Alla inlägg under januari 2007

Av Persilja - 18 januari 2007 11:39

Terror!Ringde mäklaren halv tolv då jag inte hört något sen igår morse. Kunde inte vänta den där halvtimmen till 12. Jag får INGET gjort förrän jag vet. Men han var ute på kundbesök till klockan 14.00 Så då ringde jag hans mobil, för NÅGOT vet han väl. Men den var avstängd. Så här sitter jag nu, totalt ovetande och halvt förlamad. Borde jobba lite men det bara snurrar i huvudet! Tänk om huset är vårt och varken hus eller vi vet om det. När ett sånt här "fint" hus säljs kan jag få lite dåligt samvete gentemot säljaren. I det här fallet tror jag det var en skilsmässa som låg bakom försäljningen så kärleken till huset var det nog inget större fel på. Då känner sig ju säljaren antagligen lite ledsen över det hela. Som att vi kommer och invaderar hennes kära hem. Det är lättare om ett hus säljs och säljarna är på väg till något (i deras ögon) bättre. De är färdiga med huset och vill lämna över det med varm hand till nästa vårdare. Relationen blir liksom lättare. Mindre konfliktfylld. Iallafall känslomässigt. Nu var säljaren med på visningen, vilket väl är ganska ovanligt när man anlitat mäklare, och hon såg lite ledsen ut i ögonen tyckte jag. Så jag dämpade min entusiasm och försökte vara som en gäst i hennes hus mer än en spekulant. En del på visningen var rent oartiga och talade negativt om huset inför henne. Hon och jag fick en fin kontakt. Vi satt och pratade trädgård till exempel. Men jag såg hennes sorgsna blick och mitt hjärta blödde för henne. (Nu har jag ju rätt så livlig fantasi så hon kanske inte alls är sorgsen. Hennes ögon kanske alltid är såna.) Ibland om jag tolkar in känslor eller meningar i folks beteenden så projicerar jag ju mina egna erfarenheter och upplevelser på dem. Om det handlar om en man brukar min man säga "fatta nu att han är en karl-han tänker inte alls som du gör". Och så dunsar jag ner i verkligheten igen. Är män och kvinnor verkligen så olika? Hittills har min erfarenhet sagt mig det, men jag kanske stöter på samma typ hela tiden? Med tre söner och en sån mamma som jag kan man ju undra vad det blir för slags män av dem. Jag försöker prata känslor och åsikter och stöter och blöter det mesta med dem. Hoppas de lär sig kommunicera mer än vad min man fått lära sig! För kommunikation är livsviktig i ett förhållande!Vi (jag och mannen) är dåliga på det, men har precis ryckt upp oss, för hundraelftifjärde gången. Jag har talat med min 12-årige son om nakenbilden i hans telefon! Så här sa jag:"Jag såg bilden du har i telefonen. hm hm!"Han flinade generat och sa "jag har fått den av Todde"."jaha" sa jag och skrattade lite. Han också, alldeles röd om kinderna men glad."Ja, det är väl okej, den lilla. Jag fattar att du är nyfiken på sånt. Men några affischer på väggen får du inte ha för tänk på oss tjejer i familjen. Och tänk på att den tjejen på bilden är nåns dotter eller blir nåns mamma. Det är nog inte så kul för henne sen om hon ångrar sig. Har du tänkt på det?""mmm"Sen pratade vi om annat. Jag uttryckte min åsikt. Han lyssnade. Kanske kommer han att tapetsera sitt rum med nakna brudar om några år om vi kommer på kant med varann. Nu vet han vad som jag ogillar och då kan han frigöra sig med att göra precis det. Men det får jag ta då. Det är väl inte så farligt egentligen med nakenbilder, men jag vill ändå att han ska veta vad jag tycker. Förhoppningsvis respekterar han min åsikt om jag respekterar hans.

Av Persilja - 18 januari 2007 10:46

Har inte så ofta sett att pärlsponten läggs på detta sätt. Det är väl om en vägg är nog kort så att man slipper skarv. Vackert var det iallafall. Bild från Cosas shop

Av Persilja - 18 januari 2007 10:00

Igår fick jag denna med posten. Hittade den på en webbutik som heter "Cosas". Dels älskar jag ståltrådsarbeten, dels älskar jag blåvitt porslin och när jag dessutom råkar ha ett antal assietter av samma sort som detta ståltrådsombundna kaffefat, ja då var det ju inte annat än att slå till. Något för duktiga Gerda-Thyra att tillverka? Behövs bara ståltråd och ett gammalt kaffefat.Fin! Ännu inget besked av mäklaren. Han skulle ringa före 12 idag om ingen annan är intresserad. 2 timmar kvar till det STORA beskedet. Max 2 timmar kvar! Nervöööös!!!!

Av Persilja - 17 januari 2007 22:37

Jag har ju snuskig humor! Eller jag tror jag gillar att man driver med männen! Skitkul!

Av Persilja - 17 januari 2007 21:32

Hurra! Flera av era kommentarer fick mig att skratta! Tänk, om man bara skärper sig så går det ju! Kanske måste man arbeta på det. Aktivt arbeta för att skratta minst en gång om dan. Och tänk jag fick ju fler än mig att skratta. Ännu roligare med ett delat skratt!Håller med om hur njutningsfyllt det var att garva ihop med bästisen. Man behövde bara titta på varann!My new mission! Finna skrattet i mig! Och sprida skrattet vidare!

Av Persilja - 17 januari 2007 19:41

Googlade på skratt och fick fram denna bild. Hallå! Jag skrattade! tanken på att hänga upp denna på toa fick mig att skratta. Tänk att någon funderat ut detta och dessutom satt den i produktion! Vilka grejer det finns!
Tänk när någon känslig kommer på besök och går och kissar!
Min mamma skulle kissa på sig av skratt. Hon har kiss och bajshumor. Det räcker med att nån pruttar så är hon igång och fnittrar.

Av Persilja - 17 januari 2007 19:16

Alltså. Jag brukar ibland ha humor. Säger några. Men när jag läser lite ur min blogg så är den ju nästan totalt humorbefriad. Vart har min humor tagit vägen? Är jag så totalt uppfylld av stundens allvar att jag tappat min humor?Kan man tappa den? Kan många sorgliga händelser runt omkring tynga ner en så till den milda grad att man slutar skratta?När skrattade jag sist? Minns inte. Jag log här om dan. Av mig själv. Det bara kom! Man ser mig leende mest hela tiden. Men det är bara en min liksom. Jag ler mot mina barn, jag ler mot många människor för att visa att allt är okej. Jag är glad och nöjd-så jag ler. Men egentligen är det bara ett påklistrat leende. Riktiga leenden som bara kommer av ren och skär glädje, de har blivit sällsynta. Så nu ska jag skaffa ett nytt mål! Jag ska hitta tillbaka till mitt skratt. När jag och min man började dejta för över två deccenier sen så sa han att han föll för mig för att jag alltid var GLAD. Men det är jag inte nu. Nu är jag en riktig SURKÄRING ibland. Det har inte han sagt, men jag säger det själv. Så nu ska jag ge mig ut på jakt efter det försvunna skrattet!Kanske ska jag börja med att försöka bearbeta olika sorger? En del är så färska än. Nej, då blir jag bara ledsen igen.Det får jag ta när jag är mogen. Skratta ska man kunna göra fast man är sorgsen! Så HUR hittar man ett tappat skratt?Kanske måste jag byta litteratur. Läser alldeles för allvarliga böcker. Och alldeles för mycket deckare på det. Bara problemböcker, faktaböcker och deckare. Man hör ju hur tråkigt det låter. Så steg ett i jakten på skrattet blir att söka en ROLIG bok. Jag har läst Martina Haag och den var rolig. Underfundig. Jag skrattade högt åt något i den. Det var nog sist jag skrattade! Hur länge sen är det? Hmm, ett år sen?Men det verkar ju funka. Att läsa något roligt.Roliga bilder kanske är nåt också. Men jag tror inte jag skrattar åt en rolig bild. Möjligen ler. Rolig bok! Ska gå på bibblo imorgon och fråga efter en ROLIG bok. Hos Sveriges dystraste bibliotekarier. Kirunas bibliotekarier ser så dystra ut. Undrar om de känner till någon festlig bok. Jag kanske kommer hem med "Ekorrens tandsättningar genom årtiondena" eller "Hjalmar Lundbohms dagboksanteckningar från stadens första år".Om någon har något tips tas det tacksamt emot! Det är nog enklare att komma med en mer bestämd fråga till dessa bibliotekarier. Har ni DENNA roliga bok?Ska gå och lägga mina barn. Och be om lite kittel. Så jag får öva magmusklerna inför min nya skrattande framtid.

Av Persilja - 17 januari 2007 18:27

Nu ska jag drömma lite. Jag läste senaste numret av Hus&hem som jag fick i brevlådan igår. DÄR fanns precis ett sånt hem som ger mig maximal inspiration. Det är alltid någon med konstnärligt yrke som kan blomma ut så i sitt hem. Det var en gammal Vaxholmsvilla som de inrett lekfullt och konstnärligt. Inte styrts av mode och trender eller "måsten". T ex hade de målat ett trägolv knallgult och dubbeldörren var ena halvan knallgrön och andra halvan knallröd. (Styrbord och babord.) Det var en gammal lotsvilla. Så häftigt och skönt. Älskar att se såna hem som inte liknar andras. De flesta hem ser så lika ut. Ingen VÅGAR ha sin egen stil. De försöker hitta en stil som ska beundras av andra. Jag försöker vara min egen. Men ibland är jag också feg. Man vill ju inte bli beskylld för dålig smak... Men jag arbetar på det. SKA frigöra mig från vad andra tycker helt och hållet. Det är mitt mål. Tillbaka till min "dröm". Jag tänkte drömma om mitt nya kök (OM vi får det där huset...)Jag är inte den som går och köper ett nytt kök fix färdigt. Jag vill komponera min egen blandning. Min idé med inspiration från nämnda hem i Hus&Hem är att bygga överskåp av gamla fönster. Gamla nötta fönster. Först köper man fönstren, sen bygger man skåpen som passar till. Så vill jag göra! Då får jag vitrinskåp som ingen annan!Det skulle väl va snyggt!!!Men steg 1 är att få huset!Just nu är några elaka typer och tittar på VÅRT hus!Varför det!? Slöseri med tid-det är redan sålt! Jäkla typer att tränga sig på!(Föster från Gysinges hemsida.)Imorgon kanske vi får veta besked! Imorgon måste vi få besked.

Presentation

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6 7
8 9 10 11
12
13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards