Där jag har datorn nu ser jag till vänster detta:

Ytterdörren, hallampan och fönstret ovanför ytterdörren som man inte når utan stege och därför alltid har spindelväv och damm i sin nisch. Tänk allt det där trärena med vit färg på så skulle det vara riktigt fint. Och så en annan ytterdörr. Helst en gammal...med spröjsad ruta...

Tittar jag till höger ser jag detta: 

En ful gammal tapet, mera trärent och en massa familjefoton snabbt uppspikade. En provisoriskt upphängd lampa som blivit kvar.

ALLA som kommer till oss första gången säger "så synd att de målat dörrarna så fult".

Tänk JAG tycker inte det!!!

Jag är galet förtjust i just den gröna nyansen!!!

Okej, visst hade dörrarna varit vackrare om de varit vita, men de är speciella nu med sin gröna färg.

Det är då inte det första jag tänker på när jag tänker förändring. Det är lite lustigt att ALLA tycker de är så fula.

Det är ju lite taffligt utfört men det ser jag inte heller. Jag är bara så GLAAAD att jag har gamla dörrar!!! Jag älskar ju gammalt! Tänk om de hade bytt ut alla dörrar! Det har de gjort nere, men gudskelov inte uppe.

På Leos Lekland var det MYCKET folk. Någonstans i min hjärna hade jag fått för mig att det skulle vara lite. Haha! Det var TOKmycket. Många pitbor hörde jag. Jullovslediga människor.

Men det gjorde inget. Barnen njöt. De tyckte det var galet skoj. De sprang frivilligt omkring i ett maratonlopp på över fyra timmar. Med vätskekontrollstopp nu och då. Jag satt i en skön skinnsoffa och läste en lovande bra bok av Sara Kadefors "Fågelbrovägen 34" (tror jag den heter). 

Det var en skön dag. Även om jag blev åksjuk av att köra bil och magen vände sig när jag såg hamburgare och kladdkaka med vispgrädde. Däremot lyckades jag trycka ner en grov macka med salami och brie.

När jag kom hem kastade jag ut granen och upplevde vardagsrummet megastort igen. Smart trick det där!

Nu ska jag snart bänka mig framför teven för att se Jane Eyre. Romantik i kubik! Missa inte!

Och spänning, alla killar vill se den också! (De bara himlar med ögonen när romantiken flödar...) 

11-åringen med kirunakompis har bakat en kaka som vi ska smaska i oss. Vi slår oss ner i soffan som är full i barr och blundar inför skräpet på golvet. (Pommac har demolerat en hushållsrulle och jag ska ta upp skräpet men tänkte faktiskt att det är bra träning för mig att sätta mig i röran och bara blunda. Vilket jag brukar göra ändå men då klarar jag inte att blunda. Jag sätter mig och får spader och blir grinig. Nu ska jag INTE bli grinig. Inte få spader.

Bara njuta med slutna ögon, eller ögon som inte sänker sig onödigt lågt.  

Det måste ha funnits ett behov i min kropp, att sova. För som jag berättade steg jag upp först 18.20 igår och då hade jag slumrat mest hela dagen. Vaknade då och då av ljud eller någon hund eller något barn som var och kramades med mig, men annars sov jag. Steg upp på darriga ben och förflyttade  mig till soffan där jag slumrande såg dokumentären om August Strindberg och kunde nätt och jämt hålla ögonen öppna. Vi 23-tiden nattade jag alla barnen (inklusuve gäst) ja 13-åringen nattade jag vid datorn...han somnar ju inte så tidigt på jullovet, och sen har jag sovit i ett svep till nio i morse. Nu känner jag mig pånyttfödd, full av energi. Ja, om man jämför med igår iallafall. Ska nu fixa frukost till alla jullovsfirande barn och sen drar vi iväg till Leos Lekland. Har lovat och lovat hela hösten så nu var det dags att uppfylla löftet.

Leos Lekland är en inomhuslekpark med hoppborg, olika rutschkanor, klätterväggar, studsmattor osv. Tydligen hur kul som helst. Där finns ett kafé för föräldrar som väntar. Får ta med mig en bok att läsa. Skööönt!

Apropå rutschkanor, varför kallas det så ofta för russelkana??? Till och med i tidningar skrivs det ordet. Språkligt förfall!!!

NU ska jag ta en lååång dusch, blunda inför tvätthögarna, låtsas att jag är på ett spa och smörja in mig efter duschen. Nyårslöftet måste uppfyllas!

Jag ska inte göra som vanligt och kasta mig in och ur duschen snabbast möjliga för att det alltid är någon som knackar bakom dörren eller låser upp med skruvmejsel och frågar "mamma kan jag...""eller mamma var är..."

Mitt nya liv har börjat. (Hohohoahahaha!)