Jag glömde ju visa bilder från vernissagen!

Här kommer en:

Killen i mitten är 9-åringen.

Det var trevligt på vernissagen.

Men endast tre tappra. Tre mammor.

Ingen rusning med andra ord. Men vi gjorde vårt bästa för att tala med ALLA konstnärer (puh!)

Efteråt blev dottern pötsligt sjuk. Mammasjuk.

Hon blev illamående och gråtmild och ville prompt följa med mig hem. Väl hemma, redan på promenaden hem insåg jag vad den riktiga sjukan var...för hon blev pigg som en mört och glömde helt bort att hon mådde illa. Men man må väl få bli mammasjuk ibland också...?

Maken med far åkte ut på en strapatsrik tur till ön för att ta hem julgranar. Strapatsrik för att det var is på de flesta ställen. De fick kryssa mellan isflaken. Men vi har ju en plåtbåt. Jaja, aluminium då! 

 När man tar gran från sina egna marker blir man inte så kräsen. Köper man en gran kan man ju vända och vrida i evigheter. Men väljer man från den lilla skogsplätt man har då tar man den som ser hyfsad ut. Så skratta inte åt den gulaktiga spretiga granen!

Falskt alarm.

Nu får jag dåligt samvete! Alla dessa omtänksamma kommentarer och så har det onda gått över för länge sedan. Det blev bara en klämskada och inte alls särskilt illa. Bortdomnaden försvann och svullnaden sjönk och nu kan jag böja på fingret och allt. My toyota is fantastic! Man kan smälla igen bildörrar över fingrar utan att de går av! Säljargumentet framför andra!!!

Har precis sett Predikanten och i och för sig går alltid en svensk deckare ner lika lätt som en chokladkaka, men inte kan man ju säga att det var bra! Sicken USEL produktion! Så dåligt skådespeleri att jag fick rysningar. Det kan inte ha tagit så lång tid att spela in. Inga omtagningar verkar vara gjorda. 

Hu!

Klantarslet har varit i farten igen. Jag kanske har brutit fingret. Jag skulle tävla med dottern, hon sa "sist in förlorar", och barnslig som jag är tävlade jag. När jag stressade och hon utökade tävlingen till "sist som spänner fast sig" blev det så att jag smällde igen dörren snabbt och sträckte mig ovanligt snabbt efter säkerhetsbältet. Hann stoppa ut fingret innan dörren smällde igen rakt över fingret. Det tog några sekunder för min hjärna att fatta vad som hänt. Efter 1,2,3,4,5 sekunder skrek jag; AAAAAAAJJJJJ!!!! Samtidigt som jag snabbt öppnade bildörren och släppte loss mitt ringfinger som satt fastklämt i dörren.

Ojojojoojojojoj, gnällde jag. Jag tror jag bröt fingret!

Sen domnade fingret bort. Ajjajjet försvann och utbyttes mot en domnande dunkande känsla. Jag blev rationell och sa till dottern nu måste vi köra hem fort innan det börjar göra ont. Jag tog av mig ringarna jag hade på fingret och körde hem. Bar in alla påsar och nu sitter jag här och känner att ajajet är på väg tillbaka. Men det ser inte så hemskt krokigt ut. Bara svullet och blått. Lite snett...

TYVÄRR var det vänster ringfinger. Dvs min bästa hand. Jag som har massor att sy innan söndag då jag ska ha mina grejer i metropolen Bensby Kioskbutik. Hoppas det bara är en litenklämskada. Jag kanske får sticka hål i nageln eller huden och släppaut blod så blir det bra.

Nu är jag trött på att vara klantig. Nu vill jag vara cool ett tag.