande var ytterst oproffesionellt och jag tycker att vi betalar skatt till sjukvård och om min dotter ligger och oroar sig på kvällarna och jag kommer dit med henne och ber om en undersökning då ska de inte ifrågasätta det vi säger och bete sig som hon gjorde. Jag bävar nu för läkarens uppförande. Har sköterskan förmedlat sin åsikt om oss så är ju dennes beteende säkert liknande. (Hysterisk mamma som oroar sig onödan, typ.)  Jag söker nästan aldrig läkare och när jag gör det tycker jag att man ska behandlas med respekt oavsett om man kommer dit med ett myggbett. I det här fallet så kan de ju bara gissa att det inte är något. Det kan ju lika gärna vara något! Och om vi kommer dit för att det gått en tid (1 månad) och det finns oro då ska det undresökas utan att man inför sin 7-åring ska behöva säga högt vad man misstänker. Sen är det ju inte så att jag misstänker att det är leukemi utan jag vill bara ha bekräftat att det är en nomal svullnad så att jag med gott samvete kan fortsätta säga det till min dotter varje gång hon oroas!!!

 

Rebecca

24 januari 2008 10:26

Bläääee, vilket dåligt bemötande!

Hoppas att doktorn ger er ett mer proffesionellt bemötande, det har man väl all rätt att få!

http://www.hemmamamman.blogg.se

 

therre

24 januari 2008 10:35

Min femåring har också svullna körtlar bak i nacken typ. Jag är lite oroad över dessa, men många säger att det är normalt, att de är lite stora, sedan är ju hon så smal o har ju inte direkt mkt hud där så man får väl tro sånt.

Tycker det var en hemsk sköterska ni träffat! Fy! Det är sådana gånger man önskar att man vågar säga rakt ut vad man tycker och tänker!

http://www.therre.se

 

Ellasmamma

24 januari 2008 10:44

Jo det är oprofessionellt att behandla en patient/kund på det sättet. De är ju faktiskt där för er skull och inte tvärtom.

Det var jättekul att träffas, som du sa, det är roligt att få ett ansikte både på dig och dottern. Det vore kul att göra om här i Piteå.

Hoppas att det går bra hos läaren och att hon/han har större respekt för er.

http://ellasmamma.blogspot.com

 

m a r i a k o d e n

24 januari 2008 11:17

Först: Hoppas ni hade det kul igår!!
Sen: Jäkla sköterska!! Jag hoppas å tror att läkaren förstår er!!! Å det brukar de göra! Men jag tycker att man ska kolla bara för att få det bekräftat att det är från förkylningen! jag blir så förbannad när de är så nonchalanta... Stå på er!!! Det kommer att gå bra, men man vill ju veta att det inte är nåt!! ...å vaddå, tänkte hon att du skulle säga inför barnet att du tror att hon har cancer?? Jävla puckosköterska, ursäkta språket.
Lycka till, det kommer gå sååå bra!!!!

Loooovar!!!

ps.. Rapport från igår?
mariakoden snabel a hotmail punkt com

http://www.mariakoden.blogg.se

 

Vickan

24 januari 2008 16:03

Bra idé att pimpa soprummet. Ska jag också göra, helt klart!

http://vickansvardagsrum.bloggagratis.se

 

Persilja

24 januari 2008 19:48

Mariakoden: det var jättetrevligt! Det gick så bra. Precis som du lovade.

Vickan: Pimpa på!

 

Claudias inredning

24 januari 2008 23:25

Fy fasen för sådan människor! kan de inte sköta sitt jobb med glädje och professionalitet så ska de banne mig inte ha ett sådant jobb!! Fy fasen vad ledsen jag blev när jag läste detta... egentligen borde man bara säga det rakt ut till henne (nu var ju din dotter med så det var väl kanske inte lämpligt att ställa till med en scen) Men även om man inte tänker på det så får det folk att tänka till.. ibland måste de bli tillsagda för att kunna ändra beteende!
Ha de gott!

http://www.cladde.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HÄR finns jag nu!   Om ni vill komma i kontakt med mig under min SkönaHem period går det bra att mejla på persiljekvist@gmail.com   Jag vet att det känns konstigt med den nya bloggen, men ni måste orka vänja om er! Tänk på mig som måste skriva och v...

Vet ni, mina kära läsare, att nu är det mitt sista inlägg här på denna blogg. Jag ska nämligen flytta!!!   I våras fick jag frågan om jag ville prova blogga hos Sköna Hem och frågan kom precis när jag hade en inspirationssvacka så jag tackade ja på ...

Idag blir det en bildkavalkad. Mitt bildsinne är starkare vissa dagar. Jag går med en bildblick och tittar på mitt liv. Ser vackra vyer överallt. Totalt pmsfri så att säga. Allt är vackert, till och med stök... En underbar sjuka!    Tvätt som inte s...

Jag har syhörna i vardagsrummet, nu igen. Jag har valsat runt i hela huset för att åter landa ungefär där jag började som nyinflyttad. Nu ska jag försöka bli kvar där. Åtminstone tills vi renoverar vardagsrummet. Det är verkligen konstigt hur man ka...

Nu kan man se min Man på bild. Hämta förstoringsglaset Tant Grön. Och Grattis på FÖDELSEDAGEN! (Kanske var det igår, men i efterskott i så fall.)   ...