Tänk att jag ska ha ett växthus! Jag får inte in det i min skalle. Det är något jag längtat efter ända sen jag blev vuxen och upptäckte intresset för växter. Jag tror nu inte att jag omgående kommer att fylla glashuset med en massa odlingar som tar musten ur mig (och som kanske dödar mitt intresse). Nej, jag kommer att inse min begränsning. Mitt liv är inte lättrott, utan tämligen tungrott. Många sysslor som ska uträttas under dygnets vakna timmar. Så första sommaren kommer jag förmodligen att ställa in några vackra pelagoner, kanske någon tomatplanta och så sår jag nog chilifröna jag köpte på kanarieöarna...Jag kommer också att sätta in ett litet bord och några stolar. En skön korgstol med en mjuk dyna... Jag har inte varit in i det ännu så jag har ingen aning om hur det ser ut inuti! Rutorna var isiga och dörren översnöad på husvisningen så jag har bara gått runt på utsidan. Det blir som att öppna ett stort paket! Vilken spänning att glänta på dörren! Jag måste också ha en kandelaber där, eller en ljuskrona. Tänk så magiskt vackert att sitta därinne en kväll med tända ljus...Undrar om det är hyllor därinne? Eller golv? Eller såbäddar? Guuud, så spännnade! Bild lånad från någon bloggare-förlåt glömt vem! Superfin bild och underbart växthus - vem du nu är som äger bilden!

Sommaren hägrar. Vi har extrema temperaturer just nu och alla element brassar men ändå är det iskallt. Huset vi bor i är ett trähus från början av seklet. Det är stora fönster med endast två glas. I går ropade ene sonen "mamma! kom och titta! fort!". Jag kom fort och vid ena rutan nedtill låg flera cm snö - på insidan av rutan. Nog har jag känt att det dragit kallt, och igår blåste det hårt samtidigt som det var -22 grader. Köldfaktorn måste ha legat under -30 grader. Det var inte snö som blåste in, nej det var kall luft och fukt som bildade egen snö på insidan av rutan. Huga. Då längtar man till sommaren. Till knoppande pioner och t o m efter de eländiga myrorna som bor på ön. Vi har myrstackar på fyra ställen på vår tomt. Men jag brukar säga att de var där först så vad har vi för rätt att förstöra deras stackar. Så länge de inte förstör något. De bara kryper runt överallt. På pionknopparna hittar de något gott, för där samlas de alltid. Men de gör ingen skada på pionen. Den slår ut och man ser inga tecken på att det ätits från den. Jag tror att myrorna äter eventuella löss eller liknande. De räddar mina pionknoppar! Heja myran!