Ett litet inlägg innan jag avslutar denna sega dag!

(Den blev bättre faktiskt!)

Min 13-åring har idag för första gången sen vi flyttat hit tagit hit några polare.

Det kändes som en sån STOR grej!!!

Äntligen.

Han har  inte varit med någon mer än någon enstaka gång i somras. Och då bara ute på byn. Han har inte haft lust att umgås och modershjärtat har förstås bekymrat studerat honom och undrat om han inte HAR några kompisar och om det är värre för honom än han velat säga när jag frågat. Han hade alltid ett sjok med kompisar hemma innan vi flyttade och hans ilska över flytten har alltid kännts tung att bära. Han har dock varit glad och verkat trivas i skolan så jag har inte oroat mig jättemycket.

Men så idag när han kom hem sa han att tre polare skulle komma över. Jag blev alldeles exalterad och jag kände mig så glad.

Sen sände jag en tacksamhetens tanke över tajmingen också, jag har fixat hans rum senaste dagarna, fått upp taklampor (Jag skäms-han har inte haft några tills nyss) och gardiner och lite vägglampor och överkast osv. Sen slog en tanke mig; tänk om det är DÄRFÖR han inte tagit hem någon förut, för att hans rum varit ett råtthål. Men de farhågorna skrattade han bort. "Som om jag bryr sig i sånt" skrattade han målbrottshest. Och jag tror honom. 

Polarna kommer imorgon också och jag är SÅÅÅÅÅ jäkla lycklig!!!!!!!!!! 

Har helt glömt tisdagstemat under dessa knasiga helger och veckor som julen innebär. Men idag kom jag ihåg det tack vare Lisa.

Detta var det första jag hittade som var tre.

(Annars hade jag faktiskt kunnat visa bild på mina tre söner. Kom jag på NU.) I den rosa termosen har jag alltid varm choklad. I den med gröna prickar grönt te och i den gröna med körsbärskvistar har jag kaffe.

MEN dessa termosar är HELT värdelösa egentligen. I alla fall när man har gäster och det är ju oftast då det behövs termosar...

De droppar nämligen. Det GÅR inte att hälla utan att det droppar. Så till dessa kommer alltid en servett också. Eller tre.

Vill du också vara med i tisdagstema (dvs fota och publicera en bild på temat som anges) så kan du gå in HÄR.

Fick dra mig ur sängen i morse.  Så trött!  Ändå lade jag mig i rimlig tid. Fast det blev nog rätt länge med Katarina Wennstams Smuts förstås. Det är på ett sätt njutbart med bra böcker, på ett annat plågsamt. Sömnbrist! Dottern var också trött. Fick henne knappt ur sängen. Hon brukar vara en av de lättare att väcka. Senare klagade hon på huvudvärk och illamående och jag lät henne vara hemma. Men nu har hon piggnat...

Det är så svårt att köra iväg ett barn till skolan när de ser alldeles hängiga ut och säger att  de mår dåligt. Även om misstanken finns att det nog ska gå över om de bara kommer igång. Hur ska man veta när det är sant??? Jag är nog ganska lätt att dupera. Fast äldste sonen har duperat mig så många gånger att det nu för tiden endast är feber eller kaskadkräkning som gör att han får vara hemma. Han har förbrukat sina "hemma för att jag är trött" dagar. Två av barnen provar aldrig att fuska. Är de sjuka så är de sjuka. Ingen tvekan liksom. (Eller så är de bättre skådisar.) Medan de andra två fejkar på morgon och piggnar så fort jag sjukanmält...

Men det blir ju också dem jag misstror mer.

Nåväl. själv har jag inte piggnat ännu fast jag varit uppe sen halv sju. Det verkar bli en seg dag. Trött och seg. Tvinga mig till allt idag är melodin.

Vi fick snö för några dagar sen. Men häruppe är vi så vana vid snö att det inte är något man skriver om eller talar om. Det SKA vara snö i januari. Det ska ha varit snö länge i januari. Nu när den kom var man nästan lite sur på den. Är det dags att komma nu???

Vi borde bli som sörlännignarna; kasta oss ut och njuta av den direkt (eftersom de vet att den smälter bort). Här tar vi den för given så när den kommer tar det några dagar innan vi blir euforiska. Men med dessa nya milda tider hinner vi ju inte ta vara på glädjen innan snön smälter bort igen. Iallafall vi vuxna.

11-åringen köpte en snowskate för 600 kronor igår. (Skateboard för snö.) Han åkte hela eftermiddagen och kvällen och klädde sig snabbt i morse för att hinna åka lite innan skolan började. Han blev helt knäckt när han öppnade dörren och såg att allt smält bort under natten. Han HATAR Luleå just nu och förbannar sina elaka föräldrar för att vi flyttade från ett av Sveriges mest snösäkra ställen. 

Men nu måste jag skaka liv i denna sega kropp och ta itu med alla dagens sysslor. Det är mycket som MÅSTE utföras idag.