Ja, då var ett rum till städat. Pommac kommer att få ett bra första intryck av sitt nya hem. Han känner sig nog trygg i detta rejäla välstädade hem! (Mouhahahaaaaa!) (gaaalet skratt).

Jag liksom föser ut grejorna ur huset. UT! Säger jag och föser ut dem. Bär och bär till garaget. Skjuter på problemet. När hösten och kylan kommer får jag bära in varje kartong igen för att sortera i husvärmen. Men just nu tror jag att jag ska hinna gå igenom allt medan sensommarvärmen är kvar -mouahhahaha hahahha!(mera galet skratt).

Nåväl! Minns någon hur allt såg ut för cirka en vecka sen? Här friskar vi upp minnet på tröga ouppmärksamma läsare som missade detta stök:

Men NU, mina damer och herrar! Trumvirvel-tadaaaa:

Och från ett annat håll bara för att visa att kameran inte ljuger-det ÄR städat i minsta vrå!

Ser ni! Vilket underverk! Vilken otroligt ordningsam familj som bor här! Kuddarna ligger på parad och mattan har inte ett veck och se till och med färska blommor har de plockat in från trädgården.

Eller...det ser vi inte här...men tro mig...i den bruna krukan står ett fång rosenskäror i vitaste vitt.

Här bor verkligen inte några slarvrar. Här bor människor med ordning och reda som honnörsord.

Banne mig!

Mouhahahahamouhahahamouhahahahamouhahahahha!!! (ekande galet skratt).

Det här med PMS är inte bara av ondo. Jag städar så bra av dessa retliga hormoner. Fast jag eldar upp mig först och eftersom det blir ordning lugnar jag mig lite. Igår röjde jag elvaåringens rum först, han hjälpte till. Han brukar sköta det själv men nu hade han haft övernattande kompisar i flera dagar och kompisarna hade verkligen svinat ner och slängt skräp på golvet och dragit fram alla hans saker. Det var totalmegakaos helt enkelt. Så efter vädjan från honom om att jag skulle hjälpa honom gick jag upp dit och högg i. Och gormade. Fy, så hemsk och gräslig jag var. Men det blev en totalupprycking. Vi möblerade om och rensade ut och fixade så han var så nöjd efteråt. Trots min orättvisa avhyvling.

Sen kom jag till hans brors rum. Jag beordade städning och folkilsk som jag var retade jag direkt upp honom. Han är ju själv full av "liknande" hormoner och tänder på alla cylindrar. Men som tur var hade han en kompis där som erbjöd sig att hjälpa till (han tordes väl inte annat stackaren) och det blev en total uppryckning där också. Visserligen smet de ut efter halva jobbet men det var okej. Jag bar ut en byrå och möblerade om och efter att sonen suttit vid sin dator en stund efter att han kommit tillbaka utbrast han spontant "ååå, det känns som att jag kan andas här plötsligt!". Då fattar ni kanske HUR stökigt det var innan.

Så nu är två rum vrålstädade. Skönt. Hoppas hormonerna räcker till vardagsrum och kök och hall också. Det krävs en megainsats för att få ut grejer som ska ut och packa upp kvarvarande kartonger och skura och dammsuga. Det måste vara klart innan lille Pommac anländer. Det bara känns så! Jag måste ha fått harmoni i kroppen för att kunna välkomna honom i vårt liv. Naturligtvis går det att ta hem en hund i stök också, men jag känner nästan samma energi som vid mina förslossningar. Massor av städhormoner och lust att bringa ordning. Hemmet måste vara perfekt. (Det lär det inte bli-men siktet är inställt på det i allafall.)

Hörde ni att Luleå ledde Rapports sol-liga. Jag läste det i DN idag. (I den mätningen från midsommar och framåt.) Visst har det varit en solig sommar, men det har regnat rätt mycket också känns det som. Fast att leda en sol-liga behöver ju inte betyda att det varit särskilt mycket sol. Det betyder kanske bara att andra delar ev landet haft lite sol, dvs mycket regn och mulet...

Nej, dags att utnyttja dessa negativa hormoner till något nyttigare!!!