IT-mamman

17 januari 2008 21:31

Vet du, jag trivs hemma hos dig. Fast det har du väl redan märkt? Men jag undrar en sak.. det där svarta på golvet i 9-åringens rum, är det en lurvig matta? Eller är det Pommac som rusar förbi? Trodde faktiskt först att det var en ullig oregelbunden lååång matta...

Karin

17 januari 2008 21:38

Vill bara att du ska veta att jag ofta kikar in här utan att kommentera. Gillar din blogg!

Gry

17 januari 2008 21:49

Å, tack- du ger en så befriande,härlig bild av vardagen med barn. Så skönt att se verkligheten så totalt osminkad....OK, styling och allt i all ära, men det funkar helt enkelt inte när man har diverse barn och hund....

Själv har jag tidigare brottats med tanken om det städade och välordnade hemmet. Har efter min sjukdom insett att DET inte är meningen med livet. Det är inte heller meningen med livet att byta sängkläder stup i kvarten, eller att hysteriskt sortera alla leksaker efter kategori. För om sonen eller dottern tycker att de allra minsta legobitarna hör ihop med Diddelina, Spiderman-nallen och någon plastleksak från McDonalds, så är väl inte meningen med livet att JAG ska kommandera honom eller henne att sluta va flexibel och se till att sortera grejerna rätt! Eller hur?

TACK för att du visar barnfamiljernas rätta ansikte!

Kramar Gry

Persilja

17 januari 2008 22:04

Gry: Gulliga rara du! Så snälla ord så jag blir alldeles varm! Jag har också sorterat (och sorterar) leksaker i "vuxenkategorier" men till slut tar orken slut. Det är bara fööör jobbigt. Men jag kan fortfarande inte blanda hursomhelst. När jag städar ett barnrum ordnar jag upp allt i odentliga kategorier men sen blandas det ju ihop efter ett tag. Lite har väl barnen lärt sig att inte kasta allt i samma högar...Det som hänt är att mina städräder blir alltmer sällan...
Man orkar ju inte vara perfekt, det tror jag inten orkar. Det som kanske skiljer mig är att jag inte skäms för att berätta det...

IT-mamma:Det är vår nya golvmoppsrobot du ser svischa förbi! Helt ekologisk och inga utsläpp...eller...nåja...visst utsläpp är det...ojojoj...särskilt på natten....vojvoj.

Karin: Vad rolgit att du kommenterarde! Kul!!!

Maria

17 januari 2008 22:15

hej
Jag vill också att barnen ska sova i vårat rum, men det vill inte min man. Han sover sämre ju fler vi är i sängen och jag bättre. Jag drömmer om ett stort sovrum där fler sängar får plats eller åtminstone en bredare säng.

Lucia

17 januari 2008 22:20

Tjohooo va härligt att få en närmare titt i dina rum!! Det är sååå inspirerande! Fina prickar både här och där, very very nice! Visst är det härligt med gamla hus, det behövs inte så mycket rust, det är liksom charmigt ändå. Jag gillar verkligen det gröna runt dörrarna och alla fina gamla dörrar. Var rädd om dem. Jag fnissar igenkännande om bytet av påslakan. Ibland kan det verkligen gå skrämmande länge innan det blir bytt. Men många sängar är lika med mycket tvätt så man kanske inte behöver byta alla samtidigt som jag ofta gör. Nä nu blev jag också sugen på sängen. Sov gott i din nybytta!


http://www.gavleveckan.se/blogg/visablogg.aspx?guid=5dae6606-65f9-41c1-ac00-ed22dfb43007

Dubbelörnen

17 januari 2008 22:52

När sonen var baby så kunde han aldrig sova om han låg hos oss. Men la jag honom i egna sägen så somnade han bums ;). När han blev större så kunde han somna i vår säng men pappa var tvungen att lova att bära honom till sin egna säng när vi gick o la oss.

De enda gånger han sovit hos mig är just när pappa inte varit hemma o då var det för att jag inte skulle känna mig så ensam *skrattar*...

Måste ändå medge att det räcker gott o väl med 2 hundar i fotändan ;)

Kram

therre

18 januari 2008 05:30

Tack för att vi fick kika in! :) Jag gillar ditt personliga hem!

Dubbelörnen

18 januari 2008 08:22

Psst... får tillägga som de andra.
Det är oerhört befriande att kika in hos dig!! ;)
Ett alldeles vanligt, varmt, levande hem... *ler*

Kram

Jenny

18 januari 2008 09:01

Vad mysigt att få följa med på en rundtur i ditt hem. Rosa och blåa väggar, gröna dörrfoder - jag blir så glad av alla härliga färger. Jag önskar att min man kunde gå med på att måla lite färggladare hemma hos oss, så vi också fick det så mysigt :)

Persilja

18 januari 2008 09:29

Maria: kanske vill våra män bara ha sina kvinnor ifred, någonstans...det kanske inte bara är sömnproblemen som spökar...hrmhrm.

Lucia: Jo, det är rätt härligt med det gamla. Det får liksom vara skruttigt med värdighet. Ett 80-talshus som börjar vara skruttigt är liksom bara skruttigt. Ett hus från 1800-talet är mer förlåtet.

Dubbelö: 'Haha! Keenan har visst ALLTID varit en cool kille!

Therre: Tack gulledej!

Dubbelö igen: Tack vännen! (Du glömde stökigt!;D)

Jenny: Mycket var sen förut, sen har vi tillfört det rosa. Men jag gillar det gröna särskilt. Du får "köra över" mannen lite, så ska han se att han gillar det.

Ulle

18 januari 2008 10:29

Åh, mysig rundtur! Jag är som dig, jag vill också ha barnen nära. Vill ha alla i sängen och vi sover i en ormgrop. Maken jobbar ju borta på veckorna så det passar bra att trycka ner oss allihop i dubbelsängen. ;)

Bädda rent ja....underbart! Här löser vi den frågan genom att ha sängvätare. Bäddar alltså rent alldeles för ofta så tvättberget är därefter... :p Jag älskar att se foton från ert hus! MERA!!!!

KRAMIS!

Lisa

18 januari 2008 18:55

Ni har det så mysigt! Extra mysigt att alla ungar sover med dig och Pommac!