Har börjat denna dag med att spendera delar av förmiddagen på Djursjukhuset. Inget akut, utan en förbeställd tid. De tittade på Pommacs navelbråck, hans rinnande ögon och så kollade de om ena testikeln trillat ner ännu. Navelbråcket kan han leva med, det verkar bara vara lite fett i det, inget hål upp till buken. Skönt. Ögonen måste förmodligen opereras framöver då hans ögonfransar vill växa inåt och de skaver då på hornhinnan. Testikeln har inte trillat ner så där blir det också operation så småningom.

Vilken himla tur att vi försäkrat honom!!!

Lite senare idag ska jag skjutsa mina föräldrar till Kallax, de ska utomlands i två veckor. Jag är inte ett DUGG avundsjuk på att de får sola och bada i medelhavsblått vatten och äta på restaurang i två veckor och smutta på vin hela dagarna och inte behöva städa eller diska eller göra nåt tråkigt alls på 14 dar. INTE ETT DUGG AVUNDSJUK!!!!"!"!!!!!!! Sådetså!

Sen MÅSTE jag på biblioteket eftersom jag fick en övertidsvarning  för några dagar sedan. Och så ska 11-åringen skjutsas till skateparken, mat ska inhandlas och lagas och huset är i ett enda kaos och klockan sex är det då bloggträff och så ska sonen hämtas klockan åtta på skatehallen (hoppas att någon annan förälder kan ställa upp!). Sen får jag inte glömma att rulla fram soptunnorna!!!! Måste göras ikväll! Måste komma ihåg det!!! Gröna tunnan är överfull. Måste stoppa ner nåt barn där som plattar till soporna lite...

Maken är på tredagars jobbresa... 

Men jag har iallafall DISKMASKIN!!!

Sitter här och njuter av ljudet från den!

Jag tror faktiskt att jag är rätt ensam om att försätta mig själv i diverse pinsamma situationer.

Jag är verkligen pinsamma mamman ibland.

Idag när jag hade varit hos veterinären (där jag för övrigt glömde plånboken på bänken där jag satt så att en av sköterskorna fick gå runt och fråga folk om de tappat en plånbok) stannade jag på Ica för att köpa lite youghurt. Eller mycket youghurt. Det var ingen välsorterad affär så jag var tvungen att köpa åtta stycken enportionsburkar med jordgubbsyuoghurt. (Det enda 13-årige dödströtte sonen kan klämma i sig till frukost.) När jag skulle öppna bildörren hade den frusit fast och jag var tvungen att ställa ner påsen med mat och slita med två händer. Påsen välter och tre youghurtar rullar UNDER bilen som står bredvid. I den bilen sitter två människor med motorn igång. Jag väntar ett tag för att se om de var på väg men de sitter i godan ro och jag tänker att de säkert väntar på någon. 

Så jag måste alltså åla under bilen för att få tag i mina youghurtar. Jag är alldeles för snål för att bara lämna dem!

Men tänk om de backar iväg när jag är där under!!!!???

Jag knackar således på  bilrutan och en förskräckt tant tittar på mig och ser ut att fundera om hon ska tordas öppna dörren. Hon törs. Jag säger "hej hej jag har tappat lite varor under eran bil, jag måste åla under den för att få tag på dem, tänkte bara säga det så att ni inte åker iväg..." Hon tittar förskräckt på mig. Undrar kanske om jag är galen. "Nä, vi ska inte fara än.". säger hon sen. Så jag ålar mig in halvvägs under bilen och hämtar mina youghurtar. Vinkar till tanten och skyndar mig in i min bil och kör iväg. 

ÄR tacksam att inget av barnen var med. De hade bara tyckt att jag var så piiiinsam. Men sånt här händer mig ofta. Mina händer lyder mig inte. Jag tappar saker och jag försätter mig i de mest underliga situationer.

Varför är det så????