HU! Har haft ett scenario här hemma värdigt ett hingstutsläpp om våren eller en tuppfäktning förr i tiden.

Dock ej med våld men med verbala pajkastningar och vrål och smällar i dörrar och alla möjliga andra sätt att få utlopp för ilska.

Det är de två äldsta som rök ihop.

Äldste är hemma för att det var utedag idag och han fick inte sitt förstahandsval utan hamnade ensam 12-åring på fotboll långt bort med en massa högstadieelever. Han vädjade om att slippa och jag var (snäll?) och lät honom stanna hemma.

Klockan 10 ringde skolan och meddelade att 10-åringen skadat sig i skateboardrampen.

Jag är van att skolan ringer och säger att 10-åringen skadat sig.

Det är inte att han är väldigt känslig och får ont lätt, nej han är väldigt tålig och tror att han är osårbar.

Så han skadar sig mer eller mindre allvarligt mest hela tiden.

Som mamma till en sån, blir man väldigt cool med tiden.

Så jag sa till den uppjagade vikarien som ringde att jag kommer och så körde jag iväg och hämtade honom.

Hans knä var alldeles svullet och han kunde inte stödja på benet.

Jag fick glänsa och se ut som världens mest "alltidredomorsa" då jag kom med ett par kryckor i handen.

Hon blev VÄLDIGT imponerad! Haha!

Nu för tiden måste man köpa sina kryckor och då har man ju dem kvar. Så man är alltid redo.

Bra, nu fick vi lite valuta för de 300 kr det kostade att ta ut kryckorna senast det behövdes. Haha!

Nu har svullnaden gått ner lite och det gör inte lika ont.

Men de har bråkat så gnistorna rykte.

Huvva, vad mycket adrenalin och vrede de hade i sig.

Man blir olycklig att se såna utbrott.

Men de delar rum och måste ju få bli less på varann ibland.

Ibland är de bästa vänner, oftast om jag ska vara ärlig. 95 procent av tiden.

Men resten av tiden tror man nästan att de skulle kunna mörda varann.

Och jag är noga med att inte ta stälning.

Jag bara bevakar att bråket inte spårar ur för hannarna...

Nu är det över.

De är SURA på varann.

Men om någon timme fnissar de nog igen.

Jag har för närvarande 4.998 (haha) män/killar/grabbar som läser min blogg. Som svarat på enkäten alltså. Det var fler än jag trodde.

Jag låter frågan ligga kvar, kanske ramlar det in någon fler man.

Jag trodde inte att jag hade en enda, eftersom jag aldrig fått någon manlig kommentar i min blogg. (Jo, kanske "manlig" men jag menade ju kommentar med underskrift av en man...) (Förutom från Fredrik på bloggagratis då...)

Intressant.

Idag är det varmt i Kiruna!

Springer och kollar; 14 PLUSgrader!!! Otroligt. (Ja, faktiskt för oss!)

Flaggorna på OKQ8 ligger rakt ner. Det blåser ingenting! Tyvärr lyser inte solen, men den kommer nog och då kommer vi ju att nå sommartemperaturer.

Då ska vi promenera till Blå kiosken och köpa glass. Efter skolan. Det är ett måste.

Hur kollade vi vinden innan vi bodde granne med OKQ8???

Måste nog göra en vimpel eller en "oro" som Clara kallade det som tjejerna på Sytt har gjort. Den ska jag hänga i min trädgård. Så att jag ser när det blåser.

Jag ska få trädgård, jag ska få trädgård, Jag ska få trädgård, Jag ska få trädgård, Jag ska få trädgård, Jag ska få trädgård, Jag ska få trädgård!!!!

(Förlåt-drabbades av lite längtanspirr. Stänger inne pirret, så när det väl slipper ut är det svårt att få stopp på.)

Tänk! Om tre-fyra dagar får vi nyckeln i vår hand!!!

Vi åker ner på söndag till Luleå och träffas kl 10.00 på måndag på banken där vi skriver papper och sen får vi nyckeln!!!

JIPPI!!!

Fy fanken vad spännande det ska bli att åka dit igen!!!

Jag har varit där en gång på visning, en mörk januaridag då det var -20 grader.

Minns bara att jag gillade det jag såg.

Minns knappt några detaljer. Så det blir som att öppna många julklappar. Bara att gå runt i det tömda huset och spana in alla detaljer.

Strömbrytare, fönsterhakar, innerdörrar allt sånt som handen kommer att vänja sig vid, men som nu är alldeles nytt och okänt.

Rumsindelningen, hur gick man nu?

Oj, såg det ut så här?

Och sen kan vi gå runt i den spirande trädgården och se vad som är på gång. Klappa om träden och krama dem och säga Hej trädet!

Öppna dörren till växthuset!

Det är så att jag vill ha en trumvirvel när jag gör det. Och fanfarer och flaggvimplar! Och applåder.

Men det räcker med min egen hjärtklappning och min egen spänning.

Härbret. Vi ska öppna den uråldriga dörren till härbret. Insupa doften. (Hoppas det inte luktar fukt!) och kika in.

Gå in.

Säljaren har lämnat en vävstol där. EN VÄVSTOL!

Som om det inte räckte med ett växthus!

Nu är det bara drejskivan kvar så har jag allt jag önskar;

Växthus att odla egna tomater i. Och plantera om blommor i och ta ett glas vin i...eller en kopp te.

Vävstol att väva egna trasmattor med. (Och banka av lite ilska vid.)

Härbret att...jag vad gör man med ett härbre idag?...bara har! Ställa krukor på...gå in i och bara gömma sig i.

Garage att gjuta betongprojekt i. Och snickra och meka...och kanske en dag dreja i... (Bilarna? Ska de stå där??? Nej, det går ju inte!)

Hönshus! HÖNSHUS!!!

Jag ska ha några Hedemorahöns och en tupp som går omkring och kacklar och värper ägg någon gång då och då precis som hönor ska. (Industrihönor värper med rasande tempo men lever bara några få år.)

Det är som en dröm!!!

Ska allt detta komma till MIG? Till OSS?

Jag är lycklig!!!

Det är så härligt att längta!

Tre dagar...

Aiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii !!!!

Har haft frisering för några dar sedan.

Fler än en i familjen behvöver friseras. Jag älskar pojkarnas långa hår, men det har blivit så långt att de själva vill klippa av lite.

Men saxen var slö, så nu måste den in på slipning innan jag kan leka frisör igen...

Så här såg 10-åringen ut före:

Och så här såg han ut efter:

Jag har pecis bloggat runt och läst lite, så här efter middagen, innan läggningarna...

Åååå, vad det finns många snygga bloggar!!!

Jag vill också ha en snygg blogg!

Med snygga bokstäver och klickbara bilder och...

Se där, nu är jag inte nöjd igen. Vill vidare. Vill till något annat!

Attans!

Nu går jag och packar några kartonger!

Antal packade kartonger: 23

Fick en lista av Maria.

Jag ids inte förmedla den vidare, men den som vill kan ju svara och kolla...

Jobb (1p) - Ja

Visitkort (1p) Nej

Konferens (1p) - Nej

Bor hos föräldrar (-2p) - Nej

Vara sambo (1p) - Ja

Vara förlovad (1p) - ja

Vara gift (2) - ja

Skild (3p) - Nej

Äga villa (2p) - ja

Ha en bil (1p kombi + 1p) Ja, 2 stycken och en av dem kombi

Hund (1p) - Nej

Lån (1p) - ja, studielån och huslån

Gemensam ekonomi (1p) - ja

Pensionsspara (1p) - Ja

Storhandla (1p) - Ja

ICA-kundkort (1p) -Ja

Använda rabattkuponger (2p) - Ja (icas 25:- och 50:- och coops likadana)

Äga hushållsassistent (1p) - Ja

Äga diskmaskin (1p) - ja

Dubbelsäng (2p) - ja , trippelsäng till och med

Ha julgran på julen (2p) - Ja

Gråa hår (1p) - Ja!

Celluliter (1p) - Ja (Bloggoholic=cellulitframkallande Haha!)

Prenumerera på morgontidning (1p) - Ja

Lösa sudoko (1p) - nej

Välja att inte svara i telefon (2p) - ja

Putsa fönster (1p) - det gör maken

Svampplockning (2p) - nej

Långfärdsskridskor (1p) - nej

Parmiddag (1p) - nej

Vinprovning (1p) - nej

Danskurs (1p) - nej

Partaja till gamla 70-talshits. (1p) - nej

Dricka konjak alt. calvados till kaffet (1p) - nej

Däcka före 23.00 dagligen (1p) - nej

Föredra soffan hemma före krogen/puben med bästa kompisarna (1p) -ja

Spela Bingolotto (1p) - nej!!!!! blä krääk

Tycka att Ernst Kirchberger är en riktig pudding (1p) - Nej för fan!!! (Men det verkar IT-mamman tyckka haha!)

Ha höftproblem (1p) - nej

Köa till Allsång på Skansen kl 7 på morgonen (2p) - nej

Bli förundrad över "ungdomen idag" (2p) - nej

29 poäng...

Vad betyder poängen då Maria???

Jag packar och jag bloggar och jag sköter mina andra sysslor och jag är inte ett dugg stressad över flyttens närmande.

Tror jag...

Men inuti mig har det kört ihop sig. Mensen kommer inte (femman är INTE på väg!!!)

Detta är ett vanligt fenomen för mig. Ändå blir jag lika förvånad varje gång eftersom jag inte märker att jag har stress i mig.

Men kroppen är en klok manick! Om människan som bor i kroppen inte har vett att stressa inför olika viktiga saker då hon verkligen borde stressa lite mer-ja då tar kroppen över oron som borde bo där.

Det har hänt förr som sagt. När flytten är över kommer förmodligen mensen igång...

(Var det nån som sa nåt om klimakteriet? Nä, jag tänkte väl det, innehavaren av denna kroppen är max 28 eller var det 34, ja nåt ditåt iallafall! Eller hur Clara som är av samma årgång!)

Här kommer nu ett till foto över vackra byggnader i Kiruna.

Det är märkligt; det finns så enormt många gamla förrådsbyggnader och liknande kvar här i stan. Och den ena vackrare än den andra. De har fått åldras ifred utan en massa plastfärg och skit som huvudbyggnaderan utsätts för. En gammal människa är vackrast utan spackel-så också en byggnad!

Se bara här:

I´m lovin´it.

Jag faller alltid pladask för fallfärdiga hus och byggnader...

När jag ändå är igång och visar projekt: Taaaadaaaaa!

ETT BETONGFÅGELBAD:  (Just detta har svärfar gjort men jag och barnen gjorde ett likadant som min  syster fick.)

Tappade en av min älsklingsassietter i golvet. Det gick i många bitar. Vem bryr sig. Egentligen. Det som var bra med det är att då ska jag gjuta rundlar av cement och trycka ner porslinet i. Så har jag ändå kvar den. De kan jag ha i trädgården sen.

Maken tittade väldigt underligt på mig när jag nogsamt packade in skärvorna i mjukt papper och packade ner dem i en flyttkartong...

Cement är kul. Man kan göra mycket fint med det.

Gjorde ett fågelbad av ett stort rabarberlöv i somras. Blev hur fint som helst.

Och en platta som alla fyra barn fick göra ett fotavtryck var i. Den plattan blev förstås särskilt fin!

Det ska bli så kul att få bo i hus igen. Då kan jag hålla på med alla såna här projekt. Året om.

Härligt.

Att bo i lägenhet har varit skönt på ett sätt. När man har småbarn och mycket jobb och noll fritid, då blir man bara frustrerad av att inte hinna med ett hus och allt som krävs för att sköta det.

Men nu riktigt kliar det i fingrarna att ha ett hus att sköta om igen.

Det börjar dra ihop sig. 15 dagar kvar bara!

Bilden visar ett mosaikbord jag gjorde med lite assiettskärvor. I brist på betongprojekt...

Inget mästerverk, men jag har gjort det själv och då blir man lite kär i det i allafall.

Godnatt!